- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
47-48

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristina, församling (Kristine förs.) i Göteborg - Kristina, kapell (Kristine kapell) i Östergötlands län. Se Qvarsebo - Kristina, socken vid Saimavattnen, af S:t Michels härad - Kristina, svenska drottningar - 1. Kristina, Erik den heliges gemål - 2. Kristina, Karl Sverkerssons gemål - 3. Kristina, Karl IX:s andra gemål - 4. Kristina, den föregåendes sondotter, Gustaf II Adolfs dotter - Kristina, svensk-norsk-dansk drottning - Kristina, dotter till konung Inge d. ä. - Kristina, konung Erik XIV:s trolofvade - Kristina Karlsdotter, dotter till konung Karl Knutsson i hans första gifte - Kristina Tyrgilsdotter, en dotter till marsken Tyrgils Knutsson - Kristineberg, gård straxt vester om Fiskebäckskil i Göteborgs och Bohus län - Kristineberg, egendom på Kungsholmen i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

9,066 personer. – 4. Kapell (Kristine kapell) i
Östergötlands län. Se Qvarsebo.

Kristina, socken vid Saimavattnen, af S:t Michels
härad och Mäntyharju domsaga, S:t Michels län,
Finland. Areal 736 qvkm.; befolkningen finsk,
6,168 pers. (1882). Imperielt pastorat af 2:dra
kl., Borgå stift, S:t Michels prosteri. – Om det i
K. belägna öfverstebostället Brahelinna se d. o.
O. I.

Kristina, svenska drottningar.

1. K., Erik den heliges (d. 1160) gemål, skall enligt
Knytlinga-sagan varit dotter till danske konungen
Harald Kesjas son Björn Jernsida och Inge den äldres
dotter Katarina. Enligt andra, yngre, källor skall
hon deremot varit dotter till Inge den yngre.
Hon är i synnerhet bekant genom den fiendskap,
som hon visade mot det nyanlagda klostret i Varnhem.
K. H. K.

2. K., Karl Sverkerssons gemål, skall omkr. år
1164 blifvit gift med denne. Hon var en dotter
till den skånske stormannen Stig Hvitaleder och Knut
Lavards dotter Margareta. K. H. K.

3. K., Karl IX:s andra gemål, Gustaf II Adolfs
moder, föddes d. 12 April 1573 samt var dotter
till hertig Adolf af Holstein-Gottorp och Kristina
af Hessen. Den 22 Aug. 1592 förmäldes hon med
dåv. hertig Karl, med hvilken hon fick sönerna
Gustaf Adolf och Karl Filip samt döttrarna Kristina
(död i späd ålder) och Maria Elisabet (gift med
hertig Johan af Östergötland). På samma gång som sin
gemål kröntes hon i Upsala domkyrka d. 15 Mars 1607.
Efter Karls död (d. 30 Okt. 1611) inträdde hon, enligt
gjorda bestämmelser, jämte hertig Johan och sex
riksråd i den regering, som tills vidare öfvertog
riksstyrelsen. Denna regering upphörde dock
snart, då hertig Johan d. 16 Dec. 1611 högtidligen
afsade sig alla anspråk på kronan och Gustaf Adolf
hyllades såsom myndig konung. I den unge Karl Filips
hertigdöme – Södermanland, Nerike och Värmland –
förblef hon deremot regentinna i egenskap af sonens
förmyndare. Hennes omsorg om detta sitt älsklingsbarns
verkliga eller förmenta rättigheter framkallade
åtskilliga tvistigheter med konungamakten, hvilka
togo ett våldsamt utbrott vid konungens kröning 1617,
men utjämnades genom dennes undfallenhet. K. hade
ett sträft lynne samt var i sin hushållning mycket
njugg och mån om sina egodelars förkofran. Många
af sin gemåls stränga åtgärder ansågs hon hafva
tillstyrkt. Kändt är också, att hennes oblidhet mot
Ebba Brahe bidrog till Gustaf Adolfs beslut att offra
sin ungdomskärlek. Efter Karl Filips död (1622) lefde
hon i tillbakadragenhet på Nyköpings slott. Hon dog
på Gripsholm d. 8 Dec. 1625 och begrofs i Strengnäs
domkyrka.

