- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1223-1224

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lichtenau ... - Lidén, Johan Vilhelm - Lider, gård i Norge. Se Lier - Lidforss, Volter Edvard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenska vitterhetens historia på ett sätt, som för sin
tid kan kallas mästerligt. År 1765, efter det han
utgifvit ytterligare två delar af nämnda disputation,
blef han docent i lärdomshistorien och amanuens
vid biblioteket, en befattning, åt hvilken han med
lif och lust egnade sig. Från denna tid förskrifver
sig äfven hans utomordentligt qvicka, fast närgångna
recension af Lenaeus’ "Delsboa illustrata" (i "Svenske
Mercurius", 1764, och "Svenska magazinet", 1766),
en af de förnämsta, som hela århundradets lärda
journalistik kan uppvisa. – I början af 1768 företog
L. en utländsk resa, hvarunder han besökte Köpenhamn,
Göttingen, Holland och England, der han i London en
gång predikade och gjorde Svedenborgs bekantskap. I
Paris, dit han kom mot slutet af 1769, besökte han
nästan dagligen de stora biblioteken och gjorde i
öfrigt studier. Men faderns död nödgade honom att
återvända, och efter en rundresa genom Tyskland
återsåg han i Juni 1770 fäderneslandet. – Knappt
hemkommen, utnämndes han till historiarum adjunkt i
Lund, med förordnande att vikariera för Lagerbring,
men genom kanslerens ynnest fick han tillstånd att
qvarstanna i Upsala. Der angreps han 1771 af en svår
gikt, som blef allt envisare. Han kunde dock 1772
utgifva 4:de delen af sin "Historiola". Fåfängt
sökte han alla medel till häfvande af sitt onda;
men när intet hjelpte, tog han afsked från sin
adjunktsbefattning och flyttade 1776 till Norrköping,
der han sedan lefde uteslutande för literaturen, då
han snart ej mer förmådde lemna sitt sjukläger. Han
erhöll 1776 professors titel. – Bland frukterna af
L:s literära verksamhet må, utom hans ofvan omtalade
literaturhistoria, nämnas förteckningen öfver hans
under tjugo år bildade samling af disputationer,
hvilken utgafs 1778–80 i 5 delar, under titeln
Catalogus disputationum in academiis et gymnasiis
Sueciae habitarum,
och än i dag utgör en oumbärlig
handbok for forskaren i den svenska hithörande
literaturen. Vidare utgaf han, med förord och
anmärkningar, åtskilliga Handlingar om riksdagen
1682
(1788), Repertorium Benzelianum (1791), en
förteckning öfver Benzelius d. y:s brefsamling,
samt den i sitt slag berömda Brefväxling emellan
E. Benzelius d. y. och G. Benzelstierna
(1791),
ett märkligt vittnesbörd om literär lifaktighet och
storartad lärdom hos dessa båda män. Han författade
jämväl några småskrifter om animal magnetism och
efterlemnade en handskrifveri dagbok i 4 vol. öfver
sin utländska resa 1768–70. Men jämte denna verksamhet
utöfvade L. äfven en storartad frikostighet, som
för alltid gjort hans minne kärt. Sålunda skänkte
han 1779 till Östgöta nation i Upsala sin betydande
boksamling samt ett kapital af 24,000 dlr kmt,
hvars ränta skulle användas till samlingens ökande,
och hans styfmoder gaf en summa af 50,000 dlr, för
hvars afkastning lön till en bibliotekarie skulle
utgå. Nationen slog 1781 till tack en minnespenning
öfver L. År 1787 gjordes i dispositionen den ändringen
att samlingen förenades med universitetsbibliotekets,
som äfven erhöll de 24,000
dlrna, och räntan af de 50,000 dlrna bildade lön för
en biblioteksamanuens (den ännu varande Lidénska) samt
ett par stipendier för studerande östgötar. Betydliga
gåfvor lemnades ock till Vetenskapsakademien
samt Vitterhets hist. och ant. akademien
(af hvilken L. blef ledamot 1786), till Åbo,
Linköpings och Hernösands bibliotek, för välgörande
ändamål m. m. L. skall i kontanta medel bortgifvit
tillsammans 135,400 dlr samt i böcker, handskrifter,
kopparstick och musikalier minst 72,000 dlr kmt. Från
sitt sjukläger, der han slutligen var nästan förlamad,
förde han en vidlyftig brefvexling, som ännu förvaras
i Upsala universitetsbibliotek. L. afled i Norrköping
d. 23 April 1793, ett upplyftande bevis på själens
förmåga att besegra äfven de svåraste kroppsliga
lidanden och ett vackert efterdöme i oegennyttigt
nit för fäderneslandet och dess förkofran.
-rn.

Lidén, Johan Vilhelm, historisk samlare, föddes d. 6
Mars 1797 å Svenstorp inom Sunne församling, Värmlands
län, blef 1819 student och 1827 medicine licentiat
och doktor i Upsala samt konstituerades 1828 till
grufve-medikus och grufve-kirurg i Falun. 1842–60
var han läkare vid kurhuset i Borgholm och bodde
derefter i Stockholm till sin död, d. 6 Aug. 1862. –
L. egnade sig med stor ifver åt forskningar öfver
Dalarnas äldre historia och utgaf 1842 tillsammans
med K. G. Kröningssvärd 1:sta delen af "Diplomatarium
dalekarlicum". Efter sin afflyttning till Stockholm
fick han i uppdrag att utarbeta en omständlig katalog
öfver i Riksarkivet befintliga, dittills otryckta
pergamentsbref. Det arbete han i detta afseende
hann åstadkomma (omfattande tiden 1351–1400) ligger
till grund för den af N. A. Kullberg ombesörjda
publikationen "Svenska Riks-archivets pergamentsbref
från och med år 1351". Till Riksarkivet inlöstes efter
L:s död hans värderika historiska samlingar, hvilka
företrädesvis röra Stora Kopparberget samt äldre
svensk genealogi. Af en deri befintlig monografi,
Berättelser ur Stora Kopparbergets historia, är början
offentliggjord af E. Billengren i "Redogörelse för
läroverken i Dalarne, 1883". L. kallades 1841 till
ledamot af Oldskrift-selskabet i Köpenhamn samt
s. å. till korresponderande ledamot och 1861 till
ledamot af Samf. f. utg. af handskr. rör. Skand:s
hist.

Lider, gård i Norge. Se Lier.

Lidforss, Volter Edvard, universitetslärare,
läroboksförfattare, född 1833 i Mora, Kopparbergs län,
blef 1851 student i Upsala, var 1855–59 lärare vid
Norrköpings lyceum, anställdes 1860 såsom vikarierande
adjunkt vid Upsala högre elementarläroverk och
utnämndes 1861 till adjunkt derstädes. 1862 uppfördes
han i andra förslagsrummet till adjunkturen i tyska
och engelska språken vid Upsala universitet, aflade
1863 filos. kandidatexamen samt blef 1864 lektor vid
Högre lärarinneseminariet i Stockholm, 1866 adjunkt
i ny-europeisk lingvistik vid Lunds universitet och
s. å. filos. doktor. Sedan han från samma tid för det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free