Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommendörsätter - Kommensurabla kallas i allmänhet sådana storheter, hvilka på något sätt kunna uttryckas i ett gemensamt mått - Kommentar l. Kommentarie, förklaring, utläggning, fortlöpande följd af förklarande anmärkningar till en skrift - Kommentator, som förklarar, utlägger, lemnar kommentarer - Kommentera, förklara, utlägga, lemna kommentarer - Kommers, varubyte, handel, handelsrörelse - Kommersiel, som rör handelsväsendet - Kommersekollegium, ett svenskt ämbetsverk af kollegial organisation - Kommerseråd. Se Kommersekollegium - Kommersläst, det mått, i hvilket danska och någon gång andra fartygs drägtighet förr bestämdes - Kommiliton, stridskamrat, vapenbroder; kamrat i allmänhet - Komminister, i Sverige benämning dels på ordinarie hjelpprest, dels på prest i annexförsamling - Kommiss- brukas, i sammansättningar, om artiklar, hvilkas förfärdigande och aflemnande i stora partier uppdragas åt andra - Kommissarie, person, åt hvilken ett särskildt värf blifvit anförtrodt - Kommission, uppdrag; samling af personer, som erhållit ett gemensamt uppdrag - Kommissionslandtmätare. Se Landtmäteristaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kommendörsätter (se Kommendör 2). Sedan genom 1772
års regeringsform alla efter år 1680 såsom grundlag
gällande stadgar upphäfts, ansåg konungen, att
de stadgar, som gällt före 1680, skulle dermed
anses återställda. Derför åberopas i 1778 års
riksdagskallelse Gustaf II Adolfs riddarhusordning
af år 1626 såsom för ridderskapet och adeln
gällande, hvadan således den gamla klassindelning
och klassvoteriug infördes, enligt hvilka den å
riddarhuset introducerade adeln indelades i trenne
klasser: herre-, riddare- och svenne-klasserna. Till
den första hörde grefvar och friherrar, till den
andra de ättlingar af riksråd, som ej upptagits i den
första, till den tredje "gemene adeln". Hvarje ätt
hade säte och stämma inom sin klass, men endast en
röst. Ätternas majoritet inom klassen var klassens
röst; klassernas majoritet var adelns röst inom
riksdagen. Då antalet ätter af andra klassen
sjunkit till 16, skulle denna klass stärkas genom
300 de äldsta ätterna ur tredje klassen och alla
kommendörer af Svärds- och Nordstjerne-ordnarna
samt deras manliga afkomma. Dessa senare äro
de s. k. kommendörsätterna. Detta förfarande
iakttogs, tills regeringsformen af 1809 upphäfde
klassindelningen å riddarhuset. B. S.
Kommensurabla (jfr Inkommensurabla) kallas i allmänhet
sådana storheter, hvilka på något sätt kunna uttryckas
i ett gemensamt mått. Så äro t. ex. 1 krona och 1
öre kommensurabla, men icke 1 krona och 1 meter. I
inskränkt mening förstår man med kommensurabla
storheter sådana, som kunna fullt exakt uttryckas
i ett gemensamt mått. I denna mening äro talen
1/2 och 7/8 kommensurabla, men icke 2 och [rot]2.
G. E.
Kommentar l. Kommentarie (Lat. commentarius
l. -rium), förklaring, utläggning, fortlöpande
följd af förklarande anmärkningar till en skrift. –
Kommentator, som förklarar, utlägger, lemnar (i tal
eller skrift) kommentarer. – Kommentera, förklara,
utlägga, lemna kommentarer.
Kommers (Fr. commerce, Lat. commercium, af con,
med, och merx, handelsvara), varubyte, handel,
handelsrörelse; umgänge; högtidligare dryckeslag bland
tyska studenter. – Kommersiel (Fr. commercial),
som rör handelsväsendet. Om den s. k. "Kommersiella
koden" se Signalkod.