4. K., den föregåendes sondotter, Gustaf II Adolfs
dotter[1].

Kristina, svensk-norsk-dansk drottning, dotter till
kurfursten Ernst af Sachsen och syster till
kurfursten Fredrik den vise, f. 1461, förmäldes 1478
med Kristian I:s äldste son, Hans, hvilken sedermera
blef de tre skandinaviska landens konung. K. var en
i flere hänseenden framstående qvinna. Då svenskarna
1501 reste sig mot konung Hans, försvarade hon med
en liten besättning Stockholms slott och uppgaf
detsamma först efter åtta månader (Maj 1502), tre
dagar innan konungen kom henne till undsättning
med en flotta. Först efter ett och ett halft års
fångenskap frigafs hon och följdes af Sten Sture till
gränsen. Hon var mycket from samt uppmuntrade gudlig
literatur ("Hr Michaels rimvärker") och konst (Klaus
Bergs altartafla i Odense). Hon dog 1521 i Odense,
som var hennes enkesäte. C. R.

Kristina, dotter till konung Inge d. ä., blef gift
med storfursten i Novgorod Mstislav Vladimirovitj
samt moder till Sigurd Jorsalafares och Knut
Lavards gemåler. Hon skall hafva dött 1122.
K. H. K.

Kristina, konung Erik XIV:s trolofvade, hertiginna af
Holstein-Gottorp, var dotter af landtgrefven Filip
den ädelmodige af Hessen och Kristina af Sachsen,
samt föddes i Kassel 1543. Vid nitton års ålder var
hon nära att blifva Sveriges drottning, i det att Erik
XIV under sitt oroliga sökande efter en brud äfven
fäste sina tankar vid henne. Men de herrar, som i
Febr. 1563 skickades att uppgöra giftermålskontraktet,
blefvo i Köpenhamn hindrade att färdas vidare; och
sedan ett friarebref, som konung Erik afsändt till
drottning Elisabet af England, samtidigt med att
han lät nya underhandlare afgå till Hessen, fallit
i danske konungens händer och af honom öfversändts
till landtgrefven, gjorde denne i Febr. 1564 slut på
frågan om giftermålet med Erik. K. förmäldes s. å. med
hertig Adolf af Holstein-Gottorp och blef stammoder
för de holstein-gottorpska regentätterna i Sverige
och Ryssland samt moder till Karl IX:s 2:dra gemål,
Kristina. Död på Kiels slott 1604.

Kristina Karlsdotter, dotter till konung Karl
Knutsson i hans första gifte, blef 1446 gift med
danske riddaren Erik Eriksson (Gyllenstierna), som
derefter bosatte sig i Sverige och sedermera äfven
blef konung Karls hofmästare. Hon skall hafva dött
omkr. år 1493. K. H. K.

Kristina Tyrgilsdotter, en dotter till marsken
Tyrgils Knutsson, blef 1302 gift med Magnus Ladulås’
son hertig Valdemar, som dock omedelbart efter
hennes faders fängslande (1305) försköt henne.
K. H. K.

Kristineberg. 1. Gård straxt vester om
Fiskebäckskil i Göteborgs och Bohus län, tillhörig
Vetenskapsakademien, som der upprättat en zoologisk
och botanisk station. – 2. Egendom på Kungsholmen
i Stockholm, mellan Ulfsundasjön och vägen till
Drottningholm. Platsen skänktes af drottning Kristina
1647 till fältmarskalken Lennart Torstensson, hvilken
bebyggde den, och ärfdes af dennes son presidenten
Anders Torstensson, hvilken gaf gården namn efter
sin hustru, grefvinnan Kristina Stenbock. Sedan
K. vid reduktionen indragits till kronan och sålts,
bytte det ofta om egare. Det köptes på 1850-talet af
hertigen af Dalarna, som 1864 sålde det till


[1] Den författare, hvilken åtagit sig att
skildra drottning Kristina, har icke infriat sitt
löfte. Redaktionen, som ej velat försinka arbetets
utgifning genom att invänta en uppsats från annat
håll, nödgas derför hänvisa läsaren till sista
artikeln i bandet, hvilken skall afhandla drottning
Kristina.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free