- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
43-44

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristianstads län intager nordöstra delen af Skåne - Kristiansö (fordom Ertholmene), grupp af tre små skäromgifna klippöar i Östersjön - Kristian Tyrann. Se Kristian, skandinaviska konungar, 2 - Kristian Vilhelm, prins af Brandenburg - Kristi efterföljelse, benämning på den verldsbekanta, sedan 1415 i omkr. 3,000 upplagor spridda uppbyggelseboken De imitatione Christi, hvilken tillskrifves Thomas a Kempis - Kristiern, konungar. Se Kristian, skandinaviska konungar, 1 och 2 - Kristiern Bengtsson (Oxenstierna), riddare och rikets råd - Kristiern Nilsson (Vase), drots

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och 30 hästkrafter. – De genom länet gående
jernvägarna äro dels Södra stambanan, 69 km., dels
de enskilda jernvägarna Kristianstad–Hessleholm,
Sölvesborg–Kristianstad, Helsingborg–Hessleholm,
Landskrona–Engelholm, Ystad–Eslöf, Gärds härads
och Simrishamn–Tomelilla, om tillsammans 226
km. inom länet. – Hemmantalet utgör 3,014 mantal,
deraf 22,5 för städerna. Taxeringsvärdet år 1883
var för jordbruksfastigheter 138,491,970 kr. å
landsbygden och 643,001 kr. i städerna samt för annan
fastighet 7,115,777 kr. å den förra och 9,561,620
kr. i de senare. Jord och annan fast egendom af
fideikommissnatur, fördelade på 8 innehafvare,
voro år 1880 taxerade till 10 1/2 mill. kr.
K. S.

Kristiansö (fordom Ertholmene), grupp af tre
små skäromgifna klippöar i Östersjön, omkr. 20
km. n. ö. om Bornholm. De båda öarna Kristiansholm
och Frederiksholm äro bebodda (259 innev., 1880);
Gräsholmen är obebodd och oaktadt sitt namn, nästan
utan vegetation. Mellan de förstnämnda öarna finnes
en god hamn, hvars norra del är tillgänglig äfven
för de största fartyg. På Kristiansholm finnes ett
28,8 m. högt fyrtorn. Namnet K. fingo öarna efter
en fästning, hvilken anlades der (på Frederiksholm)
1684 och utrymdes 1855. Ursprungligen voro de nakna
klippor. Den jord, som nu finnes der, har till
största delen ditförts från Bornholm. K. användes
fordom, till fängelse för statsförbrytare.
E. Ebg.

Kristian Tyrann. Se Kristian, skandinaviska konungar,
2.

Kristian Vilhelm, prins af Brandenburg, f. 1587,
valdes 1598 till administrator af ärkestiftet
Magdeburg efter sin fader, Joakim Fredrik, då
denne öfvertog regeringen öfver kurfurstendömet
Brandenburg. K. V. kom i delo både med kapitlet
och staden, flydde 1629 undan Wallenstein till
Sverige, men vände med Gustaf II Adolf åter till
Tyskland. Han befann sig i Magdeburg, då staden
intogs af Tilly (d. 10 Maj 1631), hvarvid han sårades
och tillfångatogs. Under fångenskapen förmåddes
han af jesuiterna att öfvergå till katolicismen
(1632), hvarefter han sattes på fri fot samt genom
Prag-freden (1635) och vestfaliska freden (1648) fick
sig tillförsäkrad en viss del af stiftet Magdeburgs
inkomster. Död i klostret Zinna 1665.

Kristi efterföljelse, benämning på den verldsbekanta,
sedan 1415 i omkr. 3,000 upplagor spridda
uppbyggelseboken De imitatione Christi, hvilken
tillskrifves Thomas a Kempis.

Kristiern, konungar. Se Kristian, skandinaviska
konungar, 1 och 2.

