- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1157-1158

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Letterstedtska föreningen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

affärer. Oaktadt alla svårigheter, vållade af hennes
slägt, som i förbindelsen med den obemärkte främlingen
såg en mesallians, lyckades L. att utreda affärerna
och genom kloka spekulationer bereda sig en god
ekonomisk ställning. Hans första åtgärd var då att
fullständigt betala sina fordringsegare i Sverige
och utplåna minnet af det sätt, hvarpå han en gång
lemnat detta land. Småningom samlade han en stor
förmögenhet, af hvilken en betydlig del kommit
hans fädernesland till godo (se Letterstedtska
föreningen, Letterstedtska prisen
och
Letterstedtska resestipendiet). Hans medborgerliga anseende i
Kap var äfven mycket stort. Under en jäsning, som
år 1849 uppstod i kolonien, blef dock L., som ställt
sig på regeringens sida, för en kort tid föremål för
ett häftigt hat från det med regeringens åtgärder
missnöjda folkets sida, och hans lif var i fara. År
1841 hade L. blifvit svensk-norsk konsul i Kapstaden,
och år 1857 utnämndes han till generalkonsul. Efter
nära 18 års frånvaro återsåg han sitt fädernesland,
1837, men återvände följande år till Kap. Sedan han
ytterligare tre gånger besökt Europa, 1848, 1850
och 1855, lemnade han 1860 för alltid Kap. Hans
återstående dagar blefvo emellertid ej många, ty
redan d. 18 Mars 1862 afled han i Paris. Enligt hans
önskan fördes hans stoft till hans födelsebygd och
jordades vid Vallerstads kyrka. – L:s första hustru,
med hvilken han ej hade några barn, afled i Kap
1848, under hans vistelse i Europa. Några år derefter
gifte han om sig i London med en engelska, miss Lydia
Boys. Då en dotter föddes i detta äktenskap, ändrade
visserligen L. de planer han förut haft att anslå
sin förmögenhet till sådana ändamål, genom hvilka
industrien i Sverige kunde höjas, men det hindrade
honom ej att skänka sitt fädernesland de storartade
donationer, hvilka för alltid förenat hans namn med
den svenska vetenskapens och industriens historia.
O. M.

Letterstedtska föreningen. Genom sitt testamente
föreskref Jakob Letterstedt, att af hans efterlemnade
förmögenhet 17,000 pd st. (omkr. 306,000 kr.) skulle
utbetalas till svenska Vetenskapsakademien, och att
denna summa skulle bilda den ekonomiska grundvalen
för ett sällskap med namnet Letterstedtska föreningen
för industri, vetenskap och konst
. Åt statsrådet
C. J. Malmsten samt professorerna F. F. Carlson
och P. F. Wahlberg öfverlemnade han att med samma
rätt som han sjelf bestämma reglementen för denna
stiftelse. Dessa tre män undertecknade d. 31 Dec. 1873
grundreglerna för föreningen. Föreningens ändamål är
"att befordra gemenskapen mellan de tre skandinaviska
rikena i afseende på industri, vetenskap och konst
samt att åt yrkesfliten så väl som åt vetenskapens
och konstens utveckling inom dessa länder bereda
uppmuntran och stöd". Föreningens fonder utgjorde
d. 1 Jan. 1885 528,679 kr. 53 öre. En del af räntan
skall läggas till kapitalet, tills detta hunnit en
viss storlek. Den återstående delen af räntan användes
hufvudsakligen dels till bekostande af "Nordisk
tidskrift för vetenskap, konst och industri",
hvilken började utkomma 1878, dels till understöd
åt vetenskapsmän, konstnärer och industriens män
i Sverige, Norge och Danmark. För alla arter af
föreningens verksamhet gäller, att religiösa och
politiska ämnen skola betraktas såsom liggande utom
hennes område. O. M.

Letterstedtska prisen. Genom testamente lemnade Jakob
Letterstedt, utom den i föreg. art. nämnda summan,
ytterligare 5,000 pd st. (omkr. 90,000 kr.) till
Vetenskapsakademien att för följande ändamål användas:
1) Räntan å 1,000 pd st. skall årligen utdelas som
pris antingen för ett utmärkt originalarbete inom
vetenskapens, literaturens eller konstens område
eller för någon vigtig upptäckt af praktiskt värde
för menskligheten. Priset kan delas mellan två
lika förtjenta personer. Det prisbelönta arbetet
eller upptäckten skall tillhöra nästföregående
år. – 2) 400 kr. skola årligen utdelas som pris för
någon under näst föregående år verkställd utmärkt
öfversättning. – 3) Räntan af 500 pd st. användes till
understöd af särskildt maktpåliggande vetenskapliga
undersökningar, men kan äfven för andra ändamål
användas, der särskilda omständigheter föranleda. –
De återstående räntorna äro anslagna till Vallerstads
församling i Östergötland, till understöd för
sjuka resande, företrädesvis från främmande land,
m. m. Prisen utdelades första gången år 1862.
O. M.

Letterstedtska resestipendiet. Genom testamente
anslog Jakob Letterstedt, jämte de i de båda
föreg. art. nämnda beloppen, ytterligare
5,000 pd st. (omkr. 90,000 kr.) att bilda
en fond, hvaraf årliga räntan skulle utgå
som utrikes resestipendium för yngre lefvande
landsmän. Rättigheten att utse stipendiat vexlar,
så att under loppet af 6 år Vetenskapsakademien
tillsätter två gånger, Upsala och Lunds universitet,
Vitterhetsakademien och Landtbruksakademien hvar
sin gång. Stipendiaten skall vara en svensk man
mellan 25 och 40 år med goda moraliska egenskaper
och utmärkta insigter. Vetenskapsakademien
bör omvexlande välja personer, som egna sig åt
teoretiskt studium af naturvetenskaperna, och
sådana, som mera vändt sig åt det tekniska eller
ingeniör-väsendet. Universiteten äro icke bundna
att med sitt val falla på endast sådana personer,
som äro deras medlemmar. Stipendiaten skall vistas
minst ett år utrikes; ingen får flere än två gånger
innehafva stipendiet. Möjligen uppstående besparingar
afsättas, tills de uppgå till 20,000 kr., då en fond
bildas för ett inländskt resestipendium att i samma
ordning utdelas. Ytterligare besparingar gå först
till utrikesstipendiefonden, tills den vuxit till
100,000 kr., hvarefter uppstående besparingar afsättas
till nya inrikes resestipendiers bildande. Medlen
förvaltas af Vetenskapsakademien. Stipendiet, hvars
belopp nu är 4,500 kr., utgick första gången år 1862.
O. M.

Lettiska mytologien är i alla sina hufvuddrag
gemensam för hela den forna baltiska folkstammen,
eller de tre med hvarandra nära beslägtade hedniska
folken letter, litaver och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free