- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1373-1374

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konservatism. Bland annat hörde han till
representationsförändringens häftigaste
motståndare. Sina strängt högkyrkliga åsigter fick
L. tillfälle att ytterligare ådagalägga såsom ombud
vid 1868 och 1873 års kyrkomöten. Trots denna
sin allmänna ståndpunkt uttalade han sig dock
som vetenskaplig teolog ofta med en mycket stor
fördomsfrihet. Det är ock på det teologiska området
hans varaktiga betydelse är att söka. L. utgaf
bl. a. Lex dialectis semiticis (1822), De
lingua neo-arabica
(1829), Quinquagesima sexta
Al-corani sura, svethice versa
(1830), C. M. Agrells
"Supplementa ad lexicon syriacum castellianum"
(1838–41) samt öfversättningar från grundtexten af Ijobs
bok (metrisk öfvers. 1831), profeten Jesaja (1842,
43), Pentatevken (1854–56), Josua bok, Domareboken,
Samuels böcker och Konungaböckerna (1862) samt
Höga visan (Jungfrun från Sulem eller Salomos höga
visa. Ett hebreiskt drama,
1875; öfvers. till tyska
af O. F. Hedström, 1877). 1861 insattes L., samtidigt
med H. M. Melin, i bibelkommissionen, och han eger
en högst väsentlig andel i dess från denna tid intill
L:s död utgifna proföfversättningar. Från L. härröra
äfven åtskilliga akademiska disputationer, tal,
predikningar och uppsatser i literära tidskrifter.
P. F.

Lindgren, Lars Erik, trädgårdsodlare, föddes i
Balingsta socken, Upsala län, d. 2 Febr. 1828. Efter
att dels i enskilda, dels i offentliga trädgårdar
hafva studerat trädgårdsskötseln blef han 1858
föreståndare för Skaraborgs läns trädgårdsförenings
(stiftad s. å.) trädgård i Skara och är sedan
1863 trädgårdsmästare (från 1881 direktör för
trädgårdsafdelningen) vid Landtbruksakademiens
experimentalfält, hvars trädgårdsanläggningar,
särskildt trädskolorna, under hans ledning vunnit
en betydlig utveckling. L. har varit verksam icke
blott såsom praktisk trädgårdsodlare, utan äfven
såsom lärare i trädgårdskonsten, och ett stort antal
lärjungar har utgått ur hans skola. Derjämte har
han författat följande arbeten i trädgårdsskötseln:
Trädgårdsbok för folkskolor och landtmän (1861;
5:te uppl. 1879), Handledning i trädplantering
(1865), Trädgårdsbok för norden (1868; tills. med
L. A. Ringius), Folkskolans trädgårdsbok (1873),
Handledning i trädgårdsskötsel för folkskolor
(1876; egentl. text till en af L. på uppdrag
af Eckles. depart. 1874 utarbetad väggtafla
öfver trädgårdsskötseln) och Handbok i svenska
trädgårdsskötseln
(1872–84; tills, med A. Pihl och
G. Löwegren; åtskilliga häften i nya uppl.). Sedan år
1862 utgifver L. "Tidning för trädgårdsodlare" och har
i denna liksom i andra publikationer offentliggjort
ett stort antal uppsatser. Med understöd af statsmedel
har han företagit flere utrikes studieresor samt
derunder besökt Danmark, Tyskland, Frankrike,
Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Finland.

Lindgren, Hilda, porträttmålarinna, f. i Göteborg
1833, studerade vid konstakademien i Stockholm
och handleddes af Amalia Lindegren samt har äfven
någon tid varit elev af A. Tissier i Paris. Hon har
hufvudsakligen egnat sig åt porträttmålning och i sin fädernestad
utfört ett ganska betydligt antal bilder, alla
utmärkta genom en behaglig färg och ett omsorgsfullt
utförande. - rn.

Lindgren, Karl Adolf, musikskriftställare, född
d. 14 Mars 1846 i Trosa, blef student i Upsala 1863
och filos. kandidat 1873. L., som från ungdomen med
förkärlek idkat musikaliska studier, är musikreferent
i "Aftonbladet" (sedan 1874) och medarbetare i
"Svensk musiktidning", hvars redaktör han var
1881–84. Han skrifver för öfrigt artiklar i musik
och biografier öfver musici för "Nordisk familjebok"
samt korrespondenser till "Nordisk musiktidende"
i Kristiania och till tyska musiktidningar. Han har
dessutom öfversatt Shakspeares "Lucretia" (1876),
Lobes "Musikens katekes" (1877) och åtskilliga
operatexter samt författat Satser i svensk verslära
(1880), "Versläran" i E. Schwartz’ och A. Noreens
"Svensk språklära" (1881), Om Wagnerismen (s. å.) och
Svenske hofkapellmästare 1782–1882 (1882).

Lindh, Johan Erik, porträttmålare, född d. 4
Okt. 1793 på Hargs jernbruk i Roslagen, blef elev
af konstakademien i Stockholm och undervisades
derjämte i målarekonsten af dekorationsmålaren
prof. E. Limnell. Efter slutade läroår fick
L. 1814 Stockholms målareämbetes gesällbref. 1817
begaf han sig öfver till Finland, der han till en
början slog sig ned i Gamla Karleby. Sedan han såsom
mästarestycke målat för stadens kyrka en altartafla,
blef L. 1818 antagen till målaremästare och borgare
i staden. I Österbotten uppehöll han sig till 1825,
målande bl. a. både altartaflor och porträtt. Nämnda
år flyttade han till Åbo, der han sysslade dels
med målningsarbete i universitetsbyggnaden, dels
med porträttering. Den stora brand, som 1827
ödelade staden, föranledde L. att söka sig ett
nytt hemvist, i Helsingfors. Der tillbragte han
för det mesta sitt återstående lif, hvarunder han
utvecklade en ytterst produktiv verksamhet såsom
porträttmålare. Hans porträtt, hvilka icke få
mätas efter någon synnerligen hög måttstock, men
dock tillfredsställde det dåvarande konstbehofvet i
Finland, finnas spridda snart sagdt öfver hela landet
och igenkännas lätt på den något rödaktiga koloriten
och de tämligen liflösa anletsdragen, ehuru likheten
ofta nog var träffande. Dessutom sysslade han med
att restaurera och kopiera gamla familjetaflor och
porträtt samt hade ännu tid öfrig att egna åt det
religiösa måleriet. Under L:s senare lefnadsår blef
hans konst alltmera glömd och undanskymd af yngre
och lyckligare begåfvade medtäflare. Han afled d. 21
Jan. 1865. H. af S.

Lindh, Anders Teodor, finsk diktare, född i Borgå
d. 13 Jan. 1833, blef student 1851 och egnade sig
åt naturvetenskapliga studier. Sedan han tagit
fys.-matematisk kandidatexamen 1856 och promoverats
till filos. magister följande år, beslöt han att
inträda på forstmästarebanan och genomgick för detta
ändamål Skogsinstitutet i Stockholm. År 1859 blef
han forstkonduktör och sekreterare i öfverstyrelsen
för forstväsendet i Finland. Han fann dock snart,
att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free