Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kredit, polit. ekon., dels försträckning, dels det förtroende, på grund af hvilket försträckning kan erhållas - Kreditanstalt, i vidstr. bem. inrättning med uppgift att drifva inlåning och utlåning af penningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af krediten och dess följder för näringslifvet
se Handelskris. – Krediten bidrager till en osund
utveckling af börsspekulationer. Detta gäller om
börsspekulationer både i varor och i värdepapper, ity
att det är krediten, som i regeln ar grundvalen för
spekulanternas köpförmåga. Men krediten främjar
börsspekulationer i värdepapper dessutom på ett
särskildt sätt, i det att det är krediten, som
ju skapar en del af sjelfva föremålen för dessa
spekulationer, eller statspapper, obligationer
och andra på börsen gångbara kreditpapper. Dessa
börsspekulationer urarta mycket lätt till
rena hasardspel och äro då i nationalekonomiskt
afseende lika fördömliga som dessa, i det att
de bl. a. undergräfva aktningen för allvarligt
arbete och eganderätt. – Kreditens utveckling är
beroende af flere förutsättningar, bland hvilka
här må framhållas arbetsfördelningens utveckling,
kapitalbildningen, öfvergången till affärsföretag
i stor skala, kreditanstalternas beskaffenhet,
en god kreditlagstiftning samt en snabb och säker
rättskipning. Till dessa, mera yttre förutsättningar
är att lägga befolkningens moraliska utveckling, då
förtroende till andra är den grundval, på hvilken en
stor del af förekommande kreditaffärer är baserad. Med
afseende å kreditlagstiftningen och lagskipningen se
Bysättning, Innehafvarepapper, Konkurs, Ocker, Ränta,
Vexelrätt m. fl. art. Af stor vigt för kreditens
utveckling är det mål, som s. k. "upplysningsbyråer"
(T. auskunftsbureauen) för sig uppställa. Dessas
uppgift är att under tysthetslöfte meddela sina
kunder upplysningar om affärsmäns ekonomiska
ställning samt om och i hvad grad det är rådligt
att bevilja dem kredit. Otvifvelaktigt kunna dessa
inrättningar göra stor nytta. Att beakta är dock,
att de ofta äfven ofrivilligt kunna göra skada
genom att meddela oriktiga uppgifter, sådana fall
att förtiga, då dylika inrättningar till prejerier
begagna den makt, som deras ställning lägger i deras
händer. Dylika inrättningar finnas i de flesta land,
men af större betydenhet äro de egentligen endast i
England, Nord-Amerikas förenta stater ("Mercantile
agency"), Frankrike och Tyskland ("Schimmelpfeng").
D. D.
Kreditanstalt (se Kredit), i vidstr. bem. inrättning
med uppgift att drifva inlåning och utlåning af
penningar. Vanligen förena sådana anstalter med
denna uppgift äfven andra, såsom handel med ädla
metaller och varor, förvaring af värdepapper
och dyrbarheter, inkasseringar, grundande
af aktiebolag m. fl. Kreditanstalter kunna
drifvas af enskilda personer, s. k. handelsbolag,
aktiebolag, föreningar, offentliga korporationer,
staten o. s. v. Inlåningsrörelsens hufvudgrenar
äro: depositionsrörelse, upp- och afskrifning
(folioräkning), sedelutgifning (hvar och en, som
emottager en banksedel, gifver kredit åt banken),
utgifvande och försäljning af obligationer.
Utlåningsrörelsens hufvudgrenar äro: diskontering af vexlar,
lån mot reverser med namnsäkerhet, s. k. lombard-lån,
lån mot inteckning i fast egendom, kassakreditiv,
inköp af värdepapper, vissa grenar af
s. k. creditmobilier-affärer (se nedan). Jfr Bank och
Hypoteksbank. – Kapitalräkning är ett särskildt slag
af depositionsräkning, som hufvudsakligen utmärker sig
derigenom att räntan vid vissa tidpunkter lägges till
kapitalet, såvida ej insättaren förbehållit sig att
uttaga densamma. Kapitalet kan å båda sidor uppsägas
till betalning efter viss tid. – Sparkasseräkning
är en förening af depositions- samt upp- och
afskrifningsräkning, i det banken utbetalar belopp,
som ej öfverstiga en viss mindre summa vid anfordran,
men större belopp först viss tid efter uppsägning. –
Löpande räkning (kontokurant) är en räkning, som i
fortlöpande följd upptager affärerna mellan en bank
och dess kund eller mellan flere banker. Då än banken,
än kunden, eller, då räkningen föres mellan två
banker, hvardera ömsevis blir borgenär och gäldenär,
upptager den både debet- och kreditposter. Den är
så att säga en förening af kassakreditiv samt upp-
och afskrifning. Med löpande räkning är vanligen
förenad annan verksamhet från bankens sida (se
Kredit, sp. 1505). – Hufvudgrundsatsen för en
kreditanstalts verksamhet är att karakteren af
dess inlåningsrörelse måste vara bestämmande
för beskaffenheten af dess utlåningsrörelse och
öfriga verksamhet. Enligt denna grundsats har man
ej blott att afgöra hvilka olika slags uppgifter
kunna hos en och samma kreditanstalt förenas, utan
äfven bestämma de speciella reglerna för hvarje
särskildt slag af kreditanstalter. En kreditanstalt,
som utgifver sedlar eller emottager större belopp
på upp- och afskrifning eller på deposition, bör
sålunda ej gifva lån på lång tid. En hypoteksbank
bör derför icke i någon större utsträckning använda
nämnda inlåningsgrenar; men väl kan den anstalt,
som upptagit lån på lång tid (t. ex. i form af ett
ouppsägbart obligationslån), utlåna dessa medel på
kort tid. Man får ej fatta nämnda grundsats så, att
en kreditanstalt ej borde utlåna penningar på annan
tid än den, för hvilken anstalten sjelf erhållit
desamma i försträckning. Ty då skulle medel, som
mottagas på upp- och afskrifning, aldrig få utlånas,
emedan ingen gerna lånar penningar med skyldighet
att återbetala dem vid anfordran. Erfarenheten
visar, att under lugna tider en viss del af de i en
kreditanstalt på upp- och afskrifning innestående
medlen städse förblifver i anstaltens besittning;
och denna del kan utan risk utlånas, blott man,
när mer kritiska tider äro i annalkande, genom
indragning af utestående lån bereder sig på att
kunna återbetala den större del af dessa medel, som
allmänheten då plägar uttaga ur kreditanstalterna. –
De vigtigaste slagen af kreditanstalter äro följande:
banker i inskr. bem. (hvilka egentligen gifva och
taga kort kredit), hypoteksbanker, sparbanker
(postsparbanker), pantlåneinrättningar och
kreditanstalt i inskr. bem., eller s. k. crédit
mobilier. Med "crédit mobilier" betecknas ett företag
i form af aktie- eller kommanditbolag, som med egentlig
bankrörelse förenar flere eller färre af följande
uppgifter, nämligen att öfvertaga stats- eller andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
