- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
255-256

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundberg, Gustaf - Lundberg, Fredrik Albertinus - Lundbergh, Bernhard Adam Fredrik - Lundblad, Johan - Lundblad, Johan Fredrik af - Lundblad, Sven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oförsigtig rengöring. En längre tid lät han sin
elev Jakob Björck i olja kopiera de porträtt,
som lemnade hans atelier, och i många fall hafva
vi dennes ovanliga skicklighet i kopiering att
tacka för bevarandet af bilder, hvilkas original
försvunnit. Andra direkta elever hade L. i Hall,
von Rosenheim och Forsslund, af hvilka blott
den förstnämnde skapade sig ett betydande namn.
-rn.

Lundberg, Fredrik Albertinus, veterinär,
född i Lund d. 24 April 1825, blef student
derstädes 1842 och med. licentiat 1849. År 1852
förordnades han att förestå en professur vid Veterinärinrättningen
i Stockholm och utnämndes 1859 till ord. professor vid
nämnda läroanstalt, hvars föreståndare han var
1862–74. Af Landtbruksakademien blef han medlem 1860, och
vid Lunds universitets jubelfest 1868 promoverades
han till med. hedersdoktor. 1876 nödgades L. till
följd af sjuklighet att taga afsked och var sedermera
bosatt på sin egendom Broby (i Söderby-Karls socken,
Stockholms län), hvarest han dog d. 27 Maj 1882. Utom
tidskriftsuppsatser författade L. Husdjurens sjukdomar
(1868), det fullständigaste arbete i detta ämne, som
hittills utkommit i Sverige, samt utgaf »Tidskrift
för veterinärer, hästvänner och landthushållare»
(1861–63, tillsammans med J. G. H. Kinberg) och
»Tidskrift för veterinärmedicin och husdjursskötsel»
(1864–74).

Lundbergh, Bernhard Adam Fredrik, operasångare,
född i Stockholm d. 11 Mars 1823, var till en
början gravör, men slog sig 1844 ned i Norrköping
såsom musiklärare. På öfverste-kammarjunkaren
grefve E. F. von Saltzas förord blef han antagen
vid k. teatern 1846 och var der engagerad ända till
1875, derunder uppträdande i en mängd olika sång- och
talroller, såsom Fra Diavolo, Figaro, Mazetto, Olaus
Petri
(i »Dagen gryr)», Selim (i »Enleveringen»),
Ludvig XI (i »Quentin Durward»), Simeon (i »Josef»)
m. fl. Som hans förträffligaste skapelser ansågos
Figaro och Simeon. L. dog i Stockholm d. 18 April
1877. A. L.

1. Lundblad, Johan, universitetslärare, latinsk skald,
född i Tönnersjö socken, Halland, d. 1 Mars 1753,
son af en fattig torpare, var sjutton år, då han fick
börja sina studier. 1774 blef han student i Leipzig,
uppehöll sig der med understöd af förnäma gynnare,
blef 1776 filos. magister samt fortsatte sedan sina
studier i Halle och Greifswald. 1779 kom L. till
Lund, der han 1781 blef docent och prestvigd. Han
njöt mycken hjelp af biskop Celsius, hvars bibliotek
han ordnade och förtecknade. Omsider blef han 1787
e. o. och 1789 ord. professor i romersk vältalighet
och poesi. 1793 utnämndes han till kyrkoherde i S:t
Peders klosters och Nöbbelöfs församlingar samt 1800
till teol. doktor. Såsom akademisk lärare lyfte han
sitt ämne högst betydligt.
Sjelf framstående vältalare och skald i
virgiliansk tonart, förstod han att hos de unga
ingjuta en lefvande kärlek för den fulländade
romerska vältaligheten, sådan Cicero utbildat den,
och för den klassiska sång, som uppstod under det
augustiska tidehvarfvet. De ypperste af
högskolans lärjungar, hvilka sedan på skilda
banor gjort sig ett namn, en Tegnér, Lindfors, Brag,
Heurlin m. fl., voro alla också hans. – L. inrättade
i Lund en bokhandel och anlade ett boktryckeri,
för hvars privilegium han utfäste ett årligt pris
att utdelas af Svenska akademien (se Lundbladska
priset
). Han vann 1792 Vitterhetsakademiens
högsta pris för ett latinskt qväde öfver slaget vid
Helsingborg och året derefter ett dylikt för en annan
latinsk sång samt blef akademiens ledamot 1819. Samma
år erhöll han beständig tjenstledighet. L. afled i
Lund d. 18 Juni 1820. Jämte 64 disputationer utgöras
hans efterlemnade skrifter af latinska tal och sånger,
af hvilka en samlad upplaga, Poëmata et orationes
(I, 1821), började utgifvas af hans son, Joh. Fr. af
Lundblad. -rn.

2. Lundblad, Johan Fredrik af, ämbetsman, historisk
författare, den föregåendes son, född i Lund d. 8
April 1791, blef 1811 filos. magister derstädes och
inträdde s. å. på juridiska tjenstemannabanan. Han
begaf sig emellertid snart på resor i utlandet (1815
och 1817) och utnämndes 1818 till svensk postagent
i Stralsund. S. å. blef han tillika svensk konsul
för Neu- och Vor-Pommern. 1820 erhöll L. förste
expeditionssekreterares fullmakt och blef 1821, för
visad duglighet vid finansiella underhandlingar med
Hamburg och preussiska regeringen, adlad med namnet
af L. År 1823 befordrades han till generalkonsul
i f. d. Svenska Pommern samt Mecklenburg och vardt
derjämte postkommissarie i Greifswald, men blef 1833,
till följd af en större balans i postkassan, afskedad,
efter att hafva satt sin person i säkerhet genom
rymning. Han lefde derefter i Frankrike, mest i Paris,
under literära sysselsättningar. Död i Strassburg
d. 5 April 1854. Ättlingar af L. äro bosatta i
Preussen och Pommern. – L. skref Svensk Plutarch
(3 del., 1823–31; äfven på tyska) och Konung Carl X
Gustafs historia
(2 del., 1825, 29; på tyska 1826–29)
samt lär vara den ursprunglige författaren af det
i hans ene broders, ryttmästaren Knut Lundblads,
namn utgifna arbetet Konung Carl XII:s historia
(2 del., 1835, 39; tysk tillökad öfversättning af
danske majoren G. F. v. Jenssen 1835, 40; denna
öfvers. i bearbetning på danska 1854). I dessa arbeten
hade emellertid en svåger till L., professoren i Lund
B. M. Bolméer, en väsentlig andel. I Paris utgaf L:
1839–41 bearbetningar och öfversättningar till franska
af historiska arbeten, bl. a. Geijers. Han hade 1827
kallats till ledamot af Krigsvetenskapsakademien.

Lundblad, Sven, universitetslärare, biskop, föddes
d. 30 Okt. 1776 i Skara landsförsamling af ett fattigt
torparefolk och kom 1789 i Skara skola, hvarvid han
upptog namnet L. efter en sin farbroder, sedermera
prosten G. Lundblad i Gredbäck. En dag, då han bar
mat till sin fader, hvilken hade arbete vid Brunsbo
biskopsgård, ropade biskopen honom till sig, gaf honom
öl att dricka och yttrade skämtsamt. »Sådant öl skall
du hafva, när du blir biskop på Brunsbo». Biskopen
var Ture Weidman och L. blef med tiden – hans närmaste
efterträdare. 1799 blef L. student i Upsala, 1803

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free