- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
395-396

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Långbarnslägtet, Lumpenus Reinh., zool. en till slemfiskarnas familj, Blenniidæ, hörande fiskslägte - Långedrag, lotsstation och badort, nära mynningen af Göta elfs sydligare gren, i Vestra Frölunda socken - Långelanda, socken i Göteborgs och Bohus län, Orusts östra härad - Långemåla, socken i Kalmar län, Handbörds härad - Långfredag, fredagen före påsk - Långhalsar, Lepas anatifera. Se Lepas - Långhalsen, insjö i Södermanland, Oppunda, Villåttinge, Jönåkers och Rönö härad - Långholmen, ö i Riddarfjärden af Mälaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Långbarnslägtet, Lumpenus Reinh., zool., ett till
slemfiskarnas familj, Blenniidae, hörande fiskslägte,
som tillhör de arktiska trakterna och äfven har ett
par representanter inom Sveriges fauna. Båda äro hos
oss rätt sällsynta. Den ena, långbarnet, L. maculatus
(B. Fries), är i Sverige funnen endast på några
ställen i Bohus län. Den andra arten, spetsstjertade
långbarnet
l. tångbrosmen, L. lampetriformis
(Wahlbaum), har erhållits såväl i Bohus län som några
gånger i norra delen af Östersjön, i hvars sydligare
delar den deremot ej påträffats. Namnet »långbarn»
hafva dessa arter fått af fiskarena på grund af den
likhet, som de till kroppsformen hafva med ungar
af långan. Arterna skiljas åt bl. a. derigenom
att den förstnämnda har några förlängda, fritt
utskjutande strålar i bröstfenan, hvilken deremot
hos den sistnämnda har jämn kant. Till färgen äro
båda arterna brokiga, med åtskilliga fläckar. Deras
lefnadssätt är ej närmare kändt. R. L.

Långedrag, lotsstation och badort, nära mynningen
af Göta elfs sydligare gren, i Vestra Frölunda
socken, Askims härad, 10 km. land väg och en
half timmes sjöväg från Göteborg. God hamn,
nästan på alla sidor af höga berg skyddad mot
vindarna. Det milda hafsklimatet, det på senare
åren anlagda badhuset för kalla och varma bad,
ångbad, duscher m. m. och närheten till Göteborg
hafva gjort detta ställe icke blott till en omtyckt
vistelseort för badgäster, utan äfven till ett mål
för göteborgarnas tillfälliga utflykter och lustresor.
F. B.

Långelanda, socken i Göteborgs och Bohus län,
Orusts östra härad. Areal 4,127 har. 1,899
innev. (1884). Annex till Myckleby, Göteborgs stift,
Orusts och Tjörns kontrakt.

Långemåla, socken i Kalmar län, Handbörds härad. Areal
15,245 har. 2,068 innev. (1884). L. utgör ett regalt
pastorat af 3:dje kl., Kalmar stift, Handbörds
kontrakt.

Långfredag (T. karfreitag, »sorgsenhetsfredagen»;
Eng. good friday, »den goda, välsignade fredagen»;
Fr. vendredi-saint, »heliga fredagen»), fredagen
före påsk, bär i de nordiska landen detta sitt namn,
emedan Jesu dödsdag, såsom hvilken långfredagen firas,
blef lång för den korsfäste Frälsaren och emedan man
derför fordom på denna åminnelsedag lät gudstjensten
och fastan räcka längre än vanligt. Dagen, som i den
katolska kyrkan kallas parasceve, »beredelsedagen»
(till påsk), har der nedsjunkit till endast en
sträng fastedag, på hvilken verldsliga göromål icke
hvila. Af de protestantiska kyrkorna (med undantag
af den skotska) högtidlighålles dagen deremot med
stilla allvar, såsom en af de betydelsefullaste
helgdagarna. Jfr Dymmeldagar och Fasta.

Långhalsar, Lepas anatifera. Se Lepas.

