Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilliehöök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagrar. Under vintern 1721 utnämndes han till sitt
lands främste underhandlare vid fredskongressen
i Nystad. Lagrarna voro äfven der tunnsådda nog,
och slutet af hans arbete blef nödvändigheten
att underteckna en bland de hårdaste freder, som
Sverige slutit. L. har icke genom sitt förvållande
gjort den förödmjukelsen större, än den behöfde och
måste blifva till följd af andras beklagansvärda
förvillelser. Man har visserligen länge mot honom
riktat den svåra anklagelsen, att han mot ryskt guld
afträdt till tsar Peter land, som Sverige eljest kunde
hafva fått behålla. Det är sålunda landsförräderiets
nesa, som man sökt fästa vid hans namn. Men den nyaste
historieforskningen har i detta fall helt och hållet
återupprättat hans minne. – L. utnämndes 1727 till
president i wismarska tribunalet. Han afled d. 26
Sept. 1732 på sitt gods Diwitz i Pommern. L. var en
af det karolinska tidehvarfvets mera begåfvade och
vittre män. Liksom många af sina samtida hade han
studerat Syd-Europas skaldekonst och sökte genom
öfversättningar och efterbildningar i svensk
jordmån öfverflytta dess romantiska lyrik. Hans
poetiska arbeten hafva först i våra dagar blifvit
utgifna (i Hansellis samling; del VI, 1863). En
verklig skaldeingifvelse röjer sig i åtskilliga
af dem, åtminstone i hans smärre skaldestycken,
bland hvilka den täcka dikten: "Klagan öfver Iris’
afresa" är en af perlorna i den stiernhielmska
periodens vitterhet. L:s sjelfbiografi finnes
införd i "Tidningar utgifna af ett sällskap i Åbo"
(1775). Hjr.
Lillieroot, Nils, grefve, diplomat, föddes 1635 och
var son af fältpredikanten vid Östgöta kavalleri,
sedermera kyrkoherden i Åsbo Johannes Nicolai
Eosander. Om hans tidigare öden känner man litet eller
intet. Säkert torde det likväl vara, att han fick
en god uppfostran och hade tillfälle att rikta sin
erfarenhet genom utrikes resor. Detta synes framgå
deraf att han genom kungabref af d. 22 Nov. 1667
utnämndes till "kommissionsråd till Barbariet" på den
anförda grund, att han "meriterat sig i studier och
språk såväl hemma som i främmande land". Omförmälda
bref är också, så vidt vi känna, det första beviset
på hans användande i rikets tjenst. Han beordrades
att åtfölja den till Barbareskstaterna afsände
juden Henrik d’Azzuveda och ålades att under
färden noga taga reda på "commerciens hopp och
beskaffenhet". Den 16 Mars 1669 utnämndes Nils
Eosander till kommissionssekreterare vid svenska
beskickningen i Frankrike och fyllde under några
år sin plats med så mycken berömmelse, att han d. 7
Sept. 1674 upphöjdes i adligt stånd, hvarvid han antog
namnet Lillieroot. I Mars 1675 blef han rappellerad,
men affärdades i beskickning till Paris på våren 1676
och återkom på hösten s. å. till fäderneslandet. Den
20 Nov. 1677 utnämndes L. till hofråd, och dagen
förut befullmäktigades han att såsom svensk envoyé
afgå till det franska hofvet, der han sedermera på ett
högst berömvärdt sätt representerade Sverige under 12
år, eller till våren 1689. Under denna tid var han,
så vidt vi känna, två
gånger på besök i fäderneslandet, den ena gången 1680,
den andra 1686. Vid båda dessa tillfällen afgaf han
till sin regering vidlyftiga ämbetsberättelser, hvilka
höra till denna tids vigtigaste och intressantaste
politiska aktstycken. Den 9 Okt. 1691 utnämndes
L. till svenskt sändebud hos Generalstaterna
efter grefve G. Oxenstierna, blef d. 15 Jan. 1697
ambassadör vid fredskongressen i Rijswijk och
upphöjdes samma dag uti friherrligt stånd. Efter
fredens afslutande qvarstannade han såsom envoyé
i Haag, der han under de första åren af Karl XII:s
regering ledde de vigtiga underhandlingarna med de
båda sjömakterna. Sommaren 1703 slöt L. sin politiska
bana, lemnade Haag och återvände till Sverige, der han
afled i Stockholm d. 19 April 1705. Året före sin död
blef han kungligt råd och upphöjdes i grefligt stånd,
men hann icke såsom grefve blifva introducerad på
svenska riddarhuset. L. räknas med allt skäl till
det karolinska tidehvarfvets kunskapsrikaste och
skickligaste diplomater. Han användes derför på de
ansvarsfullaste poster och var högt uppburen af den
svenska politikens egentlige ledare under denna tid,
grefve B. Oxenstierna, hvars politiska åskådningssätt
han också i det hela delade. Hjr.
Liliiestierna, Karl, ämbetsman, född d. 15 Juli
1696, egnade sig åt den juridiska banan och var
öfverauditör vid den finska afdelningen af den i Norge
stående armén 1718. Samma år blef han sekreterare
i Åbo hofrätt, assessor dersammastädes 1728 och
lagman i Karelen 1736. Död i Stockholm d. 2 Juni
1742. L. deltog lifligt i riksdagsstriderna (på
mössornas sida) och ansågs som en af de förnämste
talarna på riddarhuset på sin tid.
Lilliestråle. Se Liljestråle.
Lillieström, Johan, statsman, född i Örebro d. 6 Mars
1597, vistades, efter att en tid hafva studerat i
Upsala, i tio år vid åtskilliga tyska universitet och
tillegnade sig der vidsträckta kunskaper. Återkommen
till fäderneslandet, inträdde han på ämbetsmannabanan
och tillvann sig uppmärksamhet af Axel Oxenstierna,
som gjorde honom till sin enskilde sekreterare samt
använde honom i en mängd smärre beskickningar. 1634
tjenstgjorde L. som krigskommissarie vid den i
Schlesien under Stålhandske stående hären, och 1635
var han svensk kommissarie vid de underhandlingar
med Polen, hvilka åvägabragte fördraget i
Stuhmsdorf. L. adlades 1636 (han hette förut
Joh. Nicodemi Ahus) och var sedan fäst vid regeringen
i Pommern, först som statssekreterare, sedan, efter
1648, som medlem af detta lands styrelse i egenskap
af regeringsråd. 1649 blef L. vice president och
direktör i pommerska statskansliet och 1655 president
i pommerska regeringen och hofrätten. Han dog i
Pommern d. 5 Mars 1657.
Lilliput, i J. Swifts fantastiska satir "Travels
into several remote nations of the world; by Lemuel
Gulliver" ("Gullivers resor") namn på ett land, hvars
innebyggare (lilliputerna) mäta knappast 6 tum i höjd.
Lillja, Johan Vilhelm, finsk bokförläggare och
tidningsman, född d. 29 Aug. 1817 i Kimito,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
