Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tiden för denna inverkan kan beräknas för hvarje ställe
på remsan, när man känner pendelns svängningstid och
utslag. Svärtan tilltager från ena änden af remsan
till den andra; och om man låtit pendeln svänga ett
tillräckligt antal gånger, finnes alltid ett ställe
på remsan, som har normalsvärta. För att finna hvar
detta är beläget, insättes remsan i en med skala
försedd ram, framför hvilken befinner sig en i ramens
längdriktning flyttbar skifva med en rund öppning i
midten, hvars ena hälft är utfylld med ett papper,
bestruket med ett tjockt lager af normalsvärtan,
medan den af dagsljuset svärtade remsan är synlig
genom det återstående af öppningen. Skifvan nyttas
nu längs efter remsan, till dess öppningens båda
hälfter synas lika svarta; detta läge afläses på
skalan. Af normalsvärtans läge på remsan kan tiden
för ljusets inverkan på detta ställe beräknas. Men
ljusets kemiska verkan är dess större, ju mindre tid
åtgått för att frambringa svärta af en viss styrka;
således är det inversa värdet af belysningstiden
ett mått på ljusets kemiska verkan. Jämförelsen med
normalsvärta måste ske vid natronljus, som icke
innehåller några kemiska strålar. – Roscoe har dels
ensam, dels i förening med andra fysici förmedelst en
apparat af en annan, men på samma principer grundad
konstruktion, studerat dagsljusets kemiska styrka vid
olika tider af dygnet på flere ställen i Europa och
i Pará i Brasilien samt äfven anställt jämförelser
mellan den kemiska intensiteten hos det direkta
och det från atmosferen reflekterade solljuset,
hvarvid han fann, att den senare öfverskjuter den
förra, när solen står lågt, medan motsatsen eger
rum vid större solhöjd. Observationerna i Portugal
visade, att likhet eger rum mellan det direkta och
reflekterade solljusets kemiska intensitet, när
solens höjd är omkr. 50°. När denna höjd understiger
10°, synes solens kemiska verkan vara ingen.
R. R.
Kemiska föreningar benämnas sådana homogena
och sammansatta kroppar, som ega konstant eller
oföränderlig sammansättning och till sina egenskaper
äro olika beståndsdelarna. De kunna bildas på flere
sätt: genom direkt förening af tvänne eller flere
ämnen, genom utträngandet af en beståndsdel i en
förening af ett annat ämne (substitution) eller
genom utbyte af beståndsdelar i tvänne föreningar
(dubbel dekomposition). Vid kemiska föreningars
uppkomst utvecklas nästan alltid värme, hvars mängd
står i direkt förhållande till ämnenas frändskap
till hvarandra. Ju större frändskap ämnena ega,
ju beständigare föreningarna äro, dess större
mängder värme utvecklas. Deraf skulle man kunna
draga den slutsatsen att alla kemiska föreningar
innehålla mer värme (energi) än beståndsdelarna,
hvilket dock icke är riktigt. Kemiska föreningar
finnas nämligen, som äro energirikare än
beståndsdelarna och derför icke kunna bildas
utan under värmeabsorption (s. k. endotermiska
föreningar); men dylika föreningar (t. ex. qväfvets
och klorens syreföreningar, klorqväfve, cyan,
organiska föreningar) uppstå blott under medverkan
af främmande energi. Så kunna
svafvel och kol vid hög temperatur förenas till
kolsvafla, som bildas under absorption af yttre
värme; andra föreningar, t. ex. salpetersyra,
klorsyra, bildas, om samtidigt reaktioner, som
utveckla värme, ega rum, i hvilket fall en del af
det utvecklade värmet absorberas för bildandet af
de endotermiska föreningarna. För sönderdelning af
en förening, som uppkommit under värmeutveckling,
eller en s. k. exotermisk förening erfordras
tillförandet af samma värme-(energi-)mängd, som
utvecklades, då föreningen uppkom. Å andra sidan
frigöres vid förstöringen af en endotermisk förening
samma mängd energi, som absorberades vid föreningens
bildande. Till följd deraf äro endotermiska föreningar
ofta explosiva, t. ex. klorqväfve. Tillvaron af
endotermiska föreningar synes motsäga satsen att
värmeutvecklingen är ett mått på frändskapen,
men kan väl förklaras deraf att enkla kroppar,
som förenas med hvarandra, bestå icke af fria
atomer, utan af molekyler, sammansatta af atomer,
hvilka sammanhållas af frändskapskraft. Skall nu
en förening ega rum, måste denna frändskapskraft
upphäfvas, hvartill kan åtgå mer energi, än som
frigöres, då en förening af olikartade atomer bildas.
P. T. C.
Kemiska preparat, ämnen, framställda på kemisk väg.
Kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behof. Efter af K. M:t på Landtbruksakademiens
hemställan till 1876 års riksdag framställd
proposition beviljades för år 1877 ett anslag af
12,000 kr. "såsom bidrag till underhåll af fyra
kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behof" – 3,000 kr. för hvarje station – "inom de
orter, der hushållningssällskapen förbunde sig
att upprätta laboratorium och bekosta lokal för
detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och
assistent samt bestrida aflöningen till dessa och
laboratorietjenaren äfvensom de årliga utgifterna
till laboratoriets underhåll samt till inköp af
böcker och inventarier för stationens behof". På
grund deraf öppnades 1877 kemiska stationer i
Skara, Halmstad. Kalmar och Vesterås. Samma summa
beviljades oförändrad vid hvarje riksdag till
år 1881, då 15,000 kr. anslogos till fem kemiska
stationer, hvarigenom äfven den förut inrättade
kemiska stationen i Örebro 1882 kom i åtnjutande
af ett lika stort statsunderstöd som de fyra
nämnda. Vid de följande riksdagarna hafva 15,000
kr. för ändamålet årligen beviljats. "Reglemente
för de af hushållningssällskapen med understöd
af statsmedel inrättade kemiska stationer för
jordbruket och näringarna" utfärdades af K. M:t d. 15
Dec. 1876. Enligt detta hafva stationerna till ändamål
"att genom anställda undersökningar samt medelst
råd och upplysningar medverka till jordbrukets och
näringarnas utveckling". Hvarje station står under
uppsigt af en styrelse, hvilken utses af det eller
de hushållningssällskap, som bidraga till stationens
underhåll. Stationens föreståndare väljes af styrelsen
bland af Landtbruksakademiens förvaltnings-komité
kompetente förklarade sökande. Sistnämnda myndighet
eger äfven att pröfva och fastställa den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
