- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
25-26

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kakelugn kallas den af ett särskildt slags tegel (kakel) tillverkade och för rums uppvärmning afsedda eldstaden - Kakerlakor, zool. Se Kackerlackor - Kakexi, med., ett numera mindre brukligt ord, som af de gamle begagnades för att uttrycka åtskilliga sjukliga, organismen starkt angripande tillstånd - Kakistokrati, de sämstes välde eller öfvermakt i ett samhälle - kakodemon, ond ande, skadeande - Kakodillen. Se Papegojor - Kakodyl, kem., en af arsenik och metyl sammansatt radikal - Kakofoni l. missljud, språkv., en af äldre språkforskare använd förklaringsgrund till ljudöfvergångar - Kakografi, felaktig skrifning, dålig stafning - Kakos. Se Cacus - Kakosjnik, R., hufvudprydnad, bestående af en tyg- eller sammetsring - Kakosyntheton, Grek., oriktigt sammansatt ord - Kaktéer. Se Cacteæ - Kakuminaler, språkv., en af M. Müller införd benämning på en grupp konsonanter - Kalabalik kallas den bekanta strid, som Karl XII i Bender hade att utstå

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än eljest är händelsen. Man kan härigenom i
vissa fall meddela åt kakelugnen och rummet 90
proc., t. o. m. derutöfver, af bränslets absoluta
värmeeffekt. – För att medelst kakelugnar kunna
främja luftvexlingen har man flere olika sätt. Under
eldningen bortföres en tämligen stor luftmängd
för förbränningens vidmakthållande. För att åter,
när spjället är stängdt, få luft att utströmma
genom skorstenen gör man vanligen bruk af en ventil
öfver spjället. Så länge den i skorstenen varande
luften är varmare än den yttre luften, uppstiger
derigenom en luftström från rummet. Den bortgående
luften ersättes af den luft, som genom otätheter
i fönster och dörrar samt genom väggarnas porer
inströmmar. Bättre är dock att ställa så till, att
den friska luften genom en särskild ledning föres
till kakelugnen för att af denna uppvärmas, innan
den utbreder sig i rummet. Sådan är anordningen vid
de s. k. ventilationskakelugnarna. Jfr Eldstad.
G. R. D.

Kakerlakor, zool. Se Kackerlackor.

Kakexi (af Grek. kakos, dålig, och hexis,
förhållande), med., ett numera mindre brukligt
ord, som af de gamle begagnades för att uttrycka
åtskilliga sjukliga, organismen starkt angripande
tillstånd. Så har man talat om en syfiliskakexi,
en kräftkakexi o. s. v. och i allmänhet betecknat
ett tärdt och lidande utseende såsom "kakektiskt",
utan att detta begrepp blifvit så noga bestämdt.
F. B.

Kakistokrati (af Grek. kakistos, den sämste, och
kratein, herska), de sämstes välde eller öfvermakt
i ett samhälle, i motsats till aristokati (se d. o.).

Kakodemon (af Grek. kakos, ond, och daimon, ande),
ond ande, skadeande. Jfr Demon och Djefvul.

Kakodillen. Se Papegojor.

Kakodyl, kem., en af arsenik och metyl
sammansatt radikal, i fritt tillstånd As2 (CH3)4,
i iföreningar As (CHS)2, hvilken förekommer i den
s. k. Cadetska vätskan, eller destillationsprodukten
af arseniksyrlighet och ättiksyrade salter, och i
rent tillstånd framställdes af Bunsen 1842. Den är
en vattenklar, starkt ljusbrytande, sjelfantändlig,
giftig vätska. I kemiskt hänseende är den en 1- till
3-atomig radikal, ger med klor kloriderna As(CH3)2 Cl
och As (CH3)2 Cl3, med syre den saltbildande basiska
oxiden As2(CH3)4 O och den en-basiska syran As (CH3)2
O . OH. Cyan-kakodyl, As (CH3)2 CN, bildar färglösa,
vid 33° smältande kristaller och är högst giftig. Små
mängder af dess ånga förorsaka vid inandning stelhet i
händer och fötter, svindel och medvetslöshet. P. T. C.