Kristiern Bengtsson (Oxenstierna), riddare och rikets
råd, var son till Uplandslagmannen Bengt Jönsson,
efter hvilken han ärfde Salsta i Upland, hvartill
han skref sig. Af Kristian I erhöll han 1457 Åbo
slott i förläning, som han dock 1463 måste utbyta
emot Kastelholm. Och det var nära att han äfven gått
miste om detta, enär han af konungen misstänktes för
delaktighet i Uplandsböndernas resning s. å. År 1464
deltog han också i biskop Kettils resning;
men derefter stod han troget på unionspartiets sida
och var en af anstiftarna till upproret mot konung
Karl år 1469, hvarvid han blef tillfångatagen
och först efter "svåra eder och förpligtelser"
frigifven. – Ehuru han ännu lefde under de första
åren af Sten Stures riksförestånderskap, finnes
han dock ej under denna tid hafva deltagit i några
rådsmöten. K. H. K.

Kristiern Nilsson (Vase),
drots, var son till Nils Kettilsson, hvilken 1355
nämnes som fogde på Stockholms slott. Redan 1396
deltog K. N. såsom riddare i Nyköpings möte, och
1413, då han af konung Erik af Pommern invaldes
i räfstetingsnämnden i Upland, räknades han till
rikets råd. År 1416 deltog han i det slesvigska
kriget och omtalas sedermera såsom höfvitsman
på Viborg; men först under Engelbrekts resning, då
K. N. framträdde som unionspartiets främste man, blef
hans namn något närmare sammanflätadt med Sveriges
historia. – Då på hösten 1434 tvistefrågorna mellan
konung Erik och Sverige ofverlemnades till pröfning
åt 4 riksråd från hvart och ett af hans tre riken,
nämnes K. N. bland de från Sverige utsedde, och
1435 valdes han af rådet, på konungens förslag,
till drots. Såsom sådan tyckes han dock till en
början icke hafva utöfvat någon verksamhet, utan mest
hafva vistats på Viborg. Först efter Engelbrekts död
(1436) återkom han till Sverige och svor marsken Karl
Knutsson trohet såsom rikets höfvitsman samt var
derefter en af de utaf rådet utsedde att i Kalmar
(sommaren 1436) underhandla med konung Erik. Han
bevistade unionsmötet i Söderköping hösten s. å.,
var der en af komiterade för utarbetandet af en ny
unionsakt, mottog jämte marsken å konung Eriks vägnar
de öfriges hyllning och fick, jämte marsken, befälet
öfver Stockholms slott. (I Mars 1437 öfverlemnades
detta befäl åt Karl Knutsson ensam, hvaremot
K. N. fick Nyköpings slott.) Förhållandet mellan
drotsen och marsken fortfor äfven under Erik Pukes
resning att vara godt (då Erik Puke blifvit af marsken
gripen och sänd till Stockholm, lät drotsen, som hyste
gammalt agg till honom, genast, i början af år 1437,
afrätta honom). Men förhållandet mellan drotsen
och marsken blef vid slutet af år 1437 spändt. Ännu
tydligare framträdde spänningen dem emellan vid mötet
i Enköping (Jan. 1438), och ej utan skäl misstänktes
drotsen för att vilja uttränga Karl Knutsson från
hans välde öfver Dalarna och få sin son Karl till
höfvitsman på Vesterås slott. Under fortfarande
spändt förhållande till marsken deltog han sedermera
i herredagen i Arboga (Mars), der Karl Knutsson
nedlade sitt rikshöfvitsmanskap, unionsmötet i Kalmar
(Juni), hvarest K. N:s unionspolitik led nederlag,
och herredagen i Telge (Augusti). Der klagade han,
ehuru han redan förut innehade Viborgs och Nyköpings
län samt af Upland Simtuna, Torstuna, Lagunda, Åsunda
och Hagunda härad jämte den del af Roden, som låg
kring hans gård Björnö, att han hade alltför små
förläningar, och fick på grund deraf Gestrikland,
hvartill han genom att svikligt begagna marskens
sigill äfven lade Helsingland. Då han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:41:14 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free