Långhalsen, insjö i Södermanland, Oppunda,
Villåttinge, Jönåkers och Rönö härad. Den är ytterst
oregelbunden till formen och består af ett större
antal fjärdar (ingen mer än 3 km. bred), förenade
genom mer eller mindre smala sund. Oberäknadt
förgreningarna har den från nordvestra änden vid
Dagöholm i Lerbo socken till den sydöstra vid
Täckhammar i Bärbo
socken en längd af 40 km. Sjön, som ligger 18,5–18,7
m. öfver hafvet, upptager vestra och mellersta
Södermanlands flesta vattendrag och afrinner genom
Nyköpingsån till Östersjön.

Långholmen, ö i Riddarfjärden af Mälaren, genom
Pålsundet skild från Södermalm och tillhörande Maria
Magdalena förs. af Stockholms stad. Längden är 1,400
m., största bredden 380 m., arealen 34,3 har. Ön
omtalas i historien först 1435, då ett stort antal
riksråd d. 10 Aug. der var samladt och skriftligen
iklädde sig gemensam ansvarighet för de beslut,
hvilka förut s. å. på möten i Halmstad och Upsala
under Engelbrekts ledning blifvit fattade rörande
vissa unionella bestämmelser. Den har från äldsta
tider tillhört kronan, men skänktes 1647 af drottning
Kristina till Stockholms stad. Med anledning af en
d. 21 Okt. 1698 i sammanhang med ny tiggareordning
utfärdad k. stadga och förordn. angående inrättande
af ett »rasp- och spinnehus» i Stockholm, hvarvid,
likasom beträffande tukthusen, rent ekonomiska motiv
– upphjelpandet af de inhemska manufakturerna –
voro vida mer bestämmande än de rättsliga, och sedan
Kommerse-kollegium genom k. br. af d. 23 Juni 1722
fått i uppdrag verkställigheten deraf, inköptes för
statens räkning ett område å L., och der anlades ett
rasp- och spinnhus, ett slags tvångsarbetsanstalt
för betlare och lösdrifvare (af båda könen) samt
vanartiga gossar. För denna likasom för andra dylika,
sedermera tillkomna inrättningars iordningställande
och underhåll använde man inkomsten af böter för vissa
polisförseelser, frivilliga sammanskott, äfvensom en
särskild, genom k. taxan af d. 22 Juli 1735 närmare
bestämd, egendomlig skatt under namn af »rasp-
och spinnhusmedel». Efter hand intogos å L. äfven
qvinnor, som för brott dömts till straffarbete. För
fångantalets ökning i manufakturernas intresse
utlofvades t. o. m. belöningar åt Stockholms
polisbetjening för uppspanandet af personer,
som kunde sändas till kronospinnhuset; och på
klagomål af spinnhus-arrendatorerna öfver brist
på arbetare medgaf ett k. br. af d. 4 Febr. 1766
spinnhusarbete å L. såsom tilläggsstraff för
itererad stöld och andra gröfre brott begångna
i Stockholm. Sammanförandet inom inrättningen af
betlare, lösdrifvare och grofva förbrytare af olika
kön och alla åldrar blef alltmera fullständigt och
besmittande. Dertill kom med tiden brist på arbete,
sedan nyuppfunna maskiner minskat behofvet af
den billiga arbetskraften vid spinnhuset. Efter
det en särskild styrelse öfver fängelser och
arbetsinrättningar i riket år 1825 blifvit inrättad,
vidtogos förändringar till det bättre, derigenom att
en korrektionsinrättning för qvinnor anlades vid
det s. k. Smedjegårdshäktet å Allmänna barnhusets
tomt å Norrmalm (nuv. Straff- och arbetsfängelset),
under det att kronospinnhuset å L., som från den
tiden benämndes Södra korrektionsinrättningen,
ombyggdes och utvidgades. Der uppfördes nämligen en
centralbyggnad med 4 flyglar för att användas såsom
tvångsarbetsanstalt för endast manliga lösdrifvare,
eller s. k. försvarslösa, från norra och mellersta
Sverige (k. br. d. 21 Dec. 1825

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free