Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 1357-1358 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korallkalk, kalksten, som hufvudsaklingen består af de hårda delarna af koraller eller polypstockarna - Korallormen. Se Elaps - Korallref, geol., upp till hafsytan eller något öfver henne nående grund eller hafsbank - Korallrot, Corallorhiza innata R. Br., bot. - Korallsand, geol. - Korall-ö, geol., en till hufvudsaklig del af koraller eller korallfragment bestående ö. Se Korallref - Koran, med artikel: Alkoran (Arab., "det förelästa"), muhammedanernas religionsurkund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådan korallkalksten förekommer inom kritsystemet
(Faxe i Danmark, Annetorp i Skåne), jurasystemet,
stenkolssystemet (Belgien), silursystemet
(Gotland). Se vidare Kalksten. B. L-n.

Korallormen. Se Elaps.

Korallref, geol., upp till hafsytan eller något
öfver henne nående grund eller hafsbank, som till sin
hufvudmassa utgöres af koraller samt skal af snäckor
och musslor m. m., hopkittade medelst kalkslam och
söndergrusade delar af nämnda djurs skal. I afseende
på belägenhet och yttre form indelas korallrefven i
flere slag, nämligen kustref, barrierref och ringref
l. atoller. De förstnämnda äro belägna tätt invid
kusterna och sammanhänga med dem; barrierrefven
sträcka sig likt en barrier eller vall parallelt
med kusterna och på något afstånd från dessa, och
det sistnämnda slaget, ringrefven, bildar aflånga
eller ringformade remsor af land, som omsluta
en grund, lugn sjö eller lagun. Barrierref bilda
stundom och ringrefven nästan alltid sjelfständiga
öar. Sällan uppnå dessa någon anmärkningsvärd höjd
öfver hafsytan. Korallref och korallöar förekomma,
flerestädes i stort antal tillsammans, i Stilla
oceanen, Atlantiska hafvet, i synnerhet omkring de
Vestindiska öarna och Florida, i Indiska, Persiska och
Arabiska hafven o. s. v. – Enligt Darwins teori skulle
i allmänhet ringrefven vara en senare utvecklingsform
af barrierrefven och dessa af kustrefven. Darwin
antog nämligen, att inom de trakter, der korallöar och
korallref nu förekomma, hafsbottnen varit och är stadd
i en långsamt nedsjunkande rörelse, och att samtidigt
dermed koralldjuren vuxit uppåt från de forna öarnas
öfre delar. Emedan korallerna bäst trifvas på refvens
yttersidor, der de äro utsatta för vågsvallet, och
icke lefva på stort djup, skulle ett kustref, a,
småningom förvandlas till barrierref, b, om bottnen
sänkte sig så, att hafsytan stege från 1 till 2 å
figuren, och vid grundens ytterligare nedsänkning
skulle, då hafvet stode vid 3, uppstå ringrefvet c.



Senare tiders naturvetenskapliga sjöexpeditioner
hafva dock gifvit vid handen, att den af Darwin
m. fl. antagna nedsänkningen af hafsbottnen icke
behöfver anlitas såsom vilkor för att barrierref och
atoller skola bildas. Uppkomsten af sådana beror,
enligt hvad man visat, på andra orsaker, såsom
hopandet af kalkalstrande (kalkafsöndrande) djurs
skal inom vissa för utvecklingen af ett rikt djurlif
särdeles gynsamma områden, hafsströmmars inflytande
m. m. Då de derigenom bildade undervattensbankarna nå
upp till det djup, på hvilket refbyggande koraller
trifvas, börja dessa sin verksamhet, och derigenom
förvandlas småningom undervattensgrundet till ett
ref, som når upp till hafsytan.

Vågorna splittra delvis sönder detta och hopa
spillrorna på andra delar af refvet, som slutligen
öfvergår till torrt land. Atollernas form skulle
bero deraf att bland en grupp växande koraller de
vid omkretsen befintliga komma i beröring med det
friskaste vattnet och mesta födan samt derför hastigt
tillväxa, då deremot de längre från omkretsen varande,
som äro i saknad af nämnda fördel, småningom utdö.

Ringref (atoll).

Korallrefven uppnå stundom en ganska betydlig storlek;
Nya Kaledonien omslutes till största delen af ett
långt barrierref, löpande på 10 km. afstånd från
kusten. Atollerna äro stundom 50 km. tvärt öfver,
men ofta mindre, ända ned till 3 km. Sjelfva
landremsan är knappast mera än 180–240 m. bred.
E. E.

Korallrot, Corallorhiza innata R. Br., bot., kallas
en lågväxt (10–15 cm. hög), gulgrön, glatt ört af
orkidéernas familj (kl. Gynandria L.). Stjelken
är omfattad af bladlösa slidor. Blommorna äro små,
gröngula, med hvitaktig, ofta vid basen violettprickig
läpp, och sitta i gles, axlik klase. Rotsystemet
består af en korall-likt förgrenad rotstock med
korta, köttiga, hvitgula grenar. Korallroten växer
å skuggiga, fuktiga platser med dyjord, i skogar
och vid kärr, här och der från Tornio lappmark ned
till Sveriges sydligaste provinser. En i Nord-Amerika
förekommande art, C. hiemalis Nutt., har i rotstocken
ett segt slem, hvilket nyttjas som kitt. O. T. S.

Korallsand, geol., den af söndergrusade koraller och
snäckskal m. m. bestående sand, som genom hafsvågornas
verksamhet bildas vid och uppkastas på korallöar.
E. E.

Korall-ö, geol., en till hufvudsaklig del af koraller
eller korallfragment bestående ö. Se Korallref.

Koran, med artikel: Alkoran (Arab., "det förelästa"),
muhammedanernas religionsurkund, innehållande
Muhammeds uppenbarelser, är författad på arabiska
språket af Muhammed, samlad af Muhammeds svärfader
och efterträdare, Abubekr (år 634), samt öfversedd
och utgifven af kalifen Otman år 652. Det gudomliga
ursprung koranen sjelf tillmäter sig bevisas enligt
Sunna deraf att originalet till koran från
evighet funnits i sjunde himmelen, men blifvit
i den hel. Lêjlet-el-kadr ("beslutets natt"),
i månaden Ramadan, af ängeln Gabriel meddeladt
Muhammed. K. indelas i 114 suror (kapitel) af mycket
olika storlek, uppradade efter hvarandra utan något
sammanhang och vanligen försedda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>