Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 177-178 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanonbåt, ett mindre fartyg, förande 1 à 2 grofva kanoner - Kanonbäddning, befästningsk. - Kanongrop. Se Fältbefästning, sp. 568 - Kanonhvalf l. Kanonkasematt. Se Kasematt - Kanonicitet (se Kanon), sammanfattningen af alla de egenskaper, som berättiga en biblisk bok till kanoniskt anseende (se Bibelkanon) - Kanonier-kompanierna - Kanonik, den del af Epikurs filosofi, som afhandlar formel kunskapslära - Kanonisation, upptagande i kanon; helgonförklaring - Kanonisera, förklara för helgon. Se Kanonisation - Kaoniska böcker. Se Bibelkanon - Kanoniska lagen. Se Kanoniska rätten - Kanoniska rätten betecknar i sin mera urpsrungliga bemärkelse alla från kyrkan utgångna rättssatser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kanonslupar och kanonjollar.
Af båda slagen funnos såväl
öppna som däckade. I allmänhet fortskaffades de med
åror, men voro äfven försedda med master och segel
att vid behof användas. De däckade kanonsluparna
voro skonerttacklade och fingo efter 1844 namn af
kanonskonertar.
Detta slags fartyg var bestyckadt med
2 24-pundiga kanoner och 6 12-pundiga karronader, förde
vanligen 28 åror och hade 70 mans besättning. Den
öppna kanonslupen förde 2 24-pundiga kanoner och 4
nickor, hade 26 åror och 60 mans besättning samt
var försedd med två loggerttacklade master. Den
däckade kanonjollen fick efter 1844 namn af
kanonkutter. Den förde 1 24-pundig och
1 18-pundig kanon, 26 åror och omkr.
50 mans besättning.
Den öppna kanonjollen förde 1 24-pundig kanon, ett
par nickor, 20 åror och 24 mans besättning. De
öppna kanonsluparna hade sina kanoner, då de icke
begagnades, stående nere på bottnen af fartyget. Då
kanonerna skulle begagnas, upphalades de på släpor
till sina respektive platser. Kanonjollarna voro
försedda med ömsom 1 eller 2 loggerttacklade master;
kanonen stod under strid vänd akter öfver. – Efter
1840 tillkommo ett nytt slags kanonbåtar, hvilka
dock hufvudsakligen i kanonernas beskaffenhet skilde
sig från de äldre. Inventorn af desamma var amiral
von Sydow. Dessa slag kallades bombkanonslupar
och landstigningskanonslupar. Bombkanonslupen
förde 1 72-pundig bombkanon och 1 24-pundig
kanon jämte 4 nickor samt hade 14 par åror och
60 mans besättning. Landstigningskanonslupen
förde 1 24-pundig kanon, 1 eller 2 12-pundiga
landstigningskanoner jämte 4 nickor, hade 14 par
åror och 60 mans besättning. Alla dessa typer äro
numera föråldrade.

Svenska flottans nuvarande kanonbåtar utgöras af en
större och en mindre klass. Båda slagen äro försedda
med ångmaskin. 1:sta klassens kanonbåtar äro byggda
af jern och skonerttacklade, föra 1 27-cm. och 1
12-cm. refflad kanon jämte kulsprutor samt hafva
71 mans besättning; 2:dra klassens, byggda dels
af trä, dels af jern, äro galeastacklade, föra 1
12-cm. refflad kanon och hafva 39 mans besättning.
L. H.

Kanonbäddning, befästningsk., kallas ett
hårdt underlag, som placeras under en gröfre
artilleripjes för att hindra dess lavett att vid
rekylen gräfva ner sig i marken. Uti en fältbefästning
anbringas bäddningar för positionspjeser och
ofta äfven för fältpjeser. För de senare består den
vanligen (fig. 1) af 4 underslagsbjelkar,

Fig. 1.

Fig. 2.

Fig. 3.

vid lös mark vanligtvis hvilande på två
tvärbjelkar samt belagda med minst 1,5 tums plankor,
fästa med spik och öfverslagsbjelkar. Närmast vallen
har bäddningen en stötbjelke. För fästningspjeser
är bäddningen vanligtvis af sten eller cement. –
Fig. 2 visar en s. k. svalstjertsbäddning,
fig. 3 en s. k. nödfallsbäddning.
H. W. W.

Kanongrop. Se Fältbefästning, sp. 568.

Kanonhvalf l. Kanonkasematt. Se Kasematt.

Kanonicitet (se Kanon), sammanfattningen af alla
de egenskaper, som berättiga en biblisk bok till
kanoniskt anseende (se Bibelkanon).

Kanonier-kompanierna. Sedan de egentliga
sjöartilleri-kompanierna blifvit förlagda till
Karlskrona, bildades 1832 i Stockholm en kanonierkår,
bestående af tvänne kompanier, hvartdera med
50 kanonierer och 25 underkanonierer. Manskapet
inom denna kår, som trädde i verksamhet med 1833
års början, var likstäldt med flottans matroser,
och kårens ändamål var att dana underofficerare
vid flottan samt bilda underofficersämnen
för skärgårdsfartygens behof vid inträffande
krig. Kanoniererna åtnjöto fritt föda, bostad, kläder
och undervisning vid stationens informationsverk
samt hade derjämte en mindre, kontant aflöning. Då
flottan 1866 delades i två kårer, kom kanonierkåren
att tillhöra skärgårds-artilleriet; och då flottans
båda kårer 1873 sammanslogos, förändrades namnet
kanonier-kompanier till matros-kompanier.
L. H.

Kanonik (Grek. to kanonikon), den del af Epikurs
filosofi, som afhandlar formel kunskapslära (läran
om kunskapernas uppkomst och om criterium veri).

Kanonisation (Med. Lat. canonizatio; se Kanon 1),
upptagande i kanon, d. v. s. förteckningen på den
katolska kyrkans helgon; helgonförklaring. Rättigheten
att kanonisera ansågs i början tillkomma biskopen,
men redan 1170 häfdades den i en skrifvelse af
påfven Alexander III såsom en den romerska stolens
företrädesrätt. Den, för hvilken kanonisation
sökes, skall bevisligen hafva fört en from vandel
och förrättat under. Efter från vederbörande biskop
inkommen anmälan granskar påfven i kardinalkollegiet
till saken hörande handlingar, hvarefter han,
i händelse granskningen utfallit till personens
i fråga fördel, högtidligt förklarar honom salig
(beatus). Efter möjligen inberättade nya under
och ytterligare pröfning följer kanonisationen,
hvarigenom den "salige" förklaras "helig"
(sanctus). Stundom stannar det vid saligförklarandet
(beatifikationen), hvilken dock icke medför samma
anseende som fullständig kanonisation. Under det att
kulten i det förra fallet är bunden vid ett visst
mindre område och betraktas såsom endast tillåtlig,
kan den i det senare anses föreskrifven inom hela
den romersk-katolska kristenheten. Se vidare Helgon.
P. F.

Kanonisera, förklara för helgon. Se Kanonisation.

Kanoniska böcker. Se Bibelkanon.

Kanoniska lagen. Se Kanoniska rätten.

Kanoniska rätten (Lat. jus canonicum; se Kanon)
betecknar i sin mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>