- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1359-1360

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koran, med artikel: Alkoran (Arab., "det förelästa"), muhammedanernas religionsurkund - Korasan ("solens land", "östern"), i vidsträckt mening hela området mellan stepperna i Turans lågland och saltöcknen i det inre af iranska höglandet - Korazin. Se Chorazin - Korban var hos judarna den allmänna benämningen på hvarje gåfva till heliga ändamål - Kor-biskopar. Se Chorbiskopar - Korda. 1. Musikt., sträng på ett instrument, ton - Korda. 2. Matem., den räta linie, som sammanbinder ändpunkterna af en cirkelbåge - Kordal, matem., kallas en rät linie, hvilkens alla punkter äro så beskaffade att, om från en af dem tangenter dragas till två gifna cirklar, dessa tangenter äro lika stora - Korderoj. 1. Ett tungt, synnerligen starkt bomullstyg - Korderoj. 2. I Sverige benämningar på åtskilliga slags inhemska klädesartade helylle- och halfyllefabrikat - Kordial, hjertlig, trohjertad - Kordierit, miner. Se Cordierit - Kordieritgneis, petrogr., geol., en vanligen grå gneisart - Kordillererna, benämning på de bergskedjor, som genomlöpa hela Syd-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med ytterst knapphändiga öfverskrifter. K. är,
liksom alla gamla religionsurkunder, ett besynnerligt
och fantastiskt mosaikarbete. Det är en samling af
berättelser och tankar från gamla arabiska sägner och
från bibelns Gamla och Nya testamente med tillägg
ur Muhammeds egen fatabur. Den innehåller tros-
och sedeläror, politik, straffrätt, regler för det
borgerliga lifvet samt helsoföreskrifter, förmaningar,
hotelser och löften om belöningar. Somliga
stycken begagnas som böner, andra som skyddande
amuletter. Koranen kan i poetisk skönhet delvis
mäta sig med Gamla test.; i sedlig halt är den ej
underlägsen detta, men står långt efter Nya test. De
flesta öfversättningar af koranen till de moderna
språken äro gjorda i detta århundrade. På svenska
språket finnas öfversättningar, verkställda af
J. Fr. S. Crusenstolpe (1843) och C. J. Tornberg
(1874).

Korasan ("solens land", "östern"), i vidsträckt
mening hela området mellan stepperna i Turans
lågland och saltöcknen i det inre af iranska
höglandet, från Afganistan i ö. till de persiska
provinserna Masenderan och Irak Adjmi i v. Detta
område genomskäres af en bergskedja, som bildar
den naturliga gränsen mellan Turan i n. och Iran
i s. samt i riktning från v. till ö. sammanbinder
Elburs-kedjan, hvaraf den utgör en lägre, men
bredare fortsättning, med Ghur i Afganistan. K. utgör
numera ej något politiskt helt. Den mindre, östra
delen hör, under namnet Herat, till Afganistan;
den större, vestra delen bildar under sitt gamla
namn den nordöstligaste provinsen i Persien, hvars
areal uppskattas till omkr. 320,000 qvkm., med
omkr. 850,000 innev. Större delen af prov. upptages af
saltöcknar och berg, mellan hvilka, hufvudsakligen
i n., några fruktbara dalar ligga. De förnämsta
af dessa äro den längddal, som sträcker sig från
Herats gräns genom Mesjhed, Kusjan och Sjirvan till
Budsjnurd, samt Dereges-distriktet i nordligaste
delen af K. Dessa fruktbara trakter producera ris
och andra sädesslag samt något bomull och tobak,
men i synnerhet meloner och andra fruktsorter i
stor ymnighet. Innevånarna äro till största delen
iraner (tadsjiker, kurder och belutsjer), jämte
mongoliska, tatariska och arabiska stammar, och
äro nästan alla sjiitiska muhammedaner. Tadsjikerna
äfvensom de fleste bland kurderna och araberna äro
stadsinnevånare och jordbrukare, hvaremot belutsjerna
bilda öckenbefolkningen och hufvudsakligen lefva
af rof. Industrien är obetydlig, med undantag af
vapenfabrikationen samt tillverkningen af mattor,
själar och kameltyg. Hufvudstad är Mesjhed, tillika
handelns och industriens medelpunkt.

