- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1191-1192

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leviticus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledamot af vetenskapsakademien i Paris 1776. År 1775
utnämndes han till professor i matematik i Åbo,
men fick genast tjenstledighet, och 1780 sattes
han genom akademien i Petersburg i tillfälle att
företaga en längre resa i vetenskapligt syfte till
Tyskland, Frankrike och England. Han lemnade då helt
och hållet befattningen i sin fädernestad och kom
sålunda aldrig att som lärare verka vid den finska
högskolan. Sin kärlek till fosterjorden behöll han
dock städse varm och stod i liflig beröring med
det vetenskapliga lifvet i Åbo. Sitt intresse för
universitetet derstädes visade han särskildt genom att
frikostigt gifva sin halfva årsinkomst under de år han
var utnämnd till professor till inköp af astronomiska
instrument för universitetets räkning. – År 1783
intog L. slutligen den genom Eulers död ledig vordna
platsen i Petersburgs vetenskapsakademi. Han afled
i Petersburg d. 11 Dec. 1784. A. R-y.

Lexikon (Grek. lexikon), ordbok. – Lexikalisk,
ordboks-. – Lexikograf (af Grek. grafein, skrifva),
ordboksförfattare.

Lex in casu. Se Casus.

Lexington [le’xingtön]. 1. Stad i nord-amerikanska
staten Kentucky, vid ett litet tillflöde till Kentucky
och flere jernvägslinier. 16,656 innev. (1880),
deraf omkr. 8,000 negrer. Staden ligger midt i det
fruktbara platåland, som är bekant under namnet "Blue
grass region", och är säte för statens universitet
(öppnadt 1859 i Harrodsburg och 1865 flyttadt
till L.), landtbruksläroverk och dårhus. Staden
anlades 1775 och fick sitt namn efter L. 3. –
2. Stad i nord-amerikanska staten Virginia. 2,771
innev. (1880). Säte för Washington and Lee university
(grundadt 1749) och statens militärläroverk
(från 1839). – 3. Ort i nord-amerikanska staten
Massachusetts, 15 km. n. v. om Boston. Der egde den
första verkliga striden rum mellan engelsmännen och
amerikanerna i nord-amerikanska frihetskriget (d. 19
April 1775).

Lex loci contractus, Lat., den rätt, som gäller
på det ställe, der ett aftal afslutits. I
den internationella privaträtten uppställes
den allmänna regeln att frågan huruvida
ett aftal på rättsgiltigt sätt afslutits
skall bedömas efter de rättsgrundsatser,
som gälla i det land, der afslutandet skett.
I. L.

Lex non scripta (bättre jus non scriptum), Lat.,
betyder egentligen oskrifven (icke upptecknad) rätt,
i motsats till jus scriptum, i skrift upptecknad
rätt. Men i teknisk betydelse användes uttrycket
j. n. s. vanligen för att beteckna sedvanerätt, eller
det omedelbara uttrycket af folkets rättsmedvetande,
i motsats till j. s., den formligen stiftade lagen.
I. L.

Lex rhodia de jactu, Lat. Ön Rhodos var under de
tre sista århundradena f. Kr. den största sjömakten
vid Medelhafvet. Till följd deraf gällde dess
sjörätt öfver hela Medelhafvet och antogs äfven af
romarna. Pandekterna (se d. o.) innehålla en titel
(XIV, 2) De lege rhodia de jactu. Den grundsats,
som der uppställes, är att, om ett fartyg på hafvet
hotas med undergång och dervid en del af frakten,
för att fartyget och den öfriga delen af frakten må
räddas, kastas öfver bord och går förlorad eller
skadas, egarna till de öfver bord kastade varorna
kunna af det räddade fartygets och de räddade varornas
egare fordra en proportionel ersättning för den
förlust de lidit. I. L.

Lex salica, de saliske frankernas lag (se
Franker), sannolikt upptecknad under Klodvigs
regering, i slutet af 5:te eller början af 6:te årh.
I. L.

Leyamon. Se Layamon.

Leyden. Se Leiden.

Leyden, Ernst Victor, tysk läkare, f. i Danzig
1832, ingick 1854 såsom militärläkare vid
armén, blef 1857 öfver- och stabsläkare vid
Friedrich-Wilhelmsinstitutet i Berlin, deltog 1864
i danska kriget såsom bataljonsläkare, kallades
1865 till Königsberg såsom professor i patologi och
terapi samt föreståndare för medicinska kliniken,
förflyttades 1872 till Strassburg och 1876 till
Berlin såsom professor och föreståndare för den
propedevtiska kliniken derstädes. Sommaren 1885
utsågs L. till föreståndare för medicinska kliniken
på Charité-sjukhuset i sistnämnda stad. L. har sedan
1863 utgifvit flere vigtiga arbeten om ryggmärgs-
och nervsjukdomarna; det förnämsta är Klinik der
rückenmarkskrankheiten
(2 bd, 1874–76).

Leydig, Franz von, tysk zoolog, f. 1821, blef
1857 ordin. professor i Tübingen och 1875 vid
universitetets i Bonn medicinska fakultet. Han är en
framstående histolog samt har i synnerhet egnat sig
åt undersökningar af de lägre djurens byggnad och
utveckling. Märkligt är ock hans studium öfver ett
sjette sinne hos fiskarna. Bland hans skrifter må
nämnas Anatomisch-histologische untersuchungen über
fische und reptilien
(1853), Der eierstock und die
samentasche der insekten
(1866), Die augenähnlichen
organe der fische
(1881) och Untersuchungen zur
anatomie und histologie der thiere
(1883).

Leyen (Leyden), N. von. Se Lerch.

Leyoncrona. Se Leijoncrona.

Leyonmarck. Se Leijonmarck.

Leys, Hendrik, baron, belgisk målare, född i
Antwerpen d. 18 Febr. 1815, studerade under sin
svåger F. de Braekeleer, hvars sätt att måla och
hela uppfattning han först tillegnade sig, så att
äfven hans typer likna lärarens, liksom färgen och
den ljusa tonen. L. vände sig sedan till 1600-talets
stora nederländska mästare, och det var Rembrandt,
som främst blef hans förebild med sin clairobscur
och färgglöd, såsom i Rubens begifver sig till
en fest
och Flandriskt bröllop under 1600-talet
(bägge i Antwerpens museum). Vidare kunna hit
räknas hans berömda Vapensmed, Värdshusscen (nu i
Frankfurt), Nyår i Flandern m. fl., alla utmärkta
för sin varma guldton i färgen. Slutligen gick han
öfver till den arkaiserande stil, genom hvilken han
är mest bekant, och som bestod deri att, likasom
han hälst tog ämnen från den senare medeltiden och
reformationstidehvarfvet, han äfven framställde dem
hälst i samma stil och med samma karakter, som deras
samtid skulle hafva gifvit dem, eller, med andra ord,
han gjorde de gamle flandriske målarnas van Eycks,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free