- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
259-260

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunde, Peter Frederik - Lundell, Johan August - Lundeqvist, Nils Vilhelm - Lunderberg, Karl - Lundgren, Karl Gustaf - Lundgren, Ludvig Persson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spelade ingen framstående rol der. 1852 blef han
delegare i en stenkols- och tegelaffär på Bornholm,
men förlorade sin förmögenhet på densamma och trädde
sedermera i skuggan. Först 1872 gjorde L. sig på
nytt bemärkt, genom ett halft socialistiskt förslag
till arbetarefrågans lösning och särskildt till
ett lifräntesystem för arbetare, samt stiftade en
»almindelig dansk velfärdsforening», men vann
endast ringa inflytande på arbetarna. E. Ebg.

Lundell, Johan August, fonetiker, språkforskare,
född d. 25 Juli 1851 i Hårstorp, Kläckeberga
socken af Kalmar län, inskrefs 1871 såsom
student vid Upsala universitet och blef 1876 filos.
kandidat. L. var 1880–85 e. o. biblioteksamanuens vid
samma universitet och utnämndes 1882 till docent i
fonetik derstädes. Sedan 1884 års riksdag beviljat,
å extra stat, ett årligt anslag af 2,500 kr. till
upprätthållande af undervisning i slaviska språk vid
Upsala universitet, förordnades L. s. å. att 3 timmar
i veckan offentligen föreläsa i detta ämne. Han
har med Sundevalls »Phonetiska bokstäfver» till
utgångspunkt uppgjort det s. k. landsmålsalfabetet
(se d. o.), som från kompetent håll blifvit kalladt
ett af de mest storartade försök till fonetisk skrift,
som någonsin blifvit gjorda, och hvilket tillvunnit
sig allmän uppmärksamhet bland de europeiska
vetenskapsmännen. L. är hufvudutgifvare af den sedan
1878 existerande och af honom m. fl. grundlagda
tidskriften »Nyare bidrag till kännedom om de svenska
landsmålen ock svenskt folklif». Han har företagit
flere vetenskapliga resor, bl. a. för slaviska
språkstudier, till Ryssland och Österrike. Af hans
vetenskapliga skrifter förtjena särskildt att såsom
vigtiga framhållas de i nämnda tidskrift publicerade
afhandlingarna Det svenska landsmålsalfabetet (1879),
Öfversikt af de senaste årtiondenas värksamhet för
kännedom om folkmål ock folklif i Sverige ock
andra länder
(1880), Om de svenska folkmålens
frändskaper ock etnologiska betydelse
(s. å.) och
Om dialektstudier (1881; öfversatt till franska:
»Sur l’étude des patois»; Leipz. 1884), vidare Norskt
språk
(i »Nord. tidskrift», 1882) samt ett under
utgifning varande större verk, behandlande det
ryska uttalet. Hösten 1885 höll L. i Upsala och
Stockholm föreläsningar i rättstafningsfragan (Om
rättstafningsfrågan,
1886) och gaf dermed ett nytt
uppslag åt reformsträfvandena på detta område.

Lundeqvist, Nils Vilhelm, författare,
född i Södermanland d. 17 Jan. 1804, blef filos.
magister i Upsala 1827. Han tjenstgjorde sedermera
några år vid ämbetsverk i Stockholm och utnämndes till
v. häradshöfding, men egnade sig hufvudsakligen åt
författareskap, till en början på det skönliterära
området, och utgaf romanen Familjen Ehrenflykt
(1828), berättelsen Agda (1830; 2:dra uppl. 1832), som
gaf uppslaget till G. H. Mellins historiska noveller,
m. m. Snart lemnade han alldeles ämbetsmannabanan och
bosatte sig som bokhandlare och förläggare i Upsala,
der han grundade den ännu befintliga »Lundeqvistska
bokhandeln». Hans författareverksamhet fick nu en
annan riktning, i det han
nämligen arbetade för den ekonomiska literaturen. Af
hans skrifter på detta område förtjena nämnas
Bondepraktika för åker, äng och ladugård (1839;
2:dra uppl. 1840) samt Handbok i svenska landtbruket
(1840; 5:te uppl. 1862), ett särdeles förtjenstfullt
arbete, prisbelönt af Landtbruksakademien och först
i senare tid undanträngdt af Arrhenius’ verk. För
öfrigt författade han en Brefställare och utgaf
åtskilliga upplagor af en Juridisk handbok (1832;
17:de uppl. 1885), som än i dag bär hans namn, ehuru
ursprungligen författad af P. Götrek, samt upplagor
af »Sveriges rikes lag» (1837; 16:de uppl. 1884)
m. m. Under senare åren af sitt lif, sedan han i
andra händer öfverlemnat sin bokhandel och sålt
sina förlag, egnade han sig åt landtbruk och gjorde
i synnerhet försök med uppdragandet af sällsynta
utländska trädslag. Han afled på sin egendom Slätte
i Vestergötland d. 4 Apr. 1863. – L:s hustru, Sofia
Henrika L
., född Hollander (f. 1815), har gjort sig
känd såsom skaldinna genom dikten Gustaf Vasa (1841),
prisbelönt af Svenska akademien 1840, samt åtskilliga
andra smärre stycken. -rn.

Lunderberg, Karl, sigillgravör, född 1722, var
konduktör vid Fortifikationen, men blef mest
bekant såsom den der utförde en mängd italiska
väl arbetade sigill. I egenskap af sigillgravör
blef han äfven kallad till ledamot af Målare- och
bildhuggare-akademien. L. graverade jämväl ett par
smärre medaljer. Han afled i Stockholm 1777. –
L. var sannolikt fader till medaljgravören
Karl Lorens L., som föddes 1749 i Stockholm
och der var verksam ända in på 1810-talet.
-rn.

Lundgren, Karl Gustaf, kopparstickare, född i
Kuopio, Finland, 1779, blef elev vid konstakademien
i Stockholm, men utbildade sig sjelf i
gravörkonsten. Detta visar sig ock i hans flesta arbeten,
som lida af brist på skola samt, fastän fint
utförda, äro torra och sakna karakter. Såsom de
bästa bland dem må nämnas porträtten af Aron Westén,
J. E. Noreen
och Karl XIV Johan. Han lemnade dessutom
en del bokillustrationer, mest för N. M. Lindhs i
Örebro räkning, såsom for »Buffons Naturalhistoria»,
»Minerva» (3 del. 1811–15) m. fl. L. vände sig sedan
till kartgravyr och textning, för hvilka hans anlag
bättre passade. Han utförde bl. a. af denna art
en stor karta öfver Skandinavien. L. lefde ännu
1854. -rn.

1. Lundgren, Ludvig Persson, medaljör, föddes
på Ljungby vid Kristianstad d. 3 Mars 1789,
studerade till en början läkarevetenskapen,
men måste till följd af bristande tillgångar
egna sig åt informatorskallet. Hans fallenhet
för målning och skicklighet i fäktkonst gjorde,
att Ling rådde honom att fara till Stockholm,
der han till en början biträdde vid dennes
fäktskola, samtidigt med att han öfvade sig i olje-
och miniatyrmålning. Han var sedermera någon tid
fäktinästare vid Karlberg. Bekantskapen med gravören
Joh. Salmson öfvertygade honom, att han lättare skulle
vinna sin utkomst på dennes bana. L. blef sålunda elev
af Salmsons fader, hofgravören S. Salmson, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free