Kommersekollegium (se Kommers), ett svenskt
ämbetsverk af kollegial organisation, som består af en
president och fyra ledamöter (kommerseråd), hvarjämte
dit höra ett kansli, ett advokatfiskalskontor
m. m. Enligt instruktionen af d. 23 April 1831
handlägger det vissa, till handeln och sjöfarten
hörande ärenden, hvarjämte det utöfvar uppsigt
öfver de tekniska skolorna och handlägger ärenden,
som angå bergshandteringen. Kommersekollegium
stiftades 1637, indrogs 1680, då de ärenden, som
tillhört detsamma, öfverflyttades på Kammarkollegium,
men återställdes 1711, hvarefter det alltsedan
fortfarit. Fråga har sedan länge varit väckt om
dess indragning, men är ännu på pröfning beroende.
Th. R.
Kommerseråd. Se Kommersekollegium.
Kommersläst (se Kommers), det mått, i ivilket
danska och någon gång andra fartygs drägtighet
förr bestämdes. I Danmark gällde kommerslästen till
1867 och utgjorde 5,200 danska skålpund, eller ett
kubikinnehåll af 82 1/2 danska kub.-fot vatten å
63 skålpund. Det invändiga skeppsrummet i danska
kub.-fot, divideradt med 150, angaf lästetalet. En
kommersläst var = 0,61 svensk nyläst å 10,000 skålp.,
1,95 engelsk ton, eller 2,06 metriska tons å 1,000 kg.
L. A. F.
Kommiliton (Lat. commilito), stridskamrat,
vapenbroder; kamrat i allmänhet.
Komminister (Lat. comminister, medtjenare,
medhjelpare), i Sverige benämning dels
på ordinarie hjelpprest, dels på prest i
annexförsamling. I kyrkolagen (kap. 24, §§ 24–29)
sammanfattas komministrar och kapellpredikanter
under det gemensamma namnet kapellaner (jfr
Kaplan). Komminister väljes af församlingen efter af
vederbörande konsistorium upprättadt förslag. Några
komministraturer äro dock af patronel natur. Till
komminister må ingen utnämnas, som icke fyllt
25 år (k. förordn. d. 5 Juni 1739). Komminister
eger rösträtt vid biskopsval och vid utseende af
presterliga kyrkomötesombud. – Komininistratur,
en komministers ämbete.
Kommiss- (äfven uttaladt ko’mmiss; af Lat. commissum,
af committere, anförtro) brukas, i sammansättningar,
om artiklar, hvilkas förfärdigande och aflemnande
i stora partier (i synnerhet för kronans räkning)
uppdragas åt andra (leverantörer), t. ex. kommissbröd,
kommisskläde; i överflyttad betydelse: något
medelmåttigt, tarfligt, "samtaget".
Kommissarie (af Lat. committere, anförtro), person,
åt hvilken ett särskildt (i synnerhet offentligt)
värf blifvit anförtrodt, t. ex. vid internationella
underhandlingar, utställningar o. s. v. I
åtskilliga tjenstemannatitlar förekommer ordet
såsom sammansättningsdel, t. ex. auktions-, bank-,
krigs-, mantals-, polis-, regements-, revisions-,
stats-, telegraf- och uppbördskommissarie. I flere
svenska landskap är kommissarie en folkbenämning
på kronolänsmannen. – Kommissariat, en kommissaries
ämbete eller ämbetslokal.
Kommission (af Lat. committere, anförtro), uppdrag;
samling af personer, som erhållit ett gemensamt
uppdrag (jfr Komité). – Kommissionar, person, som
till utförande mottager uppdrag af annan (kommittent),
vare sig han gör detta endast tillfälligtvis eller
har det till sin affär (kommissionsaffär). I det
senare fallet uppbär han af kommittenten ett visst
arvode (kommissionsarvode), vid försäljningar och köp
vanligen utgående i form af provision (en viss procent
af försäljnings- eller köpesumman). Ett särskildt
slags kommissionsaffär är den s. k. speditionen (se
d. o.). – Kommittent, person, som lemnar uppdrag åt
annan (se ofvan); särskildt om valman i förhållande
till den valde (representanten).
Kommissionslandtmätare. Se Landtmäteristaten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