Kakofoni (af Grek. kakos, dålig, och fone, ljud)
l. missljud, språkv., en af äldre språkforskare
(och väl äfven nyare skolgrammatiker) använd
förklaringsgrund till ljudöfvergångar. Man föreställde
sig, att förbindelsen af vissa språkljud verkade
obehagligt på "örat". Till undvikande af detta
missljud eller för "välljudets" skull (jfr Eufoni)
lät man då t. ex. Lat. scribo i perf. blifva scripsi
i st. f. scribsi, och af samma anledning skulle
t. ex. k bortfalla i uttalet

af svenskt. Nu inser man dock, att ljudöfvergångarna
bero på psykologiska och fysiologiska orsaker,
icke på estetiska. Med mera skäl kan uttrycket
användas i poetik och stilistik om sådana
ordsammanställningar, som i ett eller annat afseende
förefalla osköna genom hopning af konsonanter
eller vokaler, oharmoniska accentföljder o. s. v.
Lll.

Kakografi (af Grek. kakos, dålig, och grafein,
skrifva), felaktig skrifning, dålig stafning,
motsatsen till ortografi. Man har försökt att
för vinnande af säkerhet i rättstafning bruka
"kakografiska öfningar" (sådana förekomma t. ex. i
"Praktisk anwisning till swenska stilöfningar"
af J. A. Cedervall, I. 1846; 3:dje uppl. 1863),
d. v. s. stycken fulla af staffel, som af lärjungarna
skulle rättas. Sådana öfningar verka dock blott
förvirrande. Uttrycket kakografi brukas äfven om
dåliga ortografisystem, i hvilka ljud och tecken ej
motsvara hvarandra (t. ex. i engelskan och svenskan).
Lll.

Kakos. Se Cacus.

Kakosjnik, R., hufvudprydnad, bestående af en
tyg- eller sammetsring, ofta smyckad med guld och
ädla stenar, hvilken likt en krona sättes kring
hufvudet. Denna prydnad brukas af qvinnorna i
Ryssland.

Kakosyntheton, Grek. (af kakos, dålig, och
synthetos, sammansatt), oriktigt sammansatt ord.

Kaktéer. Se Cacteae.

Kakuminaler (af Lat. cacumen, spets), språkv., en af
M. Müller införd benämning på en grupp konsonanter,
som eljest kallas dels cerebraler (öfversättning
af Sanskr. murdhanja), dels lingvaler, det ena
lika olämpligt som det andra. De återgifvas i latinsk
skrift vanligen med underpunkterade bokstäfver t, th,
d, dh, n,
och i systemet föras till denna grupp äfven
vanligt tungspets-r och ett s-ljud. Kakuminalerna
beskrifvas som bildade med "omvänd tunga", eller med
tungspetsen riktad uppåt mot gomtaket (deraf namnet),
och sådant är uttalet med säkerhet i nyindiska språk
(t. ex. i hindi). Med mindre rätt likställas de med
vanligt Eng. t, d och uppsvenskt rt, rd o. s. v.,
som bildas med tungspetsen mot tandlådorna och
lämpligen kallas supradentaler (se d. o.) eller
alveolarer. I svenska landsmålsalfabetet uppföras
som kakuminaler dels s. k. "tjockt" l (i norra
och mellersta Sveriges folkmål), dels de ljud,
som ersätta förbindelser af tjockt l med följande
t, d, s, n, såsom i svade, sväljde, svat, svalt,
an, aln, has, hals, såvida tungan Vid bildningen
af dessa ersättningsljud är riktad mot gomtaket
och ej blott mot tandlådorna, såsom i somliga mål
är fallet. Våra supradentala och kakuminala ljud,
ehuru väl skilda, sammanslås af fonetiska författare
ofta till en enda grupp under namnet cerebraler,
kakuminaler, supradentaler eller "inverteds"
(det sista i den bell-sweetska terminologien).
Lll.

Kalabalik (ett af Arab. ghálaba, folkhop, med
den Turk. härledningsändelsen -lik, motsvarande
Sv. -skap, -het, -ning o. dyl., bildadt turkiskt
ord, med betydelse af "tumult") kallas den bekanta
strid, som Karl XII i Bender hade att utstå mot en
öfvermäktig skara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free