Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kristina, församling (Kristine förs.) i Göteborg - Kristina, kapell (Kristine kapell) i Östergötlands län. Se Qvarsebo - Kristina, socken vid Saimavattnen, af S:t Michels härad - Kristina, svenska drottningar - 1. Kristina, Erik den heliges gemål - 2. Kristina, Karl Sverkerssons gemål - 3. Kristina, Karl IX:s andra gemål - 4. Kristina, den föregåendes sondotter, Gustaf II Adolfs dotter - Kristina, svensk-norsk-dansk drottning - Kristina, dotter till konung Inge d. ä. - Kristina, konung Erik XIV:s trolofvade - Kristina Karlsdotter, dotter till konung Karl Knutsson i hans första gifte - Kristina Tyrgilsdotter, en dotter till marsken Tyrgils Knutsson - Kristineberg, gård straxt vester om Fiskebäckskil i Göteborgs och Bohus län - Kristineberg, egendom på Kungsholmen i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Kristina-Kristineberg,
48
9,066 personer. - 4. Kapell (Kristine kapell) i
Östergötlands län. Se Qvarsebo.
Kristina, socken vid Saimavattnen, af S:t Michels
härad och Mäntyharju domsaga, S:t Michels län,
Finland. Areal 736 qvkm.; befolkningen finsk,
6,168 pers. (1882). Imperielt pastorat af 2:dra
kl., Borgå stift, S:t Michels prosteri. - Om det i
K. belägna öfverstebostäl-let Brahelinna se d. o.
o. i.
Kristina, svenska drottningar.
1. K., Erik den heliges (d. 1160) gemål, skall enligt
Knytlinga-sagan varit dotter till danske konungen
Harald Kesjas son Björn Jernsida och Inge den äldres
dotter Katarina. Enligt andra, yngre, källor skall
hon deremot varit dotter till Inge den yngre.
Hon är i synnerhet bekant genom den fiendskap,
som hon visade mot det nyanlagda klostret i Värnhem.
K. H. K.
2. K., Karl Sverkerssons gemål, skall omkr. år
1164 blifvit gift med denne. Hon var en dotter
till den skånske stormannen Stig Hvita-leder och Knut
Lavards dotter Margareta. K. H. K.
3. K.? Karl IX:s andra gemål Gustaf II Adolfs
moder, föddes d. 12 April 1573 samt var dotter
till hertig Adolf af Holstein-Gottorp och Kristina
af Hessen. Den 22 Aug. 1592 förmäldes hon med
dåv. hertig Karl, med hvilken hon fick sönerna
Gustaf Adolf och Karl Filip samt döttrarna Kristina
(död i späd ålder) och Maria Elisabet (gift med
hertig Johan af Östergötland). På samma gång som sin
gemål kröntes hon i Upsala domkyrka d. 15 Mars 1607.
Efter Karls död (d. 30 Okt. 1611) inträdde hon, enligt
gjorda bestämmelser, jämte hertig Johan och sex
riksråd i den regering, som tills vidare öfvertog
.riksstyrelsen. Denna regering upphörde dock
snart, då hertig Johan d. 16 Dec. 1611 högtidligen
afsade sig alla anspråk på kronan och Gustaf Adolf
hyllades såsom myndig konung. I den unge Karl Filips
hertigdöme - Södermanland, Nerike och Värmland -
förblef hon deremot regentinna i egenskap af sonens
förmyndare. Hennes omsorg om detta sitt älsklingsbarns
verkliga eller förmenta rättigheter framkallade
åtskilliga tvistigheter med konungamakten, hvilka
togo ett våldsamt utbrott vid konungens kröning 1617,
men utjämnades genom dennes undfallenhet. K. hade
ett sträft lynne samt var i sin hushållning mycket
njugg och mån om sina egodelars förkofran. Många
af sin gemåls stränga åtgärder ansågs hon hafva
tillstyrkt. Kändt är också, att hennes oblidhet mot
Ebba Brahe bidrog till Gustaf Adolfs beslut att ofira
sin ungdomskärlek. Efter Karl Filips död (1622) lefde
hon i tillbakadragenhet på Nyköpings slott. Hon dog
på Gripsholm d. 8 Dec. 1625 och begrofs i Strengnäs
domkyrka.
4. K., den föregåendes sondotter, Gustaf II Adolfs
dotter *.
Kristina, svensk-norsk-dansk drottning, dotter till
kurfursten Ernst af Sachsen och syster till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
