- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1027-1028

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolfblomstriga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tarmarna och sålunda framkalla afföringar, såsom
aloë, krotonolja, laxérsalter, eller att under
huden inspruta en lösning af svafvelsyradt
fysostigmin (8–12 cg.) i vatten, att sätta
djuren klistir samt att emellanåt gnida buken
med halmviskor eller ylle och derefter inhölja
djuren i ylletäcken. Vid riklig gasutveckling kan
det blifva nödigt att medelst införandet af en
troakar genom bukväggen i tarmarna uttömma gasen.
1. P. W. 2. C. A. L.

Koliktarmen, anat. Se Colon.

Kolin (Tsjech. Kolin Nový, T. Neu-Kolin, Nya K.), stad
och hufvudort i ett område ("bezirk") i östra Böhmen,
vid Elbe och den österrikiska statsjernvägen mellan
Prag och Brünn. 11,332 innev. (1880). Centralpunkt för
den böhmiska sockerfabrikationen. Vid K. utkämpades
d. 18 Juni 1757 ett slag mellan preussarna och
österrikarna. Då de senare (35,000 man infanteri,
18,000 man kavalleri) under Daun framryckte mot det
af preussarna inneslutna Prag, skyndade Fredrik
II derifrån dem till mötes i spetsen för 18,000
man infanteri och 16,000 man kavalleri, påträffade
dem i närheten af K. och gick genast till anfall
mot deras högra flygel. Detta anfall misslyckades;
det österrikiska kavalleriet utförde ett skickligt
motanfall i preussarnas venstra flank. Desse ledo
ett grundligt nederlag, som kostade dem 12,000 man
och 45 kanoner samt tvang Fredrik att vika tillbaka
till sitt land. C. O. N.

Kolindsund [kolinsu’nn], en numera torrlagd insjö,
hvilken låg på den från Nörrejylland (Danmark) åt
ö. utskjutande halfön Dyrsland. Den var 20,7 km. lång
och 3,7 km. bred samt hade genom Grenaa aflopp till
Kattegatt. 1872 bildades ett aktiebolag för att
torrlägga K., h vilket bolag inköpte sjön och några
kringliggande egendomar. Arbetet börjades i Maj 1874
samt afslöts 1879, och genom detsamma vunnos 2,200
har för odling, hvarjämte kringliggande markers
fruktbarhet steg. E. Ebg.

Kolinhönan, trädvakteln l. virginska vakteln,
Ortyx virginianus, zool., hör till underfamiljen
fälthöns (Perdicinae) af orrfoglarnas familj
(Tetraonidae) och ordningen hönsfoglar. Hon är
ofvan rödbrun, med svarta fläckar, droppar och
band samt gula fjäderkanter, undertill hvitgul,
med rödbruna, långsgående strimmor och svarta
våglinier. Ett hvitt streck går från pannan
öfver hvartdera ögat. Strupen är hvit med svart
infattning. Handpennorna mörkbruna med ljusare utfan,
armpennorna äro tecknade med oregelmässiga, brandgula
band och stjertpennorna gråblå, utom de mellersta,
som äro grågula, svartmarmorerade. Längden utgör 25
cm. Trädvakteln är hemma från och med Canada till
Mejikanska viken och har Klippbergen till gräns
i vester. Han lefver på sådana fält, der han kan
finna skydd i häckar, buskar o. d., samt liknar
i lefnadssätt till en del vår rapphöna. Lätet,
hvilket ljuder som "bobeit", har förskaffat fogeln
det engelska namnet Bob white. Arten håller sig
under större delen af året i flockar, som upplösas
vid parningstidens annalkande; under denna utkämpas
strider mellan hannarna. För sitt

förträffliga kött jagas och fångas kolinhönan
flitigt; hon trycker dock ej för hönshund,
utan söker rädda sig genom att löpa undan eller
flyga upp i träd och der lägga sig utefter en
gren. Denna fogel låter med största lätthet tämja
sig och har blifvit införd i Vestindien äfvensom
med delvis framgångsrikt resultat i England.
C. R. S.

Kolit, med., inflammation i colon l. groftarmen. Se
Rödsot och Tarmkatarr.

Kolja. Se Torskslägtet.

Koljonvirta. Se Virta bro.

Koljuscher, indianstam. Se Koloscher.

Koljö-fjärden, vik af Kattegatt i segelleden mellan
Lysekil och Uddevalla, mellan Orust i s. samt Flatön
och Bokenäs i n.

Kol-kalksten l. kolkalk, geol. Se Bergkalk.

Kollaborator (af Lat. con, med, och laborare, arbeta),
medhjelpare; literär medarbetare. – Kollaborera,
arbeta tillsammans på någonting.

Kollafjörður. Se Faxafjörður.

Kollanius, Abraham, finsk lagöfversättare,
föddes troligen i Karkku socken (Satakunta) i
början af 1600-talet, studerade i Upsala och Åbo
samt blef 1643 vid Åbo universitet promoverad till
fil. magister. 1645 började han en öfversättning
af lagen till finska, omfattande landslagen,
stadslagen, rättegångsordinantien, processen och
domarereglerna. Sedan arbetet fortgått i tre års
tid, öfversände K. manuskriptet till regeringen i
Stockholm, i det hopp att det på offentlig bekostnad
skulle befordras till trycket. Regeringen infordrade
utlåtande af Åbo hofrätt, som tillsatte en särskild
kommission för att granska arbetet. Inom kommissionen
voro meningarna om manuskriptets värde delade,
och K:s lagöfversättning förblef otryckt. År 1650
hade K. blifvit inskrifven såsom auskultant vid
Åbo hofrätt. Han användes sedermera vid särskilda
domarevärf utan att vinna en fast plats. Han dog 1667.
M. G. S.

Kollaps (Lat. collapsus, af collabi, falla samman),
med., ett plötsligt sjunkande af lifsverksamheten,
beroen de på en hastigt uppkommen försvagning af
hjertat. Den sjuke fattas af höggradig svaghet,
beklämning och oftast svindel; ansigtet blir vanligen
likblekt, huden kall, ofta täckt med svett, pulsen
ytterst liten, ofta oregelbunden. Anfallet kan gå
fort öfver utan menliga följder, men ofta leder
kollapsen omedelbart till död. Kollaps uppkommer
af mycket olika orsaker: af betydliga blödningar,
vid våldsam kräkning och diarré, såsom i kolera; vid
febersjukdomar, särskildt i tyfoidfeber, förekomma
anfall af kollaps rätt ofta, såväl medan febern
är på sin höjdpunkt som sedan den börjat sjunka
eller redan upphört. Der hjertat förut är mycket
försvagadt, kan en obetydlig anledning framkalla
kollaps; så t. ex. händer det stundom, att en mycket
svag patient kollaberar deraf att man sätter honom
upp i sängen. Behandlingen utgöres hufvudsakligen af
stimulerande medel, vin, mysk, kamfer o. d. För öfrigt
fordras en olika behandling alltefter fallets art. –
Om kollaps af lungorna se Atelektasis. P. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free