Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kulspruta l. mitraljös (T. kugelspritze, kartätschgeschütz; Fr. mitrailleuse, mitrailleur) kallas en skjutmaskin, bestående af en eller, vanligtvis, flere pipor och ur hvilken en mängd projektiler kan utslungas med stor hastighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmärksamhet. -- En öfvergång från orgelbössorna till nutidens kulsprutor bildar det under amerikanska inbördeskriget (1861--65) konstruerade requa-batteriet, som bestod af 25 på en fältlavett bredvid hvarandra liggande gevärspipor, konstruerade för bakladdning. Skjuthastigheten var 175 skott i minuten. Från samma krig räknar äfven "Gatlings kanon" (se nedan) sin uppkomst; och med denna börjar raden af de många kulsprutkonstruktioner, som under senaste årtionden varit underkastade försök inom olika land och ännu undergå förbättringar. Man kan dela nutidens kulsprutor i tvänne skilda slag, de revolverande, hos hvilka piporna ligga i en knippa parallelt med och kring en gemensam axel, hufvudaxeln, hvilkens rotation de följa, samt de, som hafva fasta pipor, liggande antingen bredvid eller i flere rader öfver hvarandra. Till det förra slaget höra bl. a. Gatlings, Gorlovs, Baranovskis, Nobels, Palmcrantz' n:r 1, Claxtons, Hotchiss' och Lowells system; till det senare höra Manceaux' system; den franska "canon ā balles" samt Christophe-Montignys, Feldls, Envalls, Albertinis, Palmcrantz-Nordenfelts och Gardners system. -- Gatlings kanon (Gatling battery gun; fig. 5) konstruerades 1861 af den amerikanske mekanikern R. J. Gatling. Af densamma
Fig. 5.</img> finnes en mängd olika kalibrar, från 10,7 till 25,4 mm. Den har 4, 5, 6 eller 10 refflade pipor, hvilka kringvridas medelst en vef, fäst antingen på högra sidan af kammarstycket eller baktill på hufvudaxeln. Hvarje pipa har sitt lås och förses medelst patrontillföraren med patroner från ett öfver denna sittande magasin eller ur en laddtrumma, hvilken undergått åtskilliga förändringar. Största skjuthastigheten uppgår till 1,000 ā 1,200 skott i minuten. En svaghet hos denna kanon är att piporna ej ligga fullkomligt stilla under skjutningen. Gatlingskanonen är antagen, i mer eller mindre utsträckning, i England, i Nord-Amerikas förenta stater, Ryssland, Turkiet, Mejico, Egypten, Kina och Japan. -- Gorlovs, Baranovskis och Nobels kulsprutor äro ingenting annat än förändringar af Gatlings och hafva blifvit antagna endast i Ryssland. -- Palmcrantz' system n:r 1 framställdes 1868 af ingeniören H. Palmcrantz från Stockholm och hade 6, 8 eller 10 remingtonpipor. Skjuthastigheten var högst 350 skott i minuten, -- Claxtons system skiljer sig från Gatlings äldre modeller hufvudsakligen deruti att den har färre delar samt att mekanismen vrides medelst en häfstång. Skjuthastigheten uppgick till 400 skott i minuten. - -Hotchiss' revolverkanon (fig. 6)
Fig. 6.</img> bildar ett nytt utvecklingsstadium af revolverande kulsprutor deruti att till densamma nyttjas sprängprojektiler, hvilket förut var fallet endast med 25,4 mm. Gatlings kanon. Hotchisskanonen har enklare och starkare mekanism, fullkomlig orörlighet af pipan vid eldgifningen samt endast ett lås till alla piporna. Dessa äro 5, med 37, 40, 47 eller 53 mm. kaliber. Patrontillföraren emottager patronerna från ett magasin och för dem derefter framför låset, som ligger bakom nedersta pipan. Vid den österrikiska 47 mm. kulsprutan affyras skotten medelst ett särskildt, under kammarstycket befintligt trycke, vid de öfriga deremot medelst vefven på högra sidan, hvilken sätter hela mekanismen i verksamhet. Skjuthastigheten är 60 till 80 sprängprojektiler i minuten, motsvarande ungefär 1,200 sprängstycken och skrot. Denna kulspruta är införd i synnerhet vid flottan eller fästningsartilleriet i Frankrike, Tyskland, Holland, Ryssland, Danmark, Nord-Amerikas förenta stater, Italien, Grekland, Chile, Kina, Österrike, Brasilien, Argentinska republiken samt, till mindre antal, i flere andra stater. -- Lowells batterikanon (fig. 7), som f. n. (1885) försökes i Förenta staterna, liknar endast till det yttre de föregående och borde derför knappast räknas till det revolverande systemet. Den har 4 gevärspipor, af hvilka dock endast en i sänder användes så länge, tills den af skjutningen blifvit för varm. Patrontillföringen regleras af två tandade hjul, hvilka emottaga patronerna ur ett magasin och derefter föra dem framför låskolfven. Största skjuthastigheten är 368 skott i minuten. -- Den af fransmannen J. F. Manceaux konstruerade kulsprutan, Manceaux' mitraljös, påminner i hög grad om de primitiva orgelbössorna, men synes hafva utgjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
