- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
553-554

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madeira ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den första engelska besittning på östra kusten
var Masulipatam (1620). Längre söderut grundades
1639 ett faktori, som blef början till staden
Madras. Pondichéry köptes af fransmännen 1762. Lord
Clives segrar skaffade England öfvervigten öfver
det rivaliserande Frankrike i södra Indien, och
efter Tippo Saibs fall (1799) var engelska kompaniet
utan någon medtäflare derstädes. – De olika områden,
hvilka bilda presidentskapet M., hafva förvärfvats på
skilda tider. 1763 afträdde naboben i Arcot trakten
kring staden Madras (distriktet Chengalpat). 1765
öfverlät stormogul Norra Circars åt kompaniet mot
en årlig tribut af 90,000 pd (full besittningsrätt
vanns först 1823). 1792 afträdde Tippo Saib Baramahal
(nu en del af distriktet Salem), Malabar och en del
af Madura, 1799 förvärfvades Koimbatur, Kanara och
Tanjur, 1800 Bellary och Kadapa, 1801 nabobens af
Karnatik besittningar och 1838 nabobens af Karnúl. –
2. Hufvudstad i presidentskapet M., i en flack, sandig
trakt på Koromandel, på ömse sidor om floden Kums
utlopp i Bengaliska viken. Vid sjelfva flodmynningen,
tätt invid stranden, ligger Fort S:t George, omgifvet
af en större öppen plats, som i n. skiljer det från
den illa byggda och tätt befolkade Svarta staden
(Black town), affärslifvets säte, der banker,
tullhuset samt handelskontoren äro belägna. Vester och
söder om fortet, genom floden och Buckinghamkanalen
skilda från Svarta staden, ligga några stora
stadsdelar, der guvernören, ämbetsmännen, affärsmännen
m. fl. hafva sina praktfulla boningshus. I allmänhet
bär staden en specifikt orientalisk karakter; pagoder,
moskéer, kyrkor och kapell, palats, magasin, hus med
platta tak ligga blandade om hvarandra mellan parker
och trädgårdar. Ungefär 5 km. s. om fortet ligger den
hufvudsakligen af tomaskristna (nestorianer) bebodda
stadsdelen S:t Thomé l. Mylapur (anlagd och befäst
af portugiserna 1504). Det isolerade och befästa
S:t Thomas’s mount, med en britisk militärstyrka,
är vallfartsort för en mängd syriska kristna, emedan
aposteln Tomas der skall, enligt legenden, hafva
lidit martyrdöden. M. är säte för presidentskapets
regering och öfverdomstol, en anglikansk biskop och
en romersk apostolisk vikarie. Jämte en garnison af
3,500 man är en del af Madras-armén förlagd i M. Bland
undervisningsanstalter märkas universitet, medicinsk
läroanstalt, Polyteknisk skola, observatorium samt
ett college för indiska språk. M. hade 1880 405,848
innev. och är således till storleken den tredje
bland Indiens städer. Såsom handelsstad är det ock
den tredje i ordningen, men handeln lider genom
bristen på en god hamn. Hamnen är nämligen endast af
tvänne långa vågbrytare skyddad mot de vid denna kust
oerhördt våldsamma orkanerna. Med det öfriga Indien
är M. förenadt medelst tvänne jernvägar, hvilkas andra
ändpunkter äro Baipur på Malabarkusten och Bombaj. –
Staden M. uppstod efter 1639, då engelsk-ostindiska
kompaniet erhöll det område, hvarpå staden ligger,
af rajan i Chandragiri och der uppförde fortet S:t
George. 1653 blef M., som
förut hört under Bantam på Java, ett särskildt
presidentskap. 1746 intogs staden af Labourdonnais,
men återlemnades till engelsmännen i freden i Aachen
(1748).

Madrass (T. matratze, Fr. matelas,
Med. Lat. matratium), underlag i en säng, af
bolstervar eller säckväf, stoppadt med tagel,
krollsplint, skogsull, fin hyfvelspån, halm eller
hö o. s. v.

Madrazo, spansk målarefamilj, hvars förste målsman
var 1) Don José y Agudo M., f. 1781, d. 1859. Han
fick sin utbildning först i Madrid, sedan i Paris,
der han var Davids lärjunge, och slutligen i Rom, der
han i Quirinalpalatset målade Grekers och trojaners
strid om Patroklos’ lik.
Han blef 1818 direktör för
akademien S. Fernando och var länge äfven direktör för
museum i Madrid. I afseende på hans framställningssätt
anmärkes, att han höll sig tämligen fri från Davids
teatraliska manér. Bland hans senare verk må nämnas
ett porträtt af Napoleon III:s gemål, kejsarinnan
Eugenie
såsom grefvinna af Teba. – Mest betydande
af hans söner är 2) Don Federico de M., f. i Rom
1815. Han fick sin första utbildning af sin fader
och studerade sedan i Paris samt har blifvit en af
den spanska konstens berömdaste män. I Paris arbetade
han under Winterhalter, medan han dock i koloriten
främst sökte att närma sig Murillo. Han målade först
historietaflor, såsom Gottfrid af Bouillon utropas
till konung af Jerusalem
(1839; nu i historiska
museum i Versailles), Qvinnorna vid Kristi graf
m. fl., samt en mängd utmärkta porträtt. I senare
tid har han målat flere ypperliga genrebilder. Med
sin svåger Eugenio de Ochoa grundlade han 1835
konsttidskriften »El artista». Af hans bröder är 3)
Don Juan de M. professor i arkitektur i Madrid och
4) Don Luis de M., som 1848 fick romerska priset,
känd som historiemålare genom sin framställning af
Den hel. Cecilias bisättning i Roms katakomber.
Af Federicos söner är 5) Don Raimundo de M., f. 1841
i Rom, berömd för sina porträtt och genrebilder
ur spanskt folklif. Han väckte uppseende 1878 på
verldsutställningen i Paris, i synnerhet genom
sin tafla Slutet på en maskeradbal. En annan son
af Federico, 6) Don Ricardo de M., liksom den förre
lärjunge af sin fader, har gjort sig bemärkt som
aqvarellmålare. C. R. N.

Madrepora, korallslägte med oftast månggreniga
arter, som i stor mängd deltaga i bildningen af
nutidens korallref, och af hvilket äfven fossila
arter förekomma i tertiärsystemet. Se Koraller.
B. L-n.

Madrid. 1. Provins i Spanien, nordvestligaste delen
af landskapet Nya Kastilien. Areal 7,762 qvkm. 594,194
innev. (1877). – 2. Hufvudstad i ofvannämnda provins,
Spaniens hufvud- och residensstad, ligger på en stor
slätt (725 m. öfver hafvet) nästan midt i riket, på
venstra stranden af Manzanares, ett litet tillflöde
till Tajos biflod Jarama. Staden har en nästan
qvadratisk form, något längre i n. och s. än i ö. och
v. Den var förr omgifven af en dålig mur med 5 portar
(puertas) och 11 portillos.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free