- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
791-792

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kända, fann han snart bäst att icke återvända till
Ryssland. År 1815 flyttade han till Paris, der han
med preussiska regeringens tillstånd förblef bosatt,
äfven sedan han 1816 af nämnda regering fått titel
professor i asiatiska språk med åtföljande lön. I
Paris deltog han i stiftandet af "Société asiatique"
(1822), grundade tidskriften "Magasin asiatique"
(1825–27) och var en flitig medarbetare i "Journal
asiatique". Han dog i Paris 1835. – Bland K:s många
särskildt utgifna arbeten, af hvilka i synnerhet de
geografiska på senare tiden stämplats såsom mindre
pålitliga, må nämnas Asia polyglotta (1823, med en
"Sprachenatlas"; 2:dra uppl. 1831), Chrestomathie
mandchou
(1828), Chrestomathie chinoise (1833)
samt det för kännedomen om Japans historia vigtiga
verket Aperçu général des trois royaumes, traduit de
l’original japonais-chinois
(s. å.). Bland K:s lärda
fejder märkas hans misslyckade angrepp på egyptologen
Champollion d. y., afslutade med skriften Examen
critique des travauox de feu M. Champollion sur
les hiéroglyphes
(1832). 1. P. T. C.

Klara. 1. Kem. teknol., från en vätska aflägsna
suspenderade orenligheter, som göra henne oklar
eller ogenomskinlig, särskildt om dessa icke
eller endast med svårighet kunna genom filtrering
borttagas. Många vätskor kunna klaras, om man
lägger i dem sönderklippt filtrerpapper och
filtrerar efter flitig omröring. Alkoholstarka
likörer kunna klaras med stärkelseklister, hvarmed
de blandas. Efter ett par dagars hvila har klistret
upptagit orenligheterna och bildat en bottensats,
hvarifrån den klara vätskan kan afhällas. Vanligast
nyttjas till klarning af t. ex. sockerlösningar,
fruktsafter o. d. ägghvita, som i löst tillstånd
tillsättes den oklara vätskan, hvarefter alltsammans
upphettas till kokning, då ägghvitan koagulerar,
rycker med sig de uppslammade föroreningarna och
bildar på ytan ett skum, som kan aftagas. För
att klara vin och öl använder man husblås eller
gelatin. Limmet i dessa ämnen bildar med garfämnet
i vinet eller ölet en geléartad fällning, som i sig
upptager orenligheterna. – 2. Sjöv. a) En strimma
af molnfri himmel, som under en mulen, töcknig dag
stundom visar sig vid horisonten, b) Göra i ordning
något, som är i oordning, t. ex. "klara ändarna",
c) Kommandoord, hvarmed en del allmänna befallningar
ombord inledas, t. ex. "klara vid märsefallen"! Jfr
Klart. 1. P. T. C. 2. L. H.

Klara, den heliga (Klara af Assisi), helgon,
stiftarinna af klarissinnornas orden, föddes 1194 i
Assisi. Hennes slägtnamn var Sciffi. Hon tillhörde en
rik familj och var berömd för sin skönhet. Alltifrån
barndomen hade hon blifvit uppfostrad i allvar och
andaktsöfningar, och då Frans af Assisi uppträdde,
egnade hon honom derför en liflig beundran och
flydde, enligt hvad man berättar, på hans inrådan
från sitt hem till Portiuncula-kyrkan, der hon lät
afklippa sitt hår. Derefter tog hon sin bostad i
Damianus-kyrkan och samlade der omkring sig sina
systrar och många andra jungfrur samt äfven fruar,
hvilka lemnade sina män och hem. Af dessa bildades
1212 Klarissinnornas nunneorden (äfven

kallad S:t Franciscus’ andra orden). Den ställdes
under Frans’ af Assisi uppsigt och sanktionerades af
påfven under namn af Damianistinnornas orden. År 1224
fick denna en särskild af Frans författad ordensregel,
som anbefallde fullkomlig tystnad vissa tider och
gemensamt arbete samt förbjöd fullständigt all
egendomsbesittning. I flere katolska land uppstodo
klarissinnekloster. – Den 11 Aug. 1253 dog den
hel. Klara och blef kort derefter kanoniserad af
påfven Alexander IV. Hennes dag är d. 12 Aug. –
1264 gaf Urban IV orden en mildare regel, och de
klarissinnor, som lefde efter den, kallades
urbanistinnor. Ordensregeln mildrades nästan
öfverallt. I 15:de årh. återförde Coleta af Corbie
(d. 1447) en del af de franska klarissinnorna
till Frans’ ursprungliga regel. Dessa kallades
coletinerinnor l. observantinnor. I 17:de
årh. gjorde Franscisca af Jesus Maria samma
försök med de italienska klarissinnorna och
byggde i detta syfte ett kloster på Albano. 1676
sanktionerades af påfven Klemens X stiftandet af
ett kloster i Farfa åt qvinliga barfota-eremiter af
den hel. Klaras orden
. Jfr Franciskanorden 1. Om
klarissinneklostret i Stockholm se Klara kloster.
J. P.

Klara, S:t, territorialförsamling i Stockholms stad,
omfattar sydvestra delen af Norrmalm (med undantag af
en liten till Kungsholms församling hörande del) och
vestra delen af Helgeandsholmen. Innevånareantalet vid
1883 års slut utgjorde 16,966 personer. K. är regalt
pastorat af 1:sta kl. Kyrkoherden i Klara församling
är vice preses i Stockholms stads konsistorium. –
Den nuv. kyrkan, uppbyggd på ruinerna af den
forna klosterkyrkan, uppfördes på 1580-talet under
H. v.Huwens ledning. Den hade ett vanligt hvälfdt,
enskeppigt långhus, tvärskepp, tresidig altarvägg samt
ett stort, fyrkantigt torn, som enligt en uppgift
hade 98,6 m. höjd med spiran och således sannolikt
var det högsta, som den tiden fanns i Sverige. Kyrkan
undergick några smärre förändringar under 1600-talet
(bl. a. ombyggdes tornet), förstördes 1751 i den stora
"Klara-branden", men återställdes snart och bibehåller
i hufvudsak sin gamla arkitektoniska anordning. En
restaurering af tornet (efter öfverintendenten
H. Zetterwalls ritning) pågår f. n. (1884). Koret
prydes af tvänne bedjande änglar af Sergel och en
af J. Hoffman (1766) målad altartafla ("Kristi
nedtagande från korset"). Inom kyrkan finnas
monument öfver skalden G. F. Gyllenborg och hjelten
i finska kriget fältmarskalken J. A. Sandels m. fl.;
på kyrkogården hvila bl. a. Bellman, Leopold, fru
Lenngren och generalen E. v. Vegesack.

Klara kloster, nunnekloster i Stockholm, stiftades
omkr. 1282 af konung Magnus Ladulås och uppfördes
på norra malmen utanför den ursprungliga staden, på
den plats, der nuv. Klara kyrka och kyrkogård äro
belägna. Konungen höll på denna plats en stor och
ståtlig fest, hvarvid hans son Birger samt efter honom
40 andra förnäme män slogos till riddare. Derefter
lät han en mängd timmermän ditföra virke, och inom
kort reste sig der ett kloster,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free