Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapff, Sixt Karl von - Kap-gummi - Kapidsji - Kapillarer - Kapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess chiliastiska åskådningssätt. Dess mer blef hans
rent praktiska verksamhet såsom församlingslärare för
honom en hufvudsak, och denna verksamhet, uppburen
af en originel personlighet, bar också rik frukt
i vida kretsar trots de smädelser, som från det
rationalistiska lägret kommo honom till del. K. utgaf
åtskilliga andaktsböcker, som vunnit stor spridning,
och bland hvilka må nämnas Gebetbuch (1835; 18:de
uppl. 1877; "Bönebok", 1858), Communionbuch(1840;
22:dra uppl. 1876; "Nattvardsbok", 1857; 3:dje
sv. uppl. 1874) samt flere predikosamlingar,
bland dem 80 predigten über die alten episteln
("Kapffs epistelpostilla", 1864–65). Bland öfriga
skrifter af K. märkas Warnung eines jugendfreundes
vor dem gefährlichsten jugendfeind etc. (1841;
13:de uppl. 1880; "Sjelfbefläckelsen, dess följder"
etc. 1860; 7:de sv. uppl.: "En ungdomsväns varning för
ungdomens farligaste fiende, eller sjelfbefläckelsen"
etc., 1877) och den prisbelönta täflingsskriften Die
revolution, ihre ursachen, folgen und heilmittel
(1851; 2:dra uppl. s. å.; "Revolutionen i våra dagar"
etc., s. å.).
Kap-gummi, farmak., tekn., består af större eller
mindre, rundade, oklara stycken af en gråbrun
färg. Detta gummi framtränger genom sprickor i barken
å Acacia horrida Willd. (A. Karroo Hayn., A. capensis
Burch.), hvilket träd växer ytterst allmänt å södra
Afrikas torra högslätter. Det är väpnadt med många
starka taggar och kallas "doornboom", "wittedoorn"
eller "karródoorn" af (de ursprungligen holländska)
kolonisterna. Utförseln af kap-gummi uppgår
årligen till omkr. 40,000 kg. Jfr Arabiskt gummi.
O. T. S.
Kapidsji, Turk., dörrvaktare i seraljen. –
Kapidsji-basji, förmannen för vakthållningen i
seraljen; kammarherre.
Kapillarer (af Lat. capillus, hår), hårrörskärl. Se
Blodkärl och Blodomlopp. – Kapillaritet,
hårrörskraft. Se Hårrörs- l. kapillärrörsfenomen. –
Kapillarkärl, hårrörskärl. Se Blodkärl och
Blodomlopp. – Kapillar attraktion, depression och
repulsion. Se Hårrörs- l. kapillärrörsfenomen.
Kapital. Snart sagdt oräkneliga äro de olika
betydelser, i hvilka detta från Lat. caput (hufvud)
härledda ord blifvit användt och ännu användes
i det dagliga lifvet. En af de ursprungligaste
betydelserna, den af kreatursbesättning (på
en landtegendom), är numera föråldrad, men
återfinnes i Fr. cheptel och i Eng. cattle. Deremot
användes ordet kapital fortfarande för att beteckna
t. ex. förmögenhet i allmänhet, förmögenhet, som ger
inkomst, en summa penningar, "hufvudstolen" af ett lån
eller en fordran (i motsats till räntan), kunskaper
och skicklighet ("andligt kapital") o. s. v. – Äfven i
den ekonomiska vetenskapen är "kapital" ett ytterst
mångtydigt ord. Särskildt kan man uppställa två
hufvudgrupper af definitioner å detta begrepp. Till
hvardera af dessa hufvudgrupper kan åter hänföras
en mängd sinsemellan till form, innehåll och omfång
ganska skiljaktiga definitioner. Den ena gruppen
af definitioner
betecknar kapitalet såsom förmögenhet; den andra
gruppen åter ser i kapitalet ett produktionsmedel
(utan afseende på eganderätten). Mycken förvirring
och många ordstrider skulle kunna undvikas,
om åtminstone i vetenskapliga arbeten en bestämd
skilnad alltid gjordes mellan å ena sidan kapital,
yttre nyttigheter, använda i produktionens
tjenst, och å andra sidan kapitalförmögenhet,
eller förmögenhet, som kan användas för produktiva
ändamål, det vill, från egarens synpunkt, säga: såsom
förvärfsmedel. Det är mot kapitalförmögenheten,
icke mot kapitalet i nyssnämnda betydelse, som
socialisternas angrepp på "kapitalet" äro riktade. –
Om begreppet kapital bestämmes på nyssnämnda sätt
(såsom "yttre nyttigheter, använda i produktionens
tjenst"), uteslutes från detta begrepp allt
s. k. andligt kapital, hvilket ju i sjelfva verket
närmast tillhör en annan "produktionsfaktor",
arbetet (eller arbetskraften). Så kallade nyttiga
förhållanden (klientel, värdefulla rättigheter,
t. ex. patent o. dyl.) äro väl ofta kapital för
enskilda producenter, men icke så, om de betraktas
från allmän synpunkt. Det allmänna kapitalet kommer
fastmer att omfatta endast sakliga nyttigheter; men
alla slags sådana nyttigheter blifva kapital, när
de användas i produktionens (deri äfven inbegripet
omsättningens) tjenst. Således måste äfven verkliga
penningar (metallmynt) räknas till det allmänna
kapitalet (hvilket likväl vissa författare på
otillräckliga grunder förneka, under det åter andra, i
synnerhet socialister, beteckna just omsättningsmedlen
såsom kapital i egentligaste mening). Pappersmynt,
banksedlar och andra kreditpapper äro dock ej verkligt
kapital, fastän de ofta representera sådant. Frågan
huruvida den brukade jorden sjelf är ett kapital
löper egentligen ut i en ordstrid. Enligt ofvanstående
definition kommer den i bruk tagna jorden obestridligt
att falla under begreppet kapital, och härtill
finnes så mycket mer skäl, som ju arbete blifvit
på all sådan jord användt, och arbetsprodukter
(t. ex. dikning och andra jordförbättringar) ofta
på ett sådant sätt införlifvats med jorden, att de
icke kunna från densamma skiljas, åtminstone icke
utan att jordens egenskap af produktionsmedel helt
eller delvis upphäfves. Men om ock jorden kan vara
ett verkligt kapital, är den detta endast i den
mån den är ett lydigt redskap i menniskans hand. I
all äfven produktivt använd jord verkar äfven en
af mensklig vilja oberoende naturfaktor eller en
komplex af naturkrafter, som icke kunna inordnas under
begreppet kapital. Emellertid kan svårligen i detta
hänseende uppdragas någon bestämd gräns mellan jord
och andra af menniskan i besittning och bruk tagna
naturföremål, hvilka allmänt pläga anses såsom kapital
(t. ex. nyttiga husdjur).
Man skiljer vanligen mellan fast och flytande
l. rörligt kapital. Skilnaden mellan dessa båda slags
kapital plägar angifvas antingen så, att det fasta
kapitalet endast småningom förbrukas vid produktionen,
under det att det flytande eller rörliga kapitalet
förbrukas på en gång, eller ock så, att det förra
i regeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
