Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kullings härad ... - Kulogli, i de nord-afrikanska landen, särskildt i Algeriet, benämning på barn af turkiska milissoldater med infödda qvinnor - Kulpa, biflod från höger till Save - Kulspruta l. mitraljös (T. kugelspritze, kartätschgeschütz; Fr. mitrailleuse, mitrailleur) kallas en skjutmaskin, bestående af en eller, vanligtvis, flere pipor och ur hvilken en mängd projektiler kan utslungas med stor hastighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Kulogii-Kulspruta.
230
Den 3 Juli kom han med 2 bataljoner af ryska
hufvudhären till Vlastovs förstärkning vid Lin-tulaks
och biträdde vid v. Fieandts tillbaka-drifvande
derifrån. Under fälttågets fortgång anförde han med
stor påpasslighet och djerf-het ryska hufvudstyrkans
avantgarde, var den agerande vid Kuortane (d. 31
Aug.), Ruona (d. l Sept.) och Salmi (d. 2 Sept.) samt
förde med sina trupper ensam förmiddagsstriden
under fältslaget vid Oravais (d. 14 Sept.). I
Dec. s. å. befordrades K. till generalmajor. På
vintern 1809 anförde0 han förtruppen af den ryska här,
som öfver Åland skulle på det frusna hafvet tågaomot
Stockholm. Han framkom d. 15 Mars till Åland, tog
d. 17 till fånga den retirerande svenska härens
eftertrupp samt koin d. 19 öfver till Grisslehamn,
hvarifrån han dock följande dag fick befallning att
återvända. 1810 utmärkte K. sig vid flere tillfällen i
det turkiska kriget. 1812 stred han tappert under
Witgen-stein mot fransmännen, men sårades d. l
Aug. af en kanonkula i foten och afled i Luzin (i
ryska guvern. Yitebsk).
Kulogli (kulolji; Ital. plur af Turk. kul-oglu,
"slafson"), i de nord-afrikanska landen, särskildt i
Algeriet, benämning på barn af turkiska milissoldater
med infödda qvinnor. Den turkiska milisen utgjordes
af före detta slafvar; deraf benämningen. Kulogli
åtnjöto före den franska eröfringen af Algeriet icke
samma rättigheter, som de herskande turkarna, men
väl hade de vissa privilegier framför de underkufvade
stammarna (berber, araber). Sedan emellertid kulogli
varit de första och villigaste att underkasta sig
det franska väldet, hafva deras sociala vilkor i hög
grad förbättrats.
Ku l pä, biflod från höger till Save, upprinner
i norra delen af kroatiska komitatet Fiume, bildar
under sitt öfre lopp gräns mellan Krain och Kroatien,
blifver segelbar vid Karlstadt och faller ut i Save
nedanför Sissek. Längd 370 km. I vinkeln mellan
K. och dess biflod Do-bra vunno ungrarna 1593 en
seger öfver turkarna.
Kulspruta 1. mitraljös (T. Tcugelspritze,
kartätschgeschiitz; Fr. mitrailleuse, mttrailleur’}
kallas en skjutmaskin, bestående al en eller,
vanligtvis, flere pipor och ur hvilken en mängd
projektiler kan utslungas ined stor hastighet. Namnet
kulspruta gafs första gången 1848 åt en dylik maskin,
konstruerad af professor K. A. Steinheil i Miinchen,
vid hvilket vapen centrifugalkraften nyttjades som
drifkraft. - Kulsprutidén är ingalunda ny, ehuru den
först under de senaste årtiondena väckt berät-
Fig. l.
tigadt uppseende till följd af den utveckling,
hvartill vapentekniken hunnit. Dess urtyp är
den redan i 14:de årh. uppträdande orgel-bössan
1. dödsorgel n, som bestod af flere pipor af
gevärs- eller större kaliber, hvilka lågo bredvid
hvarandra på ett underlag och af-fyrades antingen
samtidigt eller i skilda lag. I början lades 2 till
4 pipor bredvid hvarandra (fig. 1) på ett tvåhjuligt
underrede, hvilket oftast, till servisens skydd, var
försedt med en träskärm, fullsatt med hellebarder och
spjut. Bekant för sitt konstnärliga arbete är den af
föreståndaren för Wiens tyghus Daniel Kol-mann 1678
konstruerade orgel (fig. 2), hvilken
bestod af 50 pipor för bakladdning, liggande i två
rader. Orglar finnas från denna tid med ända till 144
pipor. I krig nyttjades orgel-bössorna första gången
1525 i franske konungen Frans I:s armé. Ett särskildt
slag utgjorde de s. k. "rapphönsmörsarna" (fig. 3). I
Fig. 3.
Stockholms artillerimuseum förvaras en orgelbössa
från Karl XILs tid, med årtalet 1708. Den har
tre utborrningar af 16-lödig kaliber i samma
bronsrör. Antändningen skedde med lunta, och elden
leddes från en öfver mellersta loppet befintlig snäcka
till de båda öfrigas fänghål. Dylika orglar kallades
i Danmark "klöverblad". Af turkarna under Belgrads
belägring 1440 samt senast af danskarna under 1848
och 1864 års krig nyttjades ett skjutvapen, espignolen
(fig. 4), liknande orgeln
Fig. 4.
deruti att den vanligtvis bestod af flere pipor,
ehuru hvar och en af dessa laddades med flere skott
ända fram till mynningen. De bestodo af hufvudrör,
i hvilka infördes och fästes lösa, laddade pipor,
af hvilka flere medfördes i reserv. Dessa skjutvapen
väckte dock ingen uppmärk-
8*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
