Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lesche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
newspaper" (1855), "Chimney corner" (1865) och sedermera
"The "boys and girls weekly", "The budget of wit"
samt flere andra journaler. L. vann rikedom och ansågs
såsom en oumbärlig auktoritet i vigtigare industriella
frågor. Han dog 1880.
Leslie [le’sli], Thomas Edward Cliffe, engelsk
nationalekonom, f. 1827 på Irland, blef 1853 professor
i rättsvetenskap och nationalekonomi vid Queen’s
college i Belfast. Han bodde större delen af året
i London, hvarest han var medarbetare i de stora
tidskrifterna, samt företog ofta resor till Belgien,
Tyskland och Frankrike för att studera dessa lands
sociala förhållanden. Död i Belfast 1882. L. insåg
klart "jordfrågans" växande betydelse för såväl Irland
som England och sträfvade att ådagalägga hurusom
jordegendoms-systemet i dessa land är alltför tyngdt
af feodala element för att kunna tjena det moderna,
industriidkande samhällets ändamål. Han yrkade, att
den ekonomiska vetenskapen måtte behandlas i ständigt
sammanhang med öfriga grenar af "samhällsläran"
samt efter historisk l. realistisk-induktiv metod, i
motsats till den abstrakta, matematiska, som stadgats
inom Ricardos "ortodoxa" skola. L:s vigtigaste arbeten
äro Essay on wages (1868), Land systems and industrial
economy in Ireland, England and continental countries
(1870) och Essays in political and moral philosophy
(1879).
Leslies kub l. L:s tärning [le’slis], fys., ett kubiskt
kärl af jernbleck, fyldt med kokande vatten, som
af fysikern J. Leslie nyttjades såsom värmekälla
vid hans försök öfver det strålande värmet. För
att visa och uppmäta den olika strålnings- eller
emissionsförmågan hos olika ämnen vid en och samma
temperatur eller hos ett och samma ämne under olika
fysikaliska förhållanden öfverdrog han kubens olika
sidor med olika ämnen, såsom kimrök, blyhvitt, tusch,
eller ersatte han en eller flere af dess ytor med
råa eller polerade ytor af glas, tenn, silfver,
bly eller andra lämpliga ämnen. Se Strålande värme.
R. R.
Lespès [läspä’ss], Antoine Joseph Napoléon Léo,
fransk tidningsman, känd under psevdonymen Timothée
Trimm, f. 1815, tjenstgjorde 1832–40 såsom soldat
och korporal vid ett zuavregemente, men egnade
sig sedermera med ifver åt pressens tjenst och
romanskrifveri. Jämte bankiren Millaud grundade
L. 1862 "Le petit journal", som inom få år till
följd af hans bidrag vann en spridning af 300,000
exemplar. Han skref såsom ledande artikel ett kåseri
om dagen, afsedt för den "stora publiken", och
utöfvade ett vidsträckt inflytande. 1869 öfvergick
L. till "Le petit moniteur" och skref der mot ett
ofantligt honorarium (man uppgifver ända till 100,000
fr. årligen) två krönikor om dagen. Slutligen arbetade
han, sedan 1873, i "Evénement". Död 1875. L. utgaf
i bokform bl. a. Histoires roses et noires (1842),
Les mystères du Grand-opéra (1843), Histoire
républicaine et illustrée de la révolution de Février
(1848), Paris dans un fauteuil (1854), Les filles de
Barrabas (1864) och Promenades dans Paris (1867).
Lespinasse [läspina’s, mindre vanligt läpina’s]
l. l’Espinasse, Claire Françoise (eller enligt vanlig
uppgift Julie Jeanne Eléonore), snillrik fransk
salongsdam, f. 1732, d. 1776, var oäkta dotter till
grefvinnan d’Albon, hvilken lefde skild från sin
make. L. fick af sin moder en utmärkt uppfostran
och blef 1754 sällskapsdam hos den blinda m:me du
Deffand. Dennas nyckfulla och hårda lynne passade
dock i längden ej med L:s romaneska själsriktning. Då
dertill kom, att de utmärkte män, som gästade m:me du
Deffands salong, alltmera föredrogo sällskapsdamens
konversation, inträffade en brytning mellan de
bägge damerna, 1764. D’Alembert m. fl. utverkade
då åt m:me L. ett årligt understöd ur konungens
handkassa, hvarjämte den ädla m:me Geoffrin gaf henne
en pension å 3,000 fr. L:s ovanligt goda hufvud, fina
takt och känslofulla väsende gjorde derefter hennes
egen salong till en af århundradets mest eftersökta,
ehuru hennes ansigte var härjadt af kopporna och hon
ej hade råd att gifva några fester. Hon hyllades
till det sista af d’Alembert med den mest rena
och innerliga tillgifvenhet. Ej tillfredsställd
af denna, förälskade hon sig, ehuru olyckligt, i
spanioren markis de Mora och kort derefter i grefve
Guibert. Hennes Lettres (lidelsefulla bref till den
sistnämnde) utgåfvos i 2 bd 1809 och i ny uppl. 1847
(med inledning af J. Janin).
Lesquereux [läskörö], Leo, schweizisk botanist,
paleontolog, f. 1806, var några år lärare i franska
språket vid Eisenach i Tyskland och derefter rektor
för skolan i La Chaux de Fonds (Schweiz). Sedan
han vid 25 års ålder förlorat sin hörsel, måste
han till sitt 40:de år försörja sig och sin familj
genom arbete vid sin faders urfabrik. Han egnade dock
under tiden, liksom förut, alla sina lediga stunder
åt sina älsklingsstudier, mikroskopisk undersökning
af mossorna samt torfmossarnas uppkomstsätt, och
utgaf 1844 ett prisbelönt arbete, Recherches sur les
marais tourbeux. 1846 företog han med understöd
af preussiska regeringen en resa i olika delar af
mellersta och norra Europa för att fullfölja sina
undersökningar öfver torfmossarna och besökte under
denna resa äfven Skåne, der han i Lund sammanträffade
med Sven Nilsson. Till följd af revolutionen inom
kantonen Neuchâtel 1848 öfverflyttade L. med sin
familj s. å. till Nord-Amerika. Hans vän Agassiz’
plan, att L. der skulle kunna erhålla lärareplats
vid något universitet, kunde icke realiseras på
grund af L:s döfhet, och efter att ett år hafva
arbetat tillsammans med bryologen Sullivant
måste L. för sin utkomst upprätta en urmakeri-
och juvelerareaffär i Columbus (Ohio), hvarest
han ännu är bosatt. Han reste sjelf omkring för
att omsätta artiklarna och begagnade sig dervid af
tillfället att samla mossor och fossila växter. De
geologiska undersökningskommissioner, som vid denna
tid upprättades inom flere stater, sträfvade alltmera
att använda L. vid beskrifningen af de fossila växter,
som efter hand insamlades. Sedan denna tid har han
också nästan ständigt varit sysselsatt med dylika
arbeten, och antalet af hans uppsatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
