- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
699-700

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malatitze ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fam. Orchideae L., kl. Gynandria L. I Europa finnas
endast 2 arter, M. monophyllos L. och M. paludosa
L., hvilka äfven tillhöra Sveriges flora, den förra,
som har blott 1 blad, mera sällsynt, den andra, med
2–3-bladig stjelk, här och der, hälst i hvitmossekärr
(Sphagnum) upp till Vesterbotten. Stjelken har
basen löklikt uppsvälld, i någon mån erinrande om
förhållandet hos tropiska orkidéer. De små blommorna
sitta i en rik, axlik, upprätt klase. Blomkalken är
öppen, af nästan fria, blekt gröngula blad, med läppen
hel, vettande uppåt, emedan det ovingade fruktämnet
icke är omvridet. O. T. S.

Malayalam l. malayalim. Se Malajalam.

Malayer. Se Malajer.

Malbodius. Se Gossaert.

Malchin, stad i storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin,
vid jernvägen Stettin–Lybeck och floden Peene,
mellan Malchin- och Kummerow-sjöarna. 6,075
innev. (1880). Vacker kyrka (från 1300-talet) och
ett ståtligt rådhus, der mecklenburgska landtdagen
sammanträder. Landskapet omkring Malchin-sjön kallas
»mecklenburgska Schweiz». Under Pommerska kriget
(1757–62) intogs M., som då var preussarnas upplagsort
för krigsförnödenheter, af en svensk afdelning
under major J. M. Sprengtporten d. 23 Dec. 1761. Han
vardt der sjelf innesluten af en fientlig styrka,
men befriades af öfverbefälhafvaren Aug. Ehrensvärd.

Malchow, stad i Mecklenburg-Schwerin, vid Malchow-sjön
och mecklenburgska sydbanan. 3,550 innev. (1880).

Malcolm [mä’llköm], skotska konungar. 1. M. I, af
Kenneth Mac Alpins stam, fick 945 sitt rike, Alban,
förstoradt med det britiska riket Alclyde såsom
angelsachsiskt län. Det sålunda uppkomna väldet
kallades sedermera, från 1000-talets början, Scotia
(Skotland). – 2. M. II, var konung 1003–33, kämpade
mot danskarna och var den siste af Kenneth Mac Alpins
ättlingar å manliga linien. – 3. M. III Ceannmor,
var den föregåendes dottersons son. Då hans fader,
Donald (Duncan) VII, år 1039 öfverfolls och dödades
af usurpatorn Macbeth, flydde M. till sin morbroder
Siward, jarl af Northumberland. 1057 återvann han med
våld sin faders rike, hjelpte 1066 angelsachsarna
mot de normandiske eröfrarna, men besegrades och
måste 1068 sjelf erkänna desses öfverherrskap. Han
föll d. 13 Nov. 1093 vid Alawick i kamp mot engelske
konungen Vilhelm Rufus. – 4. M. IV, den föregåendes
sonsons son, efterträdde 1153 sin farfader, David
I. Död 1165.

Malcolm [mä’llköm], Sir John, britisk diplomat,
historisk skriftställare, f. 1769, tjenade sig
i engelska armén uti Indien upp till generalmajor
(1817) och förde vigtiga diplomatiska underhandlingar,
1800–01 i Teheran med Persien, 1804–06 med Sindhia-
och Holkar-furstarna, 1810 å nyo med Persien. 1812–16
vistades M. hemma i England och utnämndes derunder
till knight (1812), deltog 1817–18 i bekämpandet
af maratterna och pindarerna samt inlade derefter
stora förtjenster om förvaltningen af de genom detta
krig vunna områdena. Med undantag af åren 1828–30,
då han var guvernör i presidentskapet Bombaj, vistades M. åter
i England från 1822 till sin död, 1833. M. utgaf
History of Persia (2 bd, 1815; ny uppl. 1828),
Political history of India from 1784 to 1823 (2 bd,
1826) samt skrifter om förvaltningen uti Indien,
skisser från Indien och Persien, m. m.

Malczewski [maltsje’vski], Antoni, polsk skald,
född i Volynien 1792, var 1811–16 ingeniörofficer
vid polska armén, företog derefter resor, under
hvilka han slöt vänskap med Byron, arrenderade
sedan 1821 ett litet landtgods och började då sin
författarebana, som snart afbröts af hans i Varsjav
timade död, 1826. M. tillhör den s. k. ukrainska
skaldeskolan. Hans sköna episk-lyriska dikt Marya
(1825), i hvars hjeltinna han tecknat det polska
idealet af qvinlighet, är i synnerhet uppburen af
polackerna. M:s arbeten utgåfvos 1838.

Maldah, distrikt i kejsaredömet Indien, Bengalen,
»division» Bhagalpur, på ömse sidor om Ganges’
biflod Mahananda. Areal 4,695 qvkm. 710,310
innev. (1881). Hufvudstad är English Bázár
l. Angrazábád, med 12,859 innev. Inom distriktet ligga
ruinerna af de forna muhammedanska hufvudstäderna
Gaur och Panduah.

Mal de los pintos, mal pintádo, pinta (Sp.;
»fläcksjuka»), med., en i Mejico, Central-Amerika,
Venezuela, Granada, Peru och Chile förekommande
hudsjukdom, som visar sig i större eller mindre,
spridda eller sammanflytande, röda, hvita, svarta
eller blå fläckar med affallande epidermis, luktande
mögel samt förorsakande klåda och hårens hvitnande
och affallande. Hudåkomman, som har någon likhet med
pityriasis versicolor (se d. o.), är dock derifrån
skild, förekommer endast inom tropikerna på heta
fuktiga ställen i nämnda landsdelar samt är i hög
grad smittsam, så att den stundom angriper hela
regementen och på flere ställen nära en tiondedel
af befolkningen. Den gynnas genom orenlighet och
hämmas genom bad och yttersta renlighet. Den beror
på en af Gastambide beskrifven svamp, som intränger i
huden och framkallar de nämnda färgvarieteterna genom
afsättning af trådar och sporer inom olika hudlager.
F. B.

Malden, stad i nord-amerikanska staten Massachusetts,
vid floden M., 8 km. n. om Boston. 12,017
innev. (1880).

Maldon [mä’ldön], stad i engelska grefskapet Essex,
vid Blackwater-aestuariet, 70 km. ö. n. ö. om
London. 5,476 innev. (1881). M. var tidigt en romersk
koloni och anses af några vara identiskt med romarnas
Camulodunum.

Malea (Grek. Malea och Maleia) forntida benämning
på sydöstra spetsen af Peloponnesos, nu Kap Malia.

Malebranche [malbra’ngsj], Nicolas, fransk filosof,
föddes i Paris 1638, studerade teologi (Augustinus)
och ingick 1660 i Congrégation de l’oratoire. Sedan
han från 1664 ifrigt studerat den cartesianska
filosofien, utgaf han 1674–75 sitt hufvudarbete, De
la recherche de la vérité,
hvilket följdes af en rad
andra filosofiska skrifter, såsom Traite de la nature
et de la grâce
(1680), Meditations métaphysiques
et chrétiennes


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:32:03 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free