- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
623-624

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfriga delen af ventrikeln, som kan blifva
enormt utvidgad (gastrektasi). Man finner då vid
undersökning af buken magsäckens stora kurvatur
stundom sträcka sig långt nedanför nafveln. Kopiösa
kräkningar, innehållande osmälta matrester,
slem, sarcina och jästsvampar, inställa sig då
vanligen ett par timmar efter måltiderna. Detta
tillstånd häfves bäst genom att ofta tömma magsäcken
medelst magpump och inverka på slemhinnan medelst
magsköljningar. För öfrigt botas magkatarrer
bäst genom varm beklädnad, sparsam, lämplig diet
(ofta af vegetabiliskt innehåll), mineralvatten
(Karlsbad-, Marienbad-, Vichy-vatten m. fl.) och
bäska dekokter m. m. – Suppurativ l. flegmonös
gastrit
(gastritis phlegmonosa l. purulenta) är en
ytterst häftig magsäcksinflammation med varbildning
i magsäckens väggar, beroende merendels på metastas i
puerperalfeber, pyemi, tyfus, koppor och andra svåra
sjukdomar. Under stark feber, smärta i maggropen,
yrsel och vanmakt inträder döden inom några dagar. Den
af starka gifter, såsom koncentrerade syror (i
synnerhet svafvelsyra), alkalier, arsenik, sublimat
o. d., förorsakade magsäcksinflammationen, gastritis
toxica,
har ett liknande, hastigt förlopp. – Magsyra
(i folkspråket vanligen kallad »flen», »magflen»),
eller sura uppstötningar med brännande sveda i
maggropen och halsen, beror vanligen på magkatarr
eller åtminstone på en digestionsrubbning, som fått
namn af dyspepsia acida. Denna rubbning består icke,
såsom namnet magsyra antyder, i någon utveckling i
för stor mängd af magsaftens naturliga syra, saltsyra
(oftare i brist derpå), utan i en öfverdrifven
jäsning af födoämnena, hvarvid, i synnerhet ur
kolhydrat, utveckla sig ättiksyra, smörsyra och
kolsyra. – Magkramp (kardialgi) är en nevralgi eller
smärta i magsäckens sensitiva nerver. Se Kardialgi.

Magsår finnas af flere slag, såsom follikulära sår,
tuberkelsår
(mycket sällsynt) och hemorragiska
erosioner,
små, ytliga ulcerationer på slemhinnan,
beroende på cirkulationsrubbningar och stundom
gifvande sig tillkänna genom blodstrimmiga
kräkningar. Vanligast är dock det s. k. enkla
l. runda magsåret (ulcus ventriculi simplex
l. rotundum), hvilket, för sin benägenhet att
genombryta magväggen, äfven kallas perforerande
(perforans). Detta förekommer mest enstaka (sällan
träffas flere), oftast på bakre magväggen eller
närmare lilla kurvaturen och visar sig i början
trattformigt, liksom uthugget ur magväggen med ett
håljern, med den vidare delen inåt. Det kan tillväxa
och uppnå mer än en specieriksdalers storlek. Det
kan antingen förr eller senare läkas och visar då
ett glatt ärr med stråligt indragen slemhinna,
eller ock bryter det igenom magväggens alla
lager, hvarvid, i synnerhet om det sitter på främre
magväggen, magens innehåll utkommer i bukhålan och
förorsakar hastigt en dödande bukhinneinflammation
(perforationsperitonit). Sitter såret åter på bakre
väggen, sammanlödes denna vanligen med närliggande
organ (lefver, pankreas) före genombrottet, hvarigenom
den allmänna peritoniten förekommes.
Magsårets uppkomst är icke fullt utredd. Sannolikt
beror den på en till en liten fläck inskränkt
cirkulationsrubbning, hvarvid magväggen, beröfvad det
cirkulerande alkaliska blodet, frätes och digereras
af den sura magsaften, denna cirkulationsrubbning
må från början hafva uppstått genom blodpropp i
en arter-gren eller såsom vid den hemorragiska
erosionen. Magsåret förekommer nästan aldrig hos
barn, mest hos unga eller medelålders qvinnor. Icke
osannolikt är, att dess förekomst hos qvinnor beror
i någon mån på olämplig klädedrägt, t. ex. snörlif
och hårdt åtsittande kjortelband, som måste framkalla
cirkulationsrubbningar i underliggande organ. Magsåret
är ofta förenadt med magkatarr. Utom den senares
symtom finner man smärta i maggropen. Denna smärta
ökas ofta genom tryck utifrån på ett inskränkt
ställe, och den kan stegras till häftiga anfall af
magkramp l. kardialgi (se d. o.). Dertill sällar
sig ofta smärta på ett bestämdt ställe i ryggen,
mellan skulderbladen vid 8:de–9:de ryggkotan. Det
enda fullt säkra tecknet på ett magsår är dock
magblödningen, som ofta kan vara ganska betydlig,
om såret anfrätt en arter-gren i magväggen. Blodet,
som vanligen antager en svartbrun, kaffesumplik färg,
afgår antingen uppåt genom blodkräkning (haematemesis)
eller nedåt genom blodig afföring. Magsåret kan
fortvara i flere år, läkas och åter bryta upp
samt slutligen genom perforation och angripande af
närliggande organ medföra döden. Behandlingen består
i passande, mild diet och sammandragande medel. –
Magkräfta (cancer ventriculi), som alltid är primär
i detta organ, finnes af flere slag, såsom den
hårda (skirreri), den mjuka (märgkräftan) och den
gelatinösa l. alveolära. Kräftan har oftast sitt
säte närmare pylorus (pyloruskräfta), der den ofta
ringformigt utbreder sig och medför förträngning
i ventrikelns pylorusdel. Dernäst ofta förekommer
den utefter curvatura minor och vid magmunnen
(cardia). Den har benägenhet att breda ut sig
öfver hela ventrikeln (oftast blir dock fundus
förskonad) och infiltrerar småningom alla lager i
magväggen, som i skirren blir sammandragen, hård och
betydligt förtjockad. Medullärkräftan (märgkräftan)
faller lätt sönder, öfvergår till kräftsår och
medför blödningar. Den medför ock lätt sekundära
kräftaflagringar (kräftmetastaser) i buken, lefvern,
lungorna m. fl. ställen. Symtomen af magkräfta,
som mera tillhör den mognare åldern (sällan före 30
år), likna i början dem af magkatarr, sedan dem af
magsår (genom smärta och blödningar). Den skiljer
sig dock från dessa genom sitt hastiga förlopp, den
tidiga afmagringen och afmattningen samt den gulgrå
eller askgrå ansigtsfärgen; men fullt säker blir ej
diagnosen, förrän man vid undersökning af buken finner
en tumör i epigastrium. Vid pylorusförträngning genom
kräfta förekomma vanligen kräkningar ett par timmar
efter måltiderna. Vid kräfta i magmunnen inträder
svårighet att få ned maten i ventrikeln, och äfven
magsonden möter då motstånd. Någon specifik orsak
till magkräfta är ännu icke funnen. Den uppträder
mest hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:32:03 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free