- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
435-436

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamns universitet - Köpenick, stad i preussiska regeringsområdet Potsdam - Köping, ort, hvars innevånare idka handel och handtverk, men som ej har stadsprivilegier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hviken bl. a. införde två nya ämbetsexamina, nämligen
den medicinska och den filologiska skollärareexamen,
hvarjämte åtskilliga nya professurer upprättades. 1805
upphörde, med hertigens af Augustenborg från trädande,
patronatet, hvilket likväl alltid gifvit universitetet
en sjelfständig ställning gent emot regeringen,
och öfverstyrelsen öfver universitetet lades i
händerna på en af tre män bestående "direktion". På
dennas tillstyrkan fråntogs (1836) konsistorium
förvaltningen af universitetets egendom, hvilken
då blef likställd med annan statsegendom. Derigenom
förlorade således universitetet sin forna ekonomiska
själfständighet, som blifvit ytterligare rubbad
genom den efter 1850 företagna försäljningen af
dess jordagods. Under detta århundrade hafva många
tillökningar skett i universitetets lärarekrafter
och verksamhetsmedel, särskildt dess samlingar,
af hvilka flere fått nya, ansenliga byggnader
(biblioteket, zoologiska museet, observatoriet,
botaniska museet i den nyanlagda botaniska trädgården,
kemiska laboratoriet). Åtskilliga privata gåfvor
till universitetet förskrifva sig från nyare tiden
(bl. a. det stora Smithska legatet på öfver 500,000
kr.). Ända in på 1850-talet har staten alltjämt
förbättrat lärarnas ekonomiska ställning, men genom
den stora prisstegringen på alla förnödenheter,
utan att motsvarande löneförhöjningar kommit till
stånd, är denna ställning för närvarande allt annat än
fördelaktig. Bland framsteg under den nyaste tiden må
märkas, att åt qvinnor gifvits (1875) ett begränsadt
tillträde till universitetet. – Jfr E. C. Werlauff,
"Kjöbenhavns universitet fra dets stiftelse til
reformationen" (1850), H. Kördam. "Kjöbenhavns
universitets historie fra 1537 til 1621" (1868–74),
H. Matzen, "Kjöbenhavns universitets retshistorie
1479–1879" (1879). C. R.

Köpenick [hårdt k], stad i preussiska regeringsområdet
Potsdam (Brandenburg). på en ö i Spree, 13
km. s. ö. från Berlin. 8,924 innev. (1880). Kungligt
slott. K. var ofta de brandenburgske kurfurstarnas
residens och 1821–28 förvaringsort för de preussiske
s. k. demagogerna.

Köping (Isl. kaup-angr, Fornsv. kaupungr, köpunger,
egentl. ställe, der köpenskap idkas, stad), ort,
hvars innevånare idka handel och handtverk, men som ej
har stadsprivilegier. – Åt vissa städer hade, för att
gifva dem förmånen af ett vidgadt afsättningsområde,
platser blifvit anvisade, der de, som voro borgare i
dessa städer, fingo idka handel och handtverk. När
denna rörelse antagit beständig karakter, samlades
till dessa platser en befolkning, som föranledde
deras bebyggande; och detta var upphofvet till de
äldre köpingarna, hvilka derför voro lydande under
den stad, hvars borgare erhållit nämnda rättighet. Men
för att bereda tillfälle till tätare afsättningsorter
och tillika medgifva större frihet till idkande af
de vid städerna och skråordningen bundna handtverken
blefvo i senare tider orter utsedda, der det stod hvem
som hälst fritt att nedsätta sig och, med tillstånd
af K. M:ts befallningshafvande, idka näring. Detta,
är upphofvet till de yngre
köpingarna (Malmköping, Örnsköldsvik, Ljungby, Lysekil
m. fl.). Derjämte har slutligen en och annan ort,
der, till följd af särskilda förhållanden, en
större befolkning nedsatt sig och således har sina
särskilda intressen att bevaka, blifvit förklarad
för köping (t. ex. Eslöf). Till sin uppkomst och
sitt fortbestånd voro köpingarna af samma natur som
städerna, men skilde sig från dem derigenom att de
icke voro organiserade till sjelfständiga kommuner. I
judicielt hänseende lydde de under landsrätt, i
administrativt under K. M:ts befallningshafvande
och kronobetjeningen. I de större köpingarna, för
hvilka gällde af konungen fastställda reglementen,
fanns en s. k. municipalstyrelse, bestående af en
ordningsman och äldste, som valdes af köpingens
borgerskap (d. v. s. de, som erhållit tillstånd att
der idka näring), men i sin befattning bekräftades
af K. M:ts befallningshafvande. Denna styrelse
handhade köpingens angelägenheter, drog försorg om
utförandet af de arbeten, som skulle verkställas för
dess räkning, förvaltade dess inkomster m. m. Der en
köping icke genom en dylik lokalstyrelse eller, såsom
nedan nämnes, genom att förklaras för en särskild
kommun skiljes från den omgifvande landsbygden, har
begreppet köping förlorat all betydelse till följd af
den för idkande af handel och handtverk förändrade
lagstiftningen. – Köpingarna stå fortfarande under
landsrätt; men i administrativt hänseende kan
en förändring i deras ställning uppkomma. Genom
k. förordn. ang. kommunalstyrelse å landet af d. 21
Mars 1862 stadgades nämligen, att köping kunde utgöra
en kommun för sig eller gemensamt med den socken,
inom hvars område den är belägen, samt att frågan
huruvida en köping skall förvandlas till en kommun
för sig skulle bero på K. M:ts pröfning. Till följd
häraf hafva åtskilliga köpingar blifvit förvandlade
till sjelfständiga kommuner (Arvika, Figeholm, Vernamo
m. fl.), och en och annan ort, der ett större antal
personer bosatt sig, utan att detta varit så stort,
att samhället kunnat organiseras till stad, fått
rätt att såsom köping bilda en särskild kommun,
såsom förhållandet är med Eslöf. Det är, enligt
hvad ofvan blifvit sagdt, konungen, som fattar
beslut om köpingens förvandling till sjelfständig
kommun. Genom dessa beslut har förklarats, att
den för landskommunerna stadgade författningen
skall gälla för köpingen, men att med rösträtt och
beskattning skall förhållas enligt de grunder, som
gälla för städerna (så t. ex. för Eslöf, Figeholm och
Vernamo). I kyrkligt hänseende lyder en sådan till
sjelfständig kommun upphöjd köping under den socken,
der den är belägen, men kan utgöra ett skoldistrikt,
likasom den sjelf skall besörja sin fattigvård
(k. förordn. ang. fattigvården af d. 9 Juni 1871,
§ 6). I köpingar kunna äfven de för städerna gifna
ordnings-, helso-, byggnads- och brandstadgarna i
lämpliga delar förklaras gällande genom beslut af
konungen, då tillika bestämmes, hvilka myndigheter i
köpingen skola handlägga dit hörande ärenden, emedan
i köpingen, äfven sedan landskommunernas författning
der blifvit införd, saknas de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free