- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
827-828

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lasciate ogni speranza ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har han med mycken lycka målat genrebilder
af allvarligt eller muntert innehåll, såsom
Den gamle lärarens födelsedag (1866, i Berlins
Nationalgalleri), Den sårades berättelse och
Arresteringen (1873).

Lasciate ogni speranza, voi che entrate [lasjate
ånji . . . ke . . .], "O lemnen hvarje hopp, I,
som här ingån", sista versraden i inskriften öfver
ingångsporten till helvetet i Dantes "La commedia
divina", Inferno III: 9.

Lasciv [-sjiv; Lat. lascivus], sjelfsvåldig,
lättfärdig, slipprig, otuktig. – Subst. lascivitet.

Lasco, Johannes a. Se Laski.

Lascy. Se Lacy.

Laser (Lazer) kallas innevånarna i Lasistan, ett
längs Svarta hafvet beläget område, fördeladt mellan
turkiska vilajetet Trapezunt och ryska distriktet
Kars. Laserna, afkomlingar af forntidens kolchier,
förråda sin slägtskap med de omkring Kaukasus boende
folken, i synnerhet genom sitt språk, lasiskan,
närmast beslägtadt med georgiernas, mingreliernas
och suanernas. Det talas i flere dialekter längs
kusten från floden Tsjaruk till Kjemer-burun.

Lasera, öfverdraga med en genomskinlig färg
(lasurfärg) som låter den förut befintliga, vare sig
denna i sig sjelf tillhör föremålet eller blifvit
särskildt anbragt, skimra igenom.

Laserpitium Tourn., bot., farmak., ett slägte af
i allmänhet högväxta örter, fördelade på inemot
ett tjugotal af europeiska arter, hörande till
nat. fam. Umbelliferae Juss., kl. Pentandria
L. Blomflocken är dubbel, med både allmänt och
enskildt svepe. Den dubbla skalfrukten har 8 bredt
vingkantade biåsar mellan de trådlika hufvudåsarna. I
Sverige finnes å ängsbackar här och der från Skåne upp
till Gestrikland den ståtliga L. latifolium L,, som
är blåaktigt grön och har stora, dubbelt parbladigt
delade blad med omkr. 3 cm. breda, snedt hjertlika
ändflikar. Blommorna äro hvita och sitta i stora
mångstråliga flockar. – Den hvita roten har fordom
varit officinell under namn af Radix Gentianae albae,
likaså frukterna under benämning Semina Seseleos
aethiopici,
såsom magstärkande, urindrifvande
o. s. v. Flere andra arter lemna äfven droger.
O. T. S.

Lasinsky. 1. Johann Adolf L., tysk landskapsmålare,
f. 1808, d. 1871, studerade i Düsseldorf och är
berömd för sina af poetisk känsla fyllda bilder af
höst- och aftonlandskap. – 2. August Gustav L.,
tysk målare, den föregåendes broder, f. 1811, d. 1870,
studerade i Düsseldorf och målade historiska scener,
bland hvilka må nämnas Gustaf II Adolfs afsked af
ständerna i Stockholm.


Lasistan. Se Laser.

Lask, skeppsb., kallas en sådan sammanfogning af två
timmer, att dessa efter hopsättningen komma att utgöra
en längd. – De vanligast förekommande laskarna äro:
långlask, då laskläpparnas längd är större än tre
gånger laskens höjd (fig. 1 visar en långlask utan
hak och fig. 2 en sådan med hak), plattlask (fig. 3),
då laskläpparnas längd är högst tre gånger
laskhöjden, pålask (fig. 4), då laskens läppar äro
jämntjocka utefter hela sin längd, samt stuflask

illustration placeholder


då timrens ändar helt enkelt stöta stumt mot
hvarandra. J. G. B.

Laskarer (af Pers. lasjkar, krigshär), ett
engelsk-persiskt ord, som nyttjas nästan endast om
den sjövana befolkningen på Indiens kuster, hvilken
plägar bilda besättningen på britiska fartyg, som
fara mellan England och Indien. Laskarerna utmärka
sig för stor läraktighet, nykterhet och lydnad. Nästan
alla äro muhammedaner.

Laskaris, förnäm bysantinsk ätt, af hvilken en
medlem, Theodoros L., blef kejsare. Han var
gift med Anna, en dotter af Alexios III, hvilken
1195 inkräktade tronen för sin äldre broder, Isak II
Angelos. Då den sistnämnde 1203, genom understöd af
en vesterländsk korsfararehär, åter blifvit uppsatt
på tronen jämte sin son, Alexios IV, men båda efter
ett halft år dukat under för ett folkuppror samt
korsfararna med anledning deraf företogo en stormning
af Konstantinopel, hvarunder den nyuppsatte kejsaren,
Alexios V Dukas Murzufles (äfven han måg till
Alexios III), flydde, vardt Theodoros I L. under
sjelfva stormningen utropad till kejsare (April
1204), men måste vika undan för det af de segrande
korsfararna upprättade latinska kejsaredömet. Han
grundade derefter, 1206, kejsaredömet Nicaea, på
hvars tron han vid sin död, 1222, efterträddes af en
sin måg, Johannes (III) Dukas. Dennes son, Theodoros
(II) Dukas
(1254–58), och sonson, Johannes (IV) Dukas
(1258–59), buro äfven familjenamnet L.

Laskaris, två bysantinske lärde. 1. Konstantinos
L.,
flydde vid Konstantinopels intagande af turkarna
(1453) till vesterlandet och vann till en början
anställning hos hertig Francesco Sforza i Milano
såsom lärare för hans dotter Ippolita. Han verkade
sedermera med stor framgång såsom lärare i grekiska
språket och literaturen dels i Rom, dels i Neapel,
dels i Messina, der han dog (efter 1500). Hans
grekiska grammatik (Milano 1476) är den äldsta tryckta
bok på grekiska språket. – 2. Andreas Janos L., född
omkr. 1445, bördig från Rhyndakos i Mindre Asien,
lefde en längre tid i Florens vid Lorenzo de Medicis
hof och riktade det af denne grundade biblioteket med
en mängd från österlandet, hufvudsakligen från Athos,
medförda grekiska handskrifter. Efter Lorenzos död
(1492) vistades han en tid i Paris vid Karl VIII:s hof,
var 1503 franskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free