- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
235-236

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lukianos, forngrekisk skriftställare - Lukmanier, alppass på gränsen emellan de schweiziska kantonerna Grisons och Ticino - Luków, stad i rysk-polska guvern. Siedlce - Lukrativ, vinstgifvande - Luksor, en by med omkr. 2,000 innev. på högra Nilstranden i Öfre Egypten - Lukt, fysiol. Luktorganet bringas till verksamhet genom vissa gasformiga ämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anslöt L. sig aldrig, ehuru han röjer en viss
dragning åt epikureismen. Deremot bidrogo de
filosofiska studierna i hög grad att bringa till
mognad hans naturliga anlag för skepticism och
negativ kritik, som är det herskande draget inom
den senare och betydelsefullare perioden af hans
författareverksamhet. L. är uppfinnare af en ny
literaturgren, den satiriska dialogen, för hvilken
å ena sidan Platon och å andra sidan de attiske
lustspelsförfattarna tjenat honom såsom mönster. Med
en visserligen lidelsefri, men derför icke mindre
skoningslös och dräpande kritik drager han i härnad
såväl mot orimligheterna i den gamla gudaläran och
de filosofiska systemens inbördes motsägelser som
mot det ytliga och förvända i samtidens lefnads-
och tänkesätt samt, ej minst, mot det prålsjuka
humbugsmakeriet hos många bland de samtida
sofisterna. Hans klara och skarpa förstånd uppreste
sig mot allt dunkelt och obegripligt, derför äfven mot
hvarje slag af religiös mysticism. Äfven kristendomen,
hvilken för L. var en form af vidskepelse vid sidan
af många andra, får dervid uppbära ett och annat
stickord. Alldeles falsk är deremot den af några
medeltidsteologer spridda och ända in i senare tider
gängse åsigten att L. skulle vara en af kristendomens
hätskaste belackare, hvars skrifter kyrkan till
och med förbjudit de kristne att läsa. L. har
ytterst ringa kännedom om kristendomen samt berör
den endast flyktigt och i förbigående. De ställen
i hans skrifter, i hvilka man företrädesvis velat
se ett bittert hån mot kristendomen, äro i sjelfva
verket snarare riktade mot de cyniske filosoferna,
för hvilka han hyste ett djupt förakt, och hvilkas
askes onekligen erbjuder vissa beröringspunkter med de
kristnes. - Af L:s skrifter finnas i behåll vid pass
70 (äkta), till större delen affattade i dialogisk
form, bland hvilka dock några äro fördelade i flere
små dialoger. Dessa skrifter, hvilka utmärka sig
genom framställningens formella fulländning och ett
i hög grad genomskinligt, lättfattligt och korrekt
språk, bildadt efter mönstret af de bästa attiska
författare från den klassiska literaturperioden,
ega värde bl. a. genom den bild de gifva oss af
den sjunkande, sig sjelf upplösande, forngrekiska
bildningen. Också hafva de, i synnerhet under
vissa tider, studerats med mycket intresse, och man
har t. o. m. försökt att begagna ett urval af dem
redan vid elementarundervisningen i grekiska. Värd
att beaktas är i sådant hänseende M. C. Gertz:
»Udvalgte skrifter af Lukianos med fortolkning,
væsentlig til skolebrug» (Köpenh. 1883), likasom
samme utgifvares förut (1881) publicerade »Udvalgte
skrifter af L. fra Samosata i oversættelse
og ledsagede af en levneds beskrivelse».
A. M. A.

Lukmanier (It. Lucomagno), alppass på gränsen emellan
de schweiziska kantonerna Grisons och Ticino, mellan
de östligaste utlöparna af Gotthardsgruppen och de
till Adula-alperna hörande Medelsbergen. Passet är
1,917 m. högt och förmedlar öfvergången från Val
Medels (Mittel-Rheins dal) till Val Blenio (Ticinos
biflod Brenno). Redan under medeltiden var L.
en af de mest trafikerade alpöfvergångar, men erhöll
först 1877 en med vagn farbar väg.

Luków, stad i rysk-polska guvern. Siedlce,
vid jernvägen emellan Varsjav och
Brest-Litovsky. Omkr. 11,000 innev.

Lukrativ (Lat. lucrativus, af lucrum, se d. o.),
vinstgifvande.

Luksor (af Arab. el-kusur, slotten), en by med
omkr. 2,000 innev, på högra Nilstranden i Öfre Egypten
(26° 18’ n. br.), ligger på samma plats, som upptogs
af det forna Thebes östra hälft. De der befintliga
fornlemningarna bestå hufvudsakligen af ett tempel
från 18:de dynastiens tid, börjadt af Amenofis III
(1600 f. Kr.) samt fortsatt af Horus och Ramses
II (1400 f. Kr.). Men det, som nu återstår deraf:
några inre kamrar med intressanta väggornament, ett
par kolonnader och pyloner, obelisker och statyer,
är så öfver- och kringbygdt af eländiga lerkojor
och en liten moské samt så höljdt af sopor, att
det endast bitvis är synligt. En af obeliskerna
fördes 1831 till Frankrike och pryder nu Place de la
Concorde i Paris. Till L:s fornlemnirigar räknar man
vanligen också det en knapp fjerdedels mil aflägsna
storartade templet i Karnak (se d. o.). Såväl detta
som de på motsatta Nilstranden befintliga talrika,
vigtiga och dyrbara fornlemningarna hafva gjort det
nuvarande L. till den förnämsta turiststationen i
Öfre Egypten. Der finnas också flere konsuler, och en
ej obetydlig handel drifves med antiqviteter, dock
mera sällan äkta, då uppgräfvandet och försäljandet
af sådana sedan lång tid tillbaka äro vid strängt
straff förbjudna, utan vanligen af innevånarna
sjelfva ofta konstfärdigt gjorda efterbildningar
af forntida skarabéer, statyetter, steler o. dyl.
H. A.

Lukt, fysiol. Luktorganet bringas till verksamhet
genom vissa gasformiga ämnen, som afgifvas till
luften från kroppar, begåfvade med hvad man kallar
lukt. För att vi skola känna någon lukt, är det
nödvändigt, att dessa ämnen komma i direkt beröring
med luktnervernas ändutbredning i den Öfre delen af
näshålorna. Nu kommunicera näshålorna framtill med
fria luften, baktill med svalget. Från bägge hållen
kunna luktande ämnen komma till den nämnda delen af
dem, och luktorganet kan derför påverkas från bägge
hållen. Det är genom luktsinnet vi urskilja en mängd
olika egenskaper hos vår mat och dryck. Vanligen
föreställa vi oss, att detta sker uteslutande genom
smaksinnet, men det är dock långt ifrån fallet. Med
smaksinnet kunna vi endast urskilja fyra qvaliteter:
sött, salt, bäskt, surt. Alla de öfriga egenskaperna
hos vår mat och dryck lära vi känna genom
luktsinnet. Från munhålan och svalget komma de i mat
och dryck ingående luktande ämnena genom de bakre
näsöppningarna till luktnervernas ändförgreningar
och gifva genom retning af dessa upphof till den
mängd olika förnimmelser, hvilka vi med orätt föra på
smaksinnets räkning. – Det står i vår fria vilja att
undgå att lukta på något, som är oss obehagligt. För
detta ändamål behöfva vi blott underlåta att andas
genom näsan, och i stället andas med öppen mun. Men
äfven vid vanlig lugn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free