- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1475-1476

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kragerö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

iakttogos stötar, och Javas och Sumatras
vulkaner visade en ökad verksamhet. Detta var
dock endast ett svagt förspel till ett följande
utbrott d. 26–27 Aug., då de vulkaniska
krafterna utvecklade en äfven i detta vulkaniska
område oerhörd våldsamhet. Ett tätt regn af
aska och pimsten föll ned öfver land och haf,
österut 460 km. ända till Tjeribon, ödeläggande
allt. Förstöringen blef ännu fullständigare genom
en jordbäfning, som våldsamt upprörde hafvet i
Sundasundet. En oerhörd flodvåg trängde d.
27 Aug. in i Lampongviken af Sumatra,
öfversvämmade allt land till en höjd af 35 m. och
förstörde staden Telok Betong. Innevånarna
flydde undan sten-, ask- och slamregnet till
bergen, och dock visade sig följande dagen, att
6,000 menniskor omkommit. På Java anställde
hafvet ännu större ödeläggelser. På ön
Merak drunknade 10,000 menniskor; en stor del
af staden Anjer och hela Tjeringin förstördes,
hvarjämte ett stort stycke af kusten bortspolades.
Hamnanläggningarna vid Batavia och det
närbelägna Priak ledo stor skada. I allmänhet
led Java mest af öfversvämningarna,
Sumatra mera af ask- och stenregnet, till följd
af den rådande sydliga vinden. Genom dessa
tilldragelser undergick kartan öfver Sundasundet
betydande förändringar. Den förut 32,5
qvkm. stora ön K. minskades till 10,66 qvkm.,
derigenom att hela norra delen (23 ¼ qvkm.)
af ön jämte dess 822 m. höga vulkan Perbuatan
betäcktes af hafvet, med undantag af tvänne
punkter, och 1,4 qvkm. land höjde sig ur
hafvet. Flere nya öar framträdde, bl. a. de n.
om K. liggande Steers eiland (4,26 qvkm.) och
Calmeyer eiland (2,96 qvkm.), hvilka dock i
Aug. 1884 åter försvunno; och den n. v.
om K. belägna ön Verlaten är nu tre gånger
större än förut, ehuru äfven af den betydande
stycken bortrycktes. K., som förut var helt
och hållet skogbevuxet, har nu intet grönt strå,
och äfven de andra öarna ligga begrafna under
aska och pimsten. Den fruktan man hyste att
farvattnet genom Sundasundet skulle fullkomligt
hafva förändrats har visat sig sakna grund.
Lodningar, som anstälts på befallning af
nederländska regeringen, hafva ådagalagt, att
hafsdjupet mera väsentligt ändrat sig endast mellan
K. och den n. derom belägna ön Sebesie
(der djupet minskats från mer än 100 m. till
36 m. och derunder), och detta icke derigenom
att hafsbottnen höjt sig, utan derigenom att stora
stycken land störtat i hafvet.

Krakau. Se Krakov.

Kraken l. horven, ett till fabelns område
hörande hafsvidunder, om hvilket E. Pontoppidan,
med stöd af norska fiskares utsagor, viste
att förtälja sällsamma ting i ”Norges naturlige
historie” (1752–53). Så, när fiskare någon het
sommardag i vindstilla rott ut ett par mil från
kusten och enligt vanlig beräkning borde
påträffa 80–100 famnars djup, händer det stundom,
att lodet bottnar på 20–30 famnar. Men
[i] detta vatten stå de allra mest ymniga stim
af torsk och långor. Då är man på det klara
med att kraken håller till der nere; det är han,
som bildar den konstgjorda höjningen af bottnen
och genom sina afsöndringar lockar dit
fisk. Men om de metande märka, att kraken
höjer sig, gäller det att ro undan allt hvad
tygen hålla. Efter få minuter kan då odjuret ses
lyfta öfver vattenytan öfversta delen af sin
kropp, hvilken på en fjerdedels mil i omkrets
ter sig som en samling blindskär, behängda
med vaggande, hafstång-lika utväxter. Slutligen
resa sig i vädret några blänkande, nedtill
allt tjockare spetsar (l. fångarmar), hvilka t. o.
m. kunna visa sig höga som skeppsmaster.
Efter en stund gifver sig kraken åter till att
sjunka, och man får då akta sig för att råka
in i den sughvirfvel, som dervid bildas.
Möjligen hafva jättelika hafspolyper gifvit anledning
till denna sägen.

Krakewitz, Albrecht Joachim von,
generalsuperintendent i Pommern, f. 1674, d. 1732,
blef 1699 professor i Rostock, der han genom sina
teologiska föreläsningar och förslag till union mellan
lutheraner och reformerte ådrog sig presterskapets
hat och misstankar för pietistiska åsigter samt
lagfördes för sedeslös vandel, fast oskyldig. Af Karl
XII kallades han 1715 till generalsuperintendent i
svenska Pommern; men till följd af nordiska kriget
tillträdde han ämbetet först 1721, sedan han under
tiden författat den ännu gällande mecklenburgska
katekesen af år 1718. Såsom superintendent blef han
kansler och professor primarius vid universitetet
i Greifswald. Ehuru äfven der förföljd af de andlige
och den teologiska fakultetens ledamöter, utarbetade
han en 1723 godkänd och ännu brukad psalmbok
och sörjde för en tillökad upplaga af David Gigas
katekes, nu kallad ”krakewitzska” eller ”pommerska”
katekesen. Såsom universitetslärare var han omtyckt
och inflytelserik, såsom teolog ortodox lutheran,
hvilket dock ej hindrade, att han var ett barn af
sin tid i fråga om kyrkans anspråk, liksom ock med
afseende på hexorna, på hvilkas brännande han yrkade.

Krakmandel. Se Mandel.

Krakou, Mårten, krigare, är jämte sin hustru,
den manhaftiga Emerentia Pauli (Pålsdotter),
berömd för sitt hjeltemodiga och lyckade försvar af
Gullbergs fästning, då danske konungen Kristian IV
d. 27 Jan. 1612 gjorde upprepade stormningsanfall
mot densamma. K. omtalas i bevarade urkunder första
gången år 1604, då han sattes till slottslofven å
nämnda plats. Derifrån förflyttades han d. 4 Maj 1612
till ståthållare på Vaxholms kastell. Hans vidare
öden äro okända. Den tilldragelse, som gaf de båda
makarnas namn ett rum i historien och folksägnen, är
af deras dotter Cecilia (d. 1683; gift med rådsherren
i Göteborg Jurgen von Lengercken) närmare skildrad
i en ”Berättelse om Gullbergs slott och huru det
manneligen försvarades”.

Krakov (P. Krakow, T. Krakau). 1. Fordom (1815–46)
polsk fristat (se nedan), belägen mellan Polen,
preussiska Schlesien och Galizien, sedan 1846 förenad
med Galizien, i hvilket den utom sjelfva staden K. nu
bildar två ”bezirk”: K. (531 qvkm.) och Ghrzanow
(715 qvkm.). – 2. Stad i Galizien, fordom i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0742.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free