- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
641-642

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landbodaler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begränsadt i n. af depart. Gironde, i ö. af
Lot-et-Garonne och Gers, i s. af Basses-Pyrénées och
i v. af Atlantiska hafvet (Biscaya-viken). Areal
9,321 qvkm. 301,143 innev. (1881). Departementet
är uppkalladt efter les landes, hedar, som fordom
varit betäckta af hafvet och upptaga största
delen af depart. samt äfven sträcka sig in i
depart. Gironde och Lot-et-Garonne. Depart.
bildar en jämn, mot n. lindrigt sluttande slätt,
till större delen bestående af kärr, torra hedar och
tallskogar. Marken är af naturen steril. Den består af
en blandning af sand, lera och organiska lemningar,
hvilande på ett lager af tuff, som är ogenomträngligt
för vatten. Under 3/4 af året förvandlar följaktligen
regnvattnet, som qvarstannar på den nästan vågräta
marken och ej kan sippra igenom, stora sträckor
till kärr, hvilka om sommaren uttorka genom solens
inverkan och alstra febersjukdomar. Under de sista
30 åren har emellertid mycket arbete nedlagts på
torrläggningsföretag. Mer än 2,000 km. afloppsdiken
hafva gräfts, och af de 4,500 qvkm., som 1850
lågo värdelösa, hafva 2/3 nu förvandlats till
åkerjord eller skogbärande mark. Depart. är nu
i förhållande till sin storlek det skogrikaste i
Frankrike (47 proc.). En ännu sorgligare anblick
företedde kusten fordom med sina 50 m. (på ett
ställe 79 m.) höga dyner. Hafvet spolade dit sand i
en oerhörd mängd, denna sattes af vestanvinden (den
vanligaste vinden) i böljande rörelse och ryckte
allt längre in på landet, så att flere städer och
byar, som förr legat långt från dynerna, hotade att
begrafvas af dem. I slutet af förra årh. gjorde man
försök att binda sanden medelst plantering af tall,
och detta ledde till så betydande resultat, att nu
40,000 har äro planterade med Pinus maritima, hvilken
lemnar rikligt med harts. För att skydda skogen mot
sanden har man framför de naturliga dynerna anlagt
konstgjorda ("dunes litorales de défense"), som
besatts med strandråg. Innanför dynerna ligger en
rad strandsjöar (étangs), såsom Hourtin, Lacanau,
Saguihet, Biscarosse m. fl., som skilts från hafvet
genom sanden, men från hvilka saltet genom filtrering
aflägsnats, så att de nu hafva sött vatten. Söder
om Adour, hufvudfloden i depart., har landet en annan
karakter. La Chalosse, som det kallas, är lågbergigt,
rikt vattnadt af Adours bifloder: Midouze från
h. samt Gabas, Luy och Gave de Pau m. fl. från v.,
samt ganska bördigt. Spanmålsafkastningen i depart.
är dock ej tillräcklig för befolkningen, ehuru denna
är glesare än i något annat depart. på Frankrikes
fastland med undantag af Alpdepartementen. Innevånarna
äro af gascognisk härkomst, småväxta, svaga, men
uthålliga. De fattigaste utvandra merendels till
andra delar af landet, de öfriga tillbringa såsom
herdar hela sommaren ute bland sina boskapshjordar,
nästan alltid på höga styltor. Bostäderna äro
eländiga och torftiga, drägten, förfärdigad af
svarta fårskinnsfällar, är högst grotesk. Jämte
boskapsskötsel utgör skogsskötsel hufvudnäring. Flere
fabriker för tillgodogörandet af harts finnas,
äfvensom många masugnar och tegelbruk. För öfrigt är
industrien obetydlig. Korkeken lemnar en ganska
rik afkastning. Kusten har ingen enda duglig
hamn. Midtför Capbreton, der Adour förr hade sitt
utlopp, finnes nära land en djup kanal, som utgör en
säker ankargrund. Det var efter denna fordom vigtiga
hamn, som den canadiska ön Cape Breton af franska
fiskare erhöll sitt namn. Depart. är indeladt i
3 arrondissement: Mont-de-Marsan, Dax och S:t
Sever. Hufvudstad: Mont-de-Marsan.

Landeshut. Se Landshut 2.

Landesmann, Heinrich, österrikisk författare,
född i Mähren 1821, vardt i sitt 15:de år till
följd af en sjukdom halfblind och fullständigt döf,
men förvärfvade sig ändock bildning samt uppträdde
med afgjord framgång såsom kritiker, novellist och
skald, först i Wien, 1846–48 i Berlin, derefter åter
i Wien och sedan 1873 i Dresden. L. antog 1847 den
alltsedan bibehållna psevdonymen Hieronymus
Lorm
. Bland hans arbeten märkas de fint själsskildrande
novellsamlingarna Gräfenberger aquarellen (1848),
Am kamin (2 bd, 1856; 2:dra uppl. 1878), Novellen
(1864) och Wanderers ruhebank (1880), romanerna Ein
zögling des jahrs 1848
(3 bd, 1855; 3:dje uppl. 1863
med titeln Gabriel Selmar), Späte vergeltung (1879),
Ausserhalb der gesellschaft (1880) och Der
fahrende geselle
(1884), åtskilliga, dramer samt essay-
och skiss-samlingarna Wiens poetische schwingen und
federn
(1846; riktad mot metternichska censuren),
Geflügelte stunden. Leben, kritik, dichtung (3 bd,
1875–76), Der naturgenuss, eine philosophie der
jahreszeiten
(1876) och Der abend zu hause (1881). I
sina djerft originella, men för ofilosofiska läsare
mindre njutbara Gedichte (1870; 2:dra uppl. 1875) och
Neue gedichte (1878; totaluppl. 1880) förhärligar L.,
mer än någon annan tysk skald, pessimismen.

Landfoged, på Färöarna och Island benämning på
den tjensteman, som har uppbörden om hand och
på Färöarna tillika är den allmänna ordningens
väktare. På den dansk-vestindiska ön S:t Jan är
landfoged titel på domaren i första instansen.
E. Ebg.

Landfoglar, en efter vistelseorten gifven,
ovetenskaplig benämning på det stora flertalet arter
inom fogelklassen samt i det närmaste motsvarande
underklasserna sittfoglar, Insessores, och
springfoglar, Cursores.

Landfäste kallas det på stranden af ett vattendrag
anordnade stöd, genom hvilket en brobyggnad ansluter
sig till och fästes vid land. Det kan utgöras af
en stenmur, en timrad träkista, fylld med sten,
eller, såsom vid krigsbryggor, helt enkelt af
en stock (bäddbjelke), som lägges på stranden,
vinkelrätt mot brons längdriktning, och der stadigt
fastpålas. O. A. B.

Landgille (D. landgilde l. landgjeld), i Sverige
(nämligen i de forna danska provinserna i fråga om
s. k. kyrkolägenheter) och i Danmark förekommande
benämning motsvarande det svenska afrad (landbons,
fästebondens afgäld till jordegaren).

Landgren, Lars, biskop, teologisk författare, född
d. 14 April 1810 i Öster-Våla socken, Vestmanlands
län, blef 1827 student i Upsala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:32 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free