Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidforss, Volter Edvard - Lidhult, socken i Kronobergs län - Lidingön, ö i Östersjön, n. ö. om Stockholm - Lidköp. Se Köpskål - Lidköping, stapelstad i Skaraborgs län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mesta upprätthållit professuren i ny-europeisk
lingvistik och modern literatur vid nämnda
högskola, utnämndes han 1878 till dess ordinarie
innehafvare. L. har gjort flere utländska
vetenskapliga resor med offentligt understöd. 1875–78
var han censor vid mogenhetsexamina. Utom akademiska
afhandlingar och tidskriftsuppsatser har L. författat
Tysk grammatik för elementarundervisningen (1860;
2:dra uppl. 1868), Tyska läs- och skriföfningar
(1863), Fransk språklära för elementarundervisningen
(1867) och Fransk språklära i sammandrag (1871;
2:dra uppl. 1885) äfvensom utarbetat grammatiken
i V. Enbloms "Lärobok i engelska språket" (1872)
och utgifvit en fornfransk antologi, Choix d’anciens
textes français (1877).
Lidhult, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. Areal 11,638 har. 1,282 innev. (1884). Annex
till Odensjö, Vexiö stift, Sunnerbo kontrakt.
Lidingön, ö i Östersjön, n. ö. om Stockholm, omgifven
af fjärdarna Lilla Värtan i s. och s. v., Stora
Värtan och Askrikefjärden i n., Högarnsfjärden i
ö. och Halfkakssundet i s. ö. Ön består af vacker,
bergig, till stor del uppodlad skogstrakt, nästan
uteslutande bebygd med herregårdar samt en mängd
sommarbostäder för stockholmsbor. Från östra sidan
intränger djupt Hustegafjärden med fortsättningen
Kyrkviken. Förbindelsen med fastlandet upprätthölls
förr endast med färja (till Ropsten på norra
Djurgården), men vintern 1803 lades af öboarna s. om
färjstället en flottbro ("Lidingöbro") öfver till
Djurgården. Denna bro förstördes 1858, och en ny
byggdes, hvilken Stockholms stad 1883 inlöste för
30,000 kr. och borttog för att bereda en ren farled
in till Värtahamnen. En annan flottbro, solidare än
de förra, anlades 1882–83 n. om hamnen, mellan ön
och Ropsten. Den är 750 m. lång (omkr. 60 m. kortare
än de förra) och kostade med uppfartsvägar å ömse
sidor 176,000 kr. L. lydde ända till 1774 under
Djursholm, men då lät den dåv. innehafvaren af
detta gods, öfverste Joh. Gabr. Banér, stycka och
i mindre jordlotter försälja hela ön, så att denna,
som i århundraden tillhört banérska slägten, kom att
öfvergå till en mängd olika egare, mest sjökaptener
och stockholmsborgare. Den bildar nu med holmarna
Högarn, Tranholmen, Fjäderholmarna o. a. en egen
socken, som räknas till Danderyds skeppslag i
Stockholms län och är annex till Danderyd, Upsala
stift, Roslags östra kontrakt. Socknens areal är 2,920
har, och innevånarnas antal var vid 1884 års slut 803.
Lidköp. Se Köpskål.
Lidköping, stapelstad i Skaraborgs län, vid Lidans
utlopp i Kinneviken af Vänern. Ån delar staden i
tvänne delar, Gamla staden, som är den mindre delen
och ligger på åns högra strand, och Nya staden,
som ligger på den venstra stranden. Båda delarna
äro reguliert anlagda, med raka gator. Staden är i
anseende till byggnader ingalunda framstående, men
dess läge är synnerligen vackert. Hela arealen utgör
1,485 har, deraf stadsplanen omkr. 29 har. Vid 1880
års slut var antalet af
bebyggda tomter 181. Stadens jord är satt till 16
mantal. Sammanlagda taxeringsvärdet af fast egendom
uppgick till 3,909,127 kr., deraf 911,202 kr. för
jordar. Vid 1884 års slut räknade staden, som är
den folkrikaste i länet, 4,866 innev, (år 1874:
4,127). Staden har ångbåtsförbindelser med Göteborg
och flere hamnar vid Vänern. En ej ringa mängd
spanmål exporteras derifrån. Stadens handelsflotta
bestod år 1883 af 9 seglande fartyg, om tillsammans
285 tons, och 3 ångfartyg, om 287 tons och 62
hästkrafter. Summan af in- och utklarerade fartyg,
deraf 1 i utrikes fart, uppgick till 828 om 50,560
tons. Antalet handlande var 74, med 67 biträden, och
handtverkarna voro 117, med 233 arbetare. Bevillningen
å de förre var 2,077 kr. och å de senare 942
kr. Fabrikerna uppgåfvos vara 4, med 352 arbetare
och 515,897 kr. tillverkningsvärde, hvaraf 219,000
kr. kommo på en tändsticksfabrik, 215,897 kr. på en
tobaksfabrik och 72,000 kr. på en mekanisk verkstad. I
öfrigt finnas äfven några industriella anläggningar
af mindre betydenhet. Från staden utgå tvänne
jernvägar, den ena öfver Skara till Stenstorp å Vestra
stambanan, den andra söderut till Håkantorp på
Uddevalla–Herrljunga-banan. Skaraborgs läns enskilda
bank har i staden ett afdelningskontor. Stadens
sparbank är i verksamhet sedan år 1834. Det allmänna
läroverket är 5-klassigt. I L. finnas ett af staden
1876 upprättadt elementarläroverk för flickor
och en slöjdskola. Från tryckeri i staden utkommer
"Lidköpings tidning" (2 ggr i veckan). Ett af länets
tre lasarett och kurhus är förlagdt till L. Vid 1883
års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar till
588,492 kr. och skulder till 308,315 kr. De debiterade
utskylderna voro 2,61 kr. pr bevillningskrona
för såväl fast egendom som inkomst af kapital och
arbete. – I kyrkligt hänseende utgör staden ett
regalt pastorat af 2:dra kl., Skara stift, Kållands
kontrakt. L. bildar med Falköping och Hjo en valkrets
för val af riksdagsman till Andra kammaren. –
L. (under medeltiden Lidaköpung) är den äldsta
staden vid Vänern. Den erhöll stadsprivilegier d. 21
Juni 1446, men var utan tvifvel handelsplats långt
förut. Vasakonungarna gåfvo staden förnyade gånger
fördelar och privilegier, men eldsvådor och uppväxande
nya städer vid Vänern hämmade utvecklingen. 1651
erhöll Jakob De la Gardie L. (d. v. s. Gamla staden
ö. om Lidan) såsom tillökning till sitt grefskap
Leckö. 1655 beslöto ständerna, att L. skulle fråntagas
grefskapet och läggas under kronan, men M. G. De
la Gardie fick rättighet att anlägga en stad i
närheten. Marken kunde dock ej förvärfvas förr än
1670, och 1672 började L:s nya stad anläggas på åns
venstra strand och växte upp ganska hastigt under
kanslerens trägna omvårdnad. Privilegierna af år 1670
bestämde, att båda städerna skulle hafva samma sigill,
samma rätt, rådstuga och magistrat samt åtnjuta
samma förmåner. Reduktionen lade 1683 hela staden
L. under kronan. 1848 nedbrann hela Gamla staden,
hvarvid äfven kyrkan lades i aska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
