- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1367-1368

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Grönström (Johan Alfred Wahlberg) och hans
kritiska ströftåg
(1885). Derjämte har han för
flere tidskrifter och tidningar författat ett ej
obetydligt antal lefnadsteckningar samt afhandlingar
och uppsatser, hufvudsakligen i språkvetenskapliga,
literaturhistoriska och pedagogiska ämnen.

Linder, Kristofer Alexander Ernst, finsk författare,
född i Pojo socken i Nyland d. 1 Jan. 1838, egnade
sig åt nationalekonomiska och politiska studier,
hvilka han tidigt sökte göra fruktbärande genom
tidningsmannaverksamhet. Han redigerade 1861
"Barometern" och 1863–64 det finsk-språkiga
bladet "Päivätär" samt skref dessutom artiklar
i andra tidningar. Ett varaktigt minne af
sina nationalekonomiska studier lemnade han
i en 1866 utgifven broschyr, Om penningar och
banker,
deri han ansluter sig till den liberala
nationalekonomiska skolan. I det under början
af 1860-talet i Finland uppspirande politiska
lifvet tog han ifrigt del och var en af adelns
mest framstående talare i liberal riktning vid
landtdagarna 1863 och 1867. Död d. 13 Maj 1868.
M. G. S.

Linderot, Lars, predikant, född i Jörlanda socken i
Bohuslän d. 7 Aug. 1761, blef student i Lund 1778,
prestvigd 1787, komministersadjunkt i Göteborgs
domkyrkoförsamling 1790 och komminister i Tölö
(norra Halland) 1800. Död i annexförsamlingen Lindome
d. 23 Maj 1811. L. var en djupt allvarlig doms- och
botpredikant, till hvars extemporerade, färgstarka och
uppskakande samt från sjablonen afvikande föredrag
såväl allmogen som prester och studerande ifrigt
lyssnade. Efter hans död sammanställde man hans
endast halft utförda predikoutkast med uppteckningar,
som gjorts af åhörare, och åvägabragte såmedelst en
postilla (Högmessopredikningar; 6:te uppl. 1874),
hvilken länge utgjort en omtyckt läsning för
svenska allmogen. Lika kära för folket blefvo hans
Andeliga sånger och tillfällighetsverser (1815; 3:dje
uppl. 1860). De flesta af L:s skrifter hafva i flere
uppl. utkommit i norsk och dansk öfversättning.

Linderoth, Gustaf Vilhelm, urmakare, född d. 23
Nov. 1816 i Umeå landsförsamling, fick 1829
anställning på urmakareverkstad i Stockholm, der han
sedan arbetade hos de förnämste utöfvarna af detta
yrke, tills han 1844 blef sin egen. Han började
snart småningom öfvergå från fickurstillverkningen
till fabrikation af större ur, äfven tornur,
hvilken gren af yrket han, i synnerhet efter att
hafva från flere utländska resor hemfört såväl nya
insigter som modeller och maskinerier, uppdref till
en i Sverige dittills okänd höjd. L. var äfven en
verksam kommunalman. Han var bl. a. en af Stockholms
stadsfullmäktige från denna institutions uppkomst till
sin död. Hans anseende som tekniker medförde för honom
vid flere utställningar uppdrag att vara juryman,
äfvensom äran af hedersledamotskap i "The society for
the encouragement of arts, manufactures and commerce"
i London (1867). L. dog i Stockholm d. 25 April 1871.

Linderås, socken i Jönköpings län, Norra Vedbo
härad. Areal 10,612 har. 1,885 innev. (1884). L. utgör
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Linköpings
stift, Norra Vedbo kontrakt.

Linderödsåsen, en höjdsträckning i Skåne, hvilken,
med hufvudriktning i n. v. och s. ö., följer
gränsen emellan Kristianstads och Malmöhus län samt
fortsätter genom södra delen af förstnämnda län fram
till Östersjön, der den slutar med den i hafvet
brant stupande bergskullen Stenshufvud. Åsen,
som med en bredd af 15–30 km. bildar den
naturliga gränsskilnåden emellan å ena sidan
Kristianstadsslätten och å andra sidan de vidsträckta
slätterna i vestra och södra Skåne, sammanhänger
i n. v., i trakten af Torup och Finjasjön, med
den högslätt, som från vestra Småland skjuter ned i
Skåne. Den har mot n. ö. tämligen branta sluttningar,
men sänker sig deremot mycket långsamt åt s. v., mot
Ringsjön och Våmbsjön, emellan hvilka den utsänder en
bred högslätt af 100–120 m. höjd, som stupar brant
mot Keflingeåns dal v. om Våmbsjön. Åsens högsta delar
utgöras af en småkullig, delvis skogbevuxen moss- och
kärrtrakt af 150–180 m. höjd, med ringa odling. Den
nordöstra sluttningen är oftast beklädd med ståtlig
bokskog, hvaremot den breda sluttningen mot s. och
s. v. mestadels är kärrig och bruten, tills den
småningom öfvergår till öppna och odlade slätter,
prydda med bokskogsparker. Den högsta punkten,
193 m., är en obetydlig kulle i Svensköps socken,
Malmöhus län, nära länsgränsen. Längre mot s. ö., i
trakten af Andrarum, sänker sig åsen till föga öfver
100 m. höjd, men under den återstående sträckningen
till Stenshufvud höjer den sig å nyo till ett af djupa
raviner genomskuret högland med enstaka kullar, bland
hvilka Greflundabacke når en höjd af 175,7 m. A. G.

Lindesberg (Linde), stad i Örebro län, på en smal,
tämligen hög grusås vid Lindessjön. Staden har
en långsträckt form efter sjöns nordöstra strand,
med ett särdeles vackert läge, samt är reguliert
anlagd med raka gator och ganska väl bebyggd. Hela
arealen utgör 1,170 har, deraf stadsplanen omkr. 20
har. De bebyggda tomternas antal uppgick 1880 till
122. Taxeringsvärdet af fast egendom s. å. var
1,369,093 kr., deraf 487,893 kr. af jordar. Stadens
jord är satt till 4,5 mantal. Vid 1884 års slut
räknade staden 1,557 innev, (år 1874: 1,459). L. är
förenadt med det svenska jernbanenätet genom sin
station å Frövi–Ludvika-banan. År 1883 var antalet
handlande 12, med 15 biträden, och handtverkarna 46,
med 20 arbetare. De förres bevillning var 345 kr. och
de senares 151 kr. Äfven fabriksrörelsen är ringa:
för år 1883 uppgåfvos 3 fabriker, med 10 arbetare och
46,647 kr. tillverkningsvärde. Örebro enskilda bank
har afdelningskontor i staden, som äfven eger en år
1859 stiftad sparbank. Stadens allmänna läroverk är
en enklassig pedagogi. I L. utkomma veckotidningarna
"Allehanda", "Bergslags-posten" och "Karlskoga-posten"
samt halfveckotidningen "Lindesposten". Af allmänna
inrättningar äro vidare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free