Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lasciate ogni speranza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetareföreningen" med ändamål att på fredlig och
laglig väg verka för den allmänna rösträttens
återinförande. L. blef denna förenings tämligen
enväldige "president". De stora förväntningar L. gjort
sig om föreningens vekos dock snart, och hans dagar
förbittrades genom ständiga och småaktiga tvister
mellan hans medhjelpare i styrelsen. Emellertid
gjorde han i Sept. 1863 en agitationsresa till
Rhenprovinserna, der han dag efter dag höll offentliga
föredrag i olika städer under stormande bifall
af talrika arbetareskaror. Oktober 1863–Maj 1864
sökte L. för sina idéer vinna Berlins arbetare. Men
dessa försök misslyckades, dels till följd af den
liberala pressens inflytande på desse arbetare, dels
emedan polisen lade oöfverstigliga hinder för hans
agitation. Sistnämnda förhållande liksom de många
anklagelser (för högförräderi och pressförseelser),
som under L:s sista år formligen haglade öfver honom,
bevisa grundlösheten af hans "liberala" motståndares
beskyllningar för hemligt förstånd med regeringen. Men
det fanns en viss själsfrändskap mellan Bismarck och
L.: de liknade hvarandra i snille, hänsynslöshet och
förkärlek för kraftiga medel till åsyftade ändamåls
vinnande och särskildt till att befordra den tyska
enhetens sak, för hvilken L. vid flere tillfällen
krattigt uppträdt.
Strängt sysselsatt dels med försvaret i flere mot
honom riktade processer, dels med en ytterst vidlyftig
korrespondens i "Allmänna tyska arbetareföreningens"
angelägenheter, fann L. dock tid att utarbeta ett
mera vetenskapligt arbete: Herr Bastiat-Schulze von
Delitzsch, der ökonomische Julian, oder kapital
und arbeit (1864), som utgör dels en ofta qvick
och dräpande, ehuru också delvis skef och orättvis
polemik mot Schulze v. Delitzsch, dels en mera
positiv behandling af åtskilliga nationalekonomiska
frågor. Den i allmänhet osjelfständiga teoretiska
framställningens resultat är för L, liksom tidigare
för Louis Blanc: yrkande på produktionsföreningar
med statshjelp (åtminstone såsom öfvergång till
upphäfvandet af all enskild eganderätt till kapital,
men för detta socialistiska framtidsideal ansåg
L. allmänheten ännu icke vara mogen).
I Maj 1864 gjorde L. åter en agitationsresa till
Rhenprovinserna och begaf sig senare på sommaren till
Rigi Kaltbad (Schweiz). Der förälskade sig en ung
fröken Helene von Dönniges, dotter till en bajersk
statsman, i L. Då fadern envist vägrade L. hennes
hand och fröken Helene sedermera helt plötsligt
förnyade sin förut upplösta förlofning med en herr
Janko von Rakowitz, utmanade L. herr v. Dönniges
på duell. Denna antogs på den utmanades vägnar af
v. Rakowitz och egde rum vid Carouge (nära Genève)
d. 28 Aug. 1864. L. blef dödligt sårad och afled 3
dagar derefter. J. Lr.
Lassberg, Joseph Maria Christoph von, friherre,
tysk literaturvän, f. 1770, var 1804–17 chef för
forstväsendet i furstliga huset Fürstenbergs
besittningar. Han utgaf bl. a. Liedersaal, das ist
sammlung altdeutscher gedichte aus ungedruckten
quellen (4 bd, 1820–25, det fjerde innehållande
"Nibelungenlied" enligt en efter L. uppkallad handskrift). Död 1855.
Lassbo brunn, belägen 3 km. från Hedemora,
har svagt jernhaltigt vatten, som undersöktes
redan 1709 af U. Hjärne, och en badgyttja utan
kiselinfusorieskal. Brunnen besökes af traktens
allmoge. F. B.
Lassel, William, engelsk astronom, f. 1799,
d. 1880, var egentligen bryggare i Liverpool, men
egnade sin tid och förmögenhet åt förfärdigandet
af flere utmärkta spegelteleskop (det största
med 11 m. brännvidd), medelst hvilka han, först i
Liverpool, sedan på Malta, förskaffade den upptäckande
astronomien vigtiga bidrag. Så upptäckte han d. 10
Okt. 1846 Neptunus’ måne, i Sept. 1848, nästan
samtidigt med Bard i Nord-Amerika, Saturnus’ 7:de
satellit, Hyperion, och 1851 Uranus’ båda innersta
drabanter. Dessutom har man honom att tacka för en
särdeles vacker teckning af Orion-nebulosan samt för
en katalog af 600 nyupptäckta nebulosor. Kort före
sin död lät han förstöra sitt dyrbara instrument.
K. B.
Lasse-Maja, ett öknamn, som gafs åt stortjufven
Lars Molin, derför att han under sina äfventyr ofta
och långa tider var förklädd till qvinna. Han
dömdes 1813 till lifstidsfängelse och insattes
på Karlstens fästning, men benådades 1838. Död i
Arboga 1845, omkr. 60 år gammal. Berättelserna om
hans lefnadsöden blefvo en omtyckt folkläsning,
och traditionen framhåller honom i en i viss mån
försonande dager såsom den der stundom "stal från de
rike och gaf åt de fattige".
Lassen, Lorentz Fjelderup, dansk sjöofficer,
född d. 28 Nov. 1756, blef 1779 löjtnant och 1797
kapten. I slaget på Köpenhamns redd d. 2 April 1801
utmärkte han sig såsom befälhafvare på blockskeppet
"Prövesten". Detta låg sydligast i linien och
började derför slaget samt besköts af alla de
engelska fartygen, alltefter som de kommo upp till
detsamma. Med 29 kanoner uthärdade L. under 4 timmar
elden från 90. Tre gånger råkade hans fartyg i brand,
men elden släcktes; tre gånger nedsköts dess vimpel
och hissades på nytt. Först då endast två användbara
kanoner återstodo honom, lemnade han fartyget, sedan
han kastat krutet öfver bord, och medtog i land så
många af manskapet, som båtarna kunde rymma. L. fick
af sina landsmän mottaga en hederssabel samt blef 1812
kommendör och 1815 konteramiral. Död d. 27 Juli 1837.
E. Ebg.
Lassen. 1. Kristian, norsk-tysk filolog,
grundläggaren af den indiska fornkunskapen, föddes i
Bergen d. 22 Okt. 1800. Han gjorde universitetsstudier
i Kristiania, Heidelberg (1822) och Bonn, hvarest han
af A. W. v. Schlegel invigdes i studiet af Indiens
språk, samt vistades 1824–26 för språkstudier i
London och Paris (på det senare stället biträdde han
E. Burnouf vid författandet af "Essai sur le pâli",
1826). 1827 promoverades L. i Bonn samt blef 1830
e. o. och 1840 ord. professor vid universitetet
derstädes. Död d. 8 Maj 1876. – L. vardt jämte
A. W. v. Schlegel stiftare af den kritisk-historiska
skolan inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
