- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
393-394

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lystringsgallerier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att ur adventivknopparna på de afverkade trädens
stubbar och rötter utveckla nya skott. – Detta
skogshushållningssätt, hvarvid återväxten erhålles
genom stubb- och rotskott, kan således användas endast
för löfträd. Bland dessa är det i synnerhet al och
fjällbjörk, som i Sverige behandlas såsom lågskog
i någon större utsträckning. Åtskilliga pilbuskar
(Salix viminalis, S. purpurea, S. acutifolia och
S. amygdalina) skötas äfven som lågskog för vinnande
af vidjor till tunnband och korgflätning. Om denna
odling skall löna sig, måste marken vara fruktbar och
tämligen fuktig samt bearbetas lika omsorgsfullt, som
den välskötta åkerjorden. Omloppstiden för pilbuskarna
vexlar emellan 1 och 5 år och för öfriga trädslag, som
skötas såsom lågskog, mellan 30 och 50 år.
C. G. H-z.

Lågstöt. Se Fäktning.

Lågton. Se Grav och Högton.

Lågtryck. Se Ångmaskin.

Lågvatten kallas de tider på dygnet, då hafsvattnet
ej längre påverkas af ebben, som drager det från
stranden. Den tid – både vid lågt vattenstånd (ebb)
och vid högt (flod) –, då vattnet hvarken faller
eller stiger, kallas också stillvatten l. död tid.
L. H.

Låkarp. Se Lockarp.

Låkkek. Se Ackja.

Låland. Se Laaland.

Låle. Se Laale.

Lån, lånebank, lånerörelse. Se Bank, Försträckning
och Kreditanstalt.

Långa, Lota molva L., zool., en till samma slägte
som laken hörande fiskart af torskfiskarnas familj
bland de mjukstråliga fiskarna. Till kroppsformen
liknar långan laken, men är mera långsträckt och
smal än denne. Färgen på ryggen är mörkt gröngrå,
på buksidan hvitaktig. Bakre ryggfenan samt anal-
och stjertfenorna hafva hvit kant, med en mörk rand
innanför denna. Längan är en djupvattensfisk, utbredd
från Ishafvet till Biscaya-bukten i s. Hon förekommer
sällsynt i nordliga delen af Öresund och är anträffad
i Kiel-bukten, men längre in i Östersjön förekommer
hon icke. Hon är en för fisket rätt vigtig fiskart
och utgör en betydande del af fångsten vid det ute
på Jutska refvet och utanför Norges sydvestra kust
drifna »bankfisket». Långan fiskas der med »backor» på
180–270 meters djup. Hon beredes dels till klippfisk,
dels saltas hon till kabiljo eller, såsom mera torkad
och lindrigare pressad, till »saltlånga». I Bohus
län torkas långa utspänd med träspjelor och kallas
då »spillånga». Hon når en längd af ända till 2
m. och är en glupsk roffisk. En annan art långa, som
icke förekommer vid Sveriges kuster, är birkelangen,
Molva byrkelange (Wahlbaum), M. abyssorum (Nils.). Se
Birke-långa. R. L.

Långa parlamentet. Se England, sp. 554.

Långared, socken i Elfsborgs län, Kullings
härad. Areal 8,995 har. 2,348 innev. (1884). L. utgör
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Skara stift,
Kullings kontrakt.

Långarmade aporna. Se Gibbonerna.

Långaryd, socken i Jönköpings län, Vestbo härad. Areal
24,276 har. 3,430 innev. (1884).
L. bildar med Färgaryd ett regalt pastorat af 2:dra
kl., Vexiö stift, Vestbo kontrakt.

Långaröd, socken i Malmöhus län, Färs härad. Areal
5,034 har. 1,559 innev. (1884). Annex till Östra
Sallerup, Lunds stift, Frosta kontrakt.

Långasjö, socken i Kronobergs län, Konga härad. Areal
14,345 har. 2,774 innev. (1884). L. bildar med Ljuder
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift,
Konga kontrakt.

Långbans gruffält är beläget 21 km. n. ö. om
Filipstad och 14 km. n. om Persbergs jernvägsstation
i Fernebo socken af Värmlands län. Bergarten
vid och i trakten af fältet utgöres af dolomit,
hvilken förer den jernmalm af blodsten och något
svartmalm, hvarå grufvorna äro anlagda. Under de
senaste tio åren har man derjämte träffat
afsevärda tillgångar af manganmalm, bestående af
mineralierna braunit och hausmannit. De grufvor, som
nu bearbetas, äro Kollegiegrufvan, Storgrufvan och
Gustafsgrufvan. Den förstnämndas djup är omkr. 180
m. År 1884 brötos 4,750 ton jernmalm och 1,809
ton manganmalm. Fyndigheten anses vara upptäckt på
1400-talet. Fältet eges af ett aktiebolag, Långbans
aktiebolag
, i hvilket de förnämsta delegarna äro
Lesjöfors, Rämen-Liljendahls, Uddeholms och Hellefors
bruk samt Elfsbacka aktiebolag. Långbans blodsten,
af ålder välkänd, håller, skrädd till prima malm,
68 proc. jern och betingar det högsta pris, som
betalas för någon svensk jernmalm. Manganmalmen har
intill våra dagar varit förvexlad med svartmalm, och
först under senare hälften af 1870-talet blef den,
sedan större tillgångar då anträffats, särskildt
tillgodogjord. År 1880 byggdes för den fattigare
manganmalmens tillgodogörande ett anrikningsverk,
som uppbringar malm af 20 proc. halt till en halt
af 54 proc. mangan. Äfven för anrikning af den lätt
sönderfallande blodstensmalmen har sörjts genom
uppförandet år 1883 af ett särskildt anrikningsverk,
som tillgodogör stenar och mull under 16 mm. storlek.

Långbans gruffält har ansetts vara den, så vidt kändt
är, på olika mineral rikaste plats på jorden. Utom
vanliga mineral träffas der afrodit, aragonit,
atopit, barylit, barytokalcit, braunit, ekdemit,
ganomalit, gediget bly, gedigen koppar, gillingit,
gul granat, hausmannit, hedyfan, hercinit, hisingerit,
hyalotekit, hydrocerussit, hydrorodonit, jacobsit,
jernkisel, karyinit, kataspilit, lamprofan,
manganit, manganofyll, manganosit, marmairolit,
melanotekit, mimetesit, monimolit, pektolit,
pyrochroit, richterit, rodonit, schefferit, spodiosit
och tefroit. Ganska många af nu nämnda mineral äro
för Långban specifika. I tekniskt hänseende hafva
endast få betydelse. Rodoniten har någon användning
till prydnadsartiklar. Braunit och hausmannit äro
de värdefulla manganmalmerna. – Å disponentgården
vid Långbanshyttan föddes bröderna John och Nils
Ericsson. Ett monument vid nämnda gård bevarar
minnet af John. På annat ställe vid Långbanshyttan
finnes ett annat monument öfver båda bröderna.
Th. N-m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:24:25 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free