Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koboltgrönt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han 1848 af dåvarande justitieministern Bornemann
till Berlin för att utarbeta förslag till ny
civilprocessordning; men detta arbete blef mindre
tillfredsställande, och efter att någon tid hafva
varit adjungerad i öfvertribunalet återvände K. snart
såsom kretsdomstolsdirektor till Neisse. 1854
drog han sig tillbaka till privatlifvet. –
Jämte K:s vägbrytande förstlingsarbeten Versuch
einer systematischen darstellung der lehre vom
besitz nach preussischem recht im vergleich mit
dem gemeinen recht (1826; 2: dra uppl. 1839) och
Das recht der forderungen nach gemeinem und nach
preussischem recht (1836–43; 2:dra uppl. 1858–59) äro
hans vigtigaste skrifter: Lehrbuch des preussischen
gemeinen privatrechts (1845; 3:dje uppl. 1857–58)
och Das preussische civilprocessrecht (1847–51;
flere uppl.). K. utgaf äfven, med kommentarer,
flere rättskällor, såsom Allgemeines landrecht für
die preussischen staaten (4 bd, 1852–54; 8:de uppl.,
bearbetning af A. Achilles m. fl., 1883 o. f.).
Koch [kåck], Nils Samuel von, justitiekansler
(son af majoren Nils Koch, f. 1768, d. 1848,
hvilken 1815 adlades med namnet von Koch), föddes
d. 10 Mars 1801 på Blomsholm i Skee socken,
Göteborgs och Bohus län, tog 1820 juridisk
ämbetsexamen i Upsala och vann 1824 ordinarie
anställning i Justitierevisionen. 1840 kallades
K. till expeditionschef i Justitiestatsexpeditionen,
utnämndes 1841 till revisionssekreterare och inträdde
1843 i tjensteutöfning såsom sådan samt erhöll 1845
förordnande och 1848 fullmakt såsom justitiekansler,
från hvilken befattning han 1866 tog afsked. K. var
1845–50 ledamot af dåv. lagberedningen och
beklädde, utom åtskilliga andra allmänna uppdrag,
ordförandeskapet i 1855–59 års komité för utarbetande
af ordningsstadga för rikets städer och 1858–59 års
komité för ny bevillningsstadgas uppgörande. Sedan
K. efter faderns död (1848) erhållit säte och
stämma å riddarhuset, deltog han i ridderskapets
och adelns förhandlingar vid alla följande
ståndsriksdagar. Efter representationsförändringen,
af hvilken han var anhängare, valdes K. 1866 af
Blekinge läns landsting till ledamot af Första
kammaren och omvaldes 1875. Vid 1867 års riksdag var
han ledamot af konstitutionsutskottet. Död på sitt
gods Augerum i Bleking d. 13 Juni 1881. – K. egnade
en särskild uppmärksamhet åt undervisningsfrågor
och humanitära spörsmål. Han deltog i stiftandet af
Hillska skolan å Barnängen (1830) och af Sällskapet
för nyttiga kunskapers spridande (1833), visade i
sin ämbetsutöfning obenägenhet att åtala anmälda
förbrytelser mot det s. k. konventikelplakatet och
uttalade sig vid riksdagarna för en sparsammare
användning af edgång, dödsstraffets samt vatten-
och brödstraffets afskaffande, gift qvinnas
rätt att råda öfver sin egen arbetsförtjenst,
oäkta barns lika arfsrätt med äkta efter moder samt
inskränkning af förmögenhetens öfvervigt vid kommunala
frågors afgörande. En af K:s älsklingstankar, hvars
förverkligande han både såsom riksdagsmotionär och
såsom medlem af bevillningsstadgekomitén
sökte förbereda, var upphäfvandet af
personella skatter och införandet af en allmän
nettoinkomstskatt. Af frihandelsidén var han en
afgjord anhängare; särskildt motionerade han om
tullfrihet å flere lifsförnödenheter. Genom
en motion vid 1856 års riksdag gaf han
uppslaget till den allmänna regleringen af
prästerskapets löneinkomster. Under den nya
riksdagsordningens tid motionerade K. ihärdigt om
ändringar i bränvinslagstiftningen till nykterhetens
främjande samt till en jämnare fördelning
mellan landsbygden och städerna af inkomsten af
försäljningsafgifterna. Äfven var han genom motioner
verksam för medgifvande af oinskränkt jordafsöndring
och för ett rättvisare ordnande af skjutsväsendet,
väghållningstungan och skyldigheten att uppföra
allmänna byggnader å landet. K. deltog i 1873 års
s. k. kompromissrörande de stora försvars- och
grundskattefrågorna. Med bestämdhet uttalade han sig
för öppen votering vid riksdagsförhandlingarna.
Koch, Peter Kristian, dansk (slesvigsk) patriot,
född i trakten af Ribe d. 19 Febr. 1807, kom 1820
i handel i Haderslev och dref 1836–40 egen affär
derstädes. 1838 började K. med k. privilegium utgifva
en dansk veckotidning, "Dannevirke", hvilken rönte
stort motstånd af de slesvig-holsteinska ämbetsmännen
och deras anhängare, men utöfvade ett alltjämt
växande inflytande på den danska befolkningen
i norra Slesvig. Under upproret 1848–49-måste
K. fly till konungariket, men fortfor att derifrån
utgifva sin tidning. 1852 grundade han veckobladet
"Budstikken", hvars redigerande han uppdrog åt prosten
F. E. Boisen. Men då K. 1855 kom i strid med de
danska myndigheterna, sålde han (Nov. s. å.) både
"Dannevirke" och tryckeriet samt flyttade till
Köpenhamn, der han hade sitt uppehälle såsom
fotograf. Död d. 2 Nov. 1880. E. Ebg.
Koch, Karl Heinrich Emil, tysk botaniker, f. nära
Weimar 1809, d. 1879, blef 1836
e. o. professor i Jena och verkade från 1847
vid universitetet i Berlin, senare äfven såsom
professor vid landtbruksakademien derstädes,
hvarjämte han 1849–72 var generalsekreterare i
föreningen för trädgårdsskötselns främjande
inom de preussiska staterna samt 1858–72 utgaf
denna förenings tidskrift, "Wochenschrift für
gärtnerei und pflanzenkunde". Utom flere arbeten,
till hvilka hans under åren 1836–38 och 1843–44
företagna resor i Kaukasustrakterna lemnade stoff,
utgaf K. såsom frukt af sina specialstudier öfver
träden en vidlyftig Dendrologie (1869–73),
hvilken dock befunnits lida brist på skärpa såväl
i de allmänna indelningarna som i diagnoserna af de
särskilda arterna.
Koch, Karl Friedrich, tysk språkforskare,
f. 1813, d. 1872 såsom professor vid
realgymnasiet i Eisenach, gjorde J. Grimms
historiska språkundersökningar fruktbärande för
skolundervisningen genom det rediga arbetet Deutsche
grammatik nebst tropen und figuren (1848; 5:te uppl.
1873), och lemnade i Historische grammatik der
englischen sprache (1863–69; 2:dra, oförändrade
uppl. 1882 o. f.), det grundligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