Korazin. Se Chorazin.

Korban (Hebr.; offer, gåfva) var hos judarna den
allmänna benämningen på hvarje gåfva till heliga
ändamål, såsom offer på altaret, helgedomsskänker
eller andra gåfvor till Jehovahs tjenst och
ära. Ordet förekommer på ett ställe i Nya test,
näml. i evangeliet enl. Matt. 15: 5, der Kristus
bestraffar de judiske lagtolkarna, emedan de lärde,
att det var förtjenstfullare att gifva gåfvor till
tempelgudstjensten än att sörja

för fattiga föräldrars behof. – Hos muhammedanerna
förekommer korban såsom namn på offer, som de
rättrogne frambära vid vallfärderna till Mekka.
J. P.

Kor-biskopar. Se Chorbiskopar.

Korda (Grek. chorde). 1. Musikt., sträng på, ett
instrument, ton. – 2. Matem., den räta linie,
som sammanbinder ändpunkterna af en cirkelbåge. I
vidstående fig. äro AB och AC kordor, svarande mot
illustration placeholder

olika bågar. Den största kordan är den, som går
genom medelpunkten, d. v. s. sammanfaller med en
diameter. I den mån som kordorna ligga längre från
medelpunkten minskas deras storlek. – Då kordorna
till sin längd äro på ett bestämdt sätt beroende
af cirkelbågarna, begagnade de grekiske geometrerna
dem vid trigonometriska beräkningar, och Ptolemaios
konstruerade för detta ändamål särskilda numeriska,
tabeller, hvilka kommo ur bruk, först sedan inderna
och efter dem araberna börjat införa de nu brukliga,
mera praktiska trigonometriska funktionerna.
2. G. E.

Kordal, matem., kallas en rät linie, hvilkens
alla punkter äro så beskaffade att, om från en
af dem tangenter dragas till två gifna cirklar,
dessa tangenter äro lika stora. Om cirklarna skära
hvarandra, går kordalen genom skärningspunkterna;
om de åter tangera hvarandra, sammanfaller den med
deras gemensamma tangent i tangeringspunkten. Kordalen
eger flere anmärkningsvärda egenskaper; särskildt
erhålles genom dess användande en ganska enkel
lösning af det invecklade problemet att upprita en
cirkel, som tangerar tre gifna cirklar. Kordalen
kallas äfven potens-linie och radikalaxel.
G. E.

Korderoj (Eng. corduroy, af Fr. corde-du-roi,
af corde, tråd; korderoj heter på franska
cordelet). 1. Ett tungt, synnerligen starkt
bomullstyg, liknande sammet eller manchestertyg, med
upphöjda ränder och väfdt med särskildt inslag för
floret l. polen (lugg-betäckningen). Det tillverkas
hufvudsakligen i England, men är numera tämligen
urmodigt. – 2. I Sverige benämning på åtskilliga slags
inhemska klädesartade helylle- och halfyllefabrikat
i två eller flere färger, utan manchester-inslag
för floret eller upphöjda ränder.

Kordial (Fr. cordial, af Lat. cor, genit. cordis,
hjerta), hjertlig, trohjertad. – Kordialitet,
hjertlighet, uppriktig välvilja, förtrolighet.

Kordierit, miner. Se Cordierit. – Kordieritgneis,
petrogr., geol., en vanligen grå gneisart, som jämte de
vanliga gneisbildande mineralen fältspat, qvarts och
glimmer innehåller korn af mineralet kordierit. Den
förekommer flerestädes i Tyskland och äfven i Sverige,
hvarest t. ex. den södermanländska grå gneisen är
kordieritförande och derför benämnts kordieritgneis
eller granat-kordierit-gneis, emedan den tillika
innehåller granat. E. E.

Kordillererna (-diljererna; af Sp. cordillera,
bergskedja), benämning på de bergskedjor, som
genomlöpa hela Syd-Amerika längs vestra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free