- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1515-1516

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livingston ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undervisning, egnade han sig åt skaldskap och
skådespelarekonst. Han öfversatte Odyssén till
latinet på saturnisk vers, och denna, till följd
af språkets ringa utbildning, något otympliga
öfversättning användes länge såsom skolbok. Vigtigare
blef L. A. genom öfversättningen och bearbetningen
af grekiska tragedier och äfven komedier – ehuru
visserligen hans stycken voro mindre njutbara –,
ty derigenom gaf han uppslaget till den romerska
dramatiken. År 240 f. Kr. uppfördes det första
skådespelet, hvarvid L. A. sjelf uppträdde såsom
aktör i ett af honom bearbetadt stycke. År 207
fick han uppdrag att författa en tacksägelsehymn med
anledning af segern vid Metaurus, hvarefter skalder
och skådespelare, såsom en utmärkelse åt L. A.,
erhöllo en plats till gudstjenst i Minervas tempel
på Aventinus. R. Tdh.

Livland (Lifland, Liffland). 1. Ursprungligen
benämning på det område vid Östersjöns östra kust, som
beboddes af liver (se d. o.), men sedan desse uppgått
i de under 11:te årh. inträngande letterna, har
L. varit företrädesvis en geografisk och administrativ
benämning för det af ester, letter och inflyttade
tyskar bebodda landet emellan Estland och Kurland.
Emedan detta område intager den mest betydande delen
af de s. k. Östersjöprovinserna, har under dess
namn stundom innefattats äfven de kringliggande. Med
Svenska L. förstods den af Sverige eröfrade, n. om
Düna belägna delen af L., med Polska L. den s. om
samma flod belägna delen. – 2. En af de tre ryska
Östersjöprovinserna, begränsas i n. af Estland, i
ö. af sjön Peipus, som skiljer L. från guvern. S:t
Petersburg, och guvernementet Pskov, i s. ö. af
Vitebsk, i s. v. af Kurland och i v. af Rigaviken samt
har en areal af 47,029 qvkm., hvaraf 2,876 qvkm. komma
på öarna (Ösel, Moon, Kühno, Runö m. fl.). L. är
företrädesvis ett slättland och genomskäres i n. och
s. af en från Estland kommande platå, hvilken löper
på ömse sidor om Virzjärv-sjön och har sina största
höjder ö. om denna sjö i. Munnamäggi (310 m.), det
högsta berget i Östersjöprovinserna, och Vallamäggi
(296 m.). Längre söderut, emellan floderna Ewst
och Aa, ligger en annan platå, hvars högsta punkt
är Gaising-kalns (293 m.). Såsom företrädesvis
vackra anses den på gamla borgruiner rika trakten
kring Wenden, hvilken af tyskarna i landet kallas
"livländska Schweiz", samt omgifningarna kring
Segewold, Kremon och Kokenhusen. Vid kusten af
Rigaviken, vid sjöarna Peipus och Virzjärv samt
längs de större vattendragen är landet lågländt,
mest skogs- och kärrtrakter. Omkr. 1,500 qvkm. af
landet äro betäckta med vatten, och af dem komma
276 qvkm. på Virzjärv. Tillsammans lära finnas 325
vattendrag och öfver 1,000 sjöar. Till Rigaviken flyta
Pernau, Salis, Düna samt livländska och kurländska
Aa, alla segelbara, till Finska vikens vattenområde
endast den i Peipus utmynnande Embach. Den nära 300
km. långa kusten har blott två hamnar, Pernaus och
Dünas mynningar. De många hamnarna på ön Ösel äro
af ringa betydelse för handeln, emedan inloppen äro besvärade af ref och
sandbankar. Landets geologiska byggnad är noga
undersökt. Den siluriska formation, som betäcker
Estland, uppträder äfven i norra L.; återstoden
tillhör det devoniska systemet. Det hela är betäckt
af glaciala bildningar, stundom ända till 120
m. tjocka. Erratiska block finnas spridda öfver
hela landet, t. o. m. på de högsta punkter, såsom på
Munnamäggi. Jorden är föga fruktbar. Klimatet är rått
och fuktigt; medeltemperaturen för året är i Riga 6°
C. (för vintern - 5°, för sommaren + 17,5°). Skogar
betäcka ungefär 2/5 af landet och finnas företrädesvis
längs kusten; 1/5 är åkerjord. Jordbruket är
hufvudnäring och lemnar något till afsalu, i synnerhet
af lin. I industrielt hänseende intager L. en
framstående plats bland ryska guvernement. Främst
står tillverkningen af ylleväfnader och bränvin, af
hvilket årligen tillverkas omkr. 6,5 mill. liter. De
förnämsta fabriksstäderna äro Pernau och Riga,
i hvilka ock handeln är koncentrerad, ehuru på de
sista tio åren Libau börjat med framgång täfla med
dem. De förnämsta exportartiklarna äro lin, linfrö,
hampa, spanmål, bränvin och trä. Handeln förmedlas
genom floden Düna, som flyter på södra gränsen,
samt jernvägarna Riga–Dünaburg och Dorpat–Taps
(vid linien Baltischport–Petersburg). Sistnämnda
jernväg skall fortsättas öfver Werro till
Pleskow (vid Petersburg–Varsjav-banan), och
jernvägar äro föreslagna emellan Werro, Riga och
Pernau. – Innevånarnas antal uppgick 1881 till
1,149,300. Största delen är ester, i norra delen
(47 proc.), och letter, i södra delen (41,6 proc.),
och endast ett mindre antal är tyskar (7–8 proc.),
hvilka bilda adeln och städernas borgerskap,
ryssar (omkr. 35,000), polacker (5,000) och judar
(7,000). Liverna, hvilka gifvit sitt namn åt landet,
hafva uppgått i letterna (se Liver). Språkgränsen
emellan ester och letter går nu från Salis öfver
Rujen, Walk och Rauge till Marienburg. Med afseende på
religionen voro (1870) 807,841 protestanter, 166,422
grek. katoliker, 13,627 raskolniker och 5,018
rom. katoliker. De tyske eröfrarnas ansträngningar att
förtyska landet hafva fullkomligt misslyckats. Ester
och letter visa öppet sitt traditionella hat
mot inkräktarna. Undervisningsspråket i de lägre
skolorna är estniska eller lettiska, i de högre
tyska. På senare tid har ryska regeringen börjat
arbeta på en russifiering af L. liksom af de andra
Östersjöprovinserna samt infört ryska lagboken
(1835) och påbjudit ryska språkets användning i
st. f. det tyska (1867 och 1885). Bönderna ega
endast 15 proc. af landets jord, adeln (tyskarna)
det öfriga. Lifegenskapen upphäfdes 1819, och bönderna
erhöllo frihet till sina personer, ehuru de qvarstå
under godsegarnas jurisdiktion. Sedan 1849 har
det arbete de måste göra åt godsegarna småningom,
ehuru ej fullständigt, blifvit aflöst med penningar,
och bönderna hafva erhållit rätt att friköpa sina
jordlotter. Men då priset är högt och minimum är
omkr. 32 har, försiggår friköpningen mycket långsamt,
och större delen af den jordbrukande klassen är förpaktare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free