Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malheur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återvände till Europa 1827 samt uppträdde med i oerhörd
framgång i Paris och London, der hon slog Henriette
Sonntag ur brädet, senare äfven i Neapel, Milano
och andra italienska städer. Sedan hon utverkat
skilsmässa från sin förste man, gifte hon sig 1836 med
violinisten de Bériot, men dog några månader derefter
till följd dels af öfveransträngning vid musikfesten
i Manchester s. å., dels af ett tidigare fall från
hästen. Fru M. skildras såsom en högst originel
sångerska, hvars ofantligt omfångsrika kontraalt
egde hvarken synnerlig skönhet eller jämnhet, men
behandlades med en fenomenal, genialisk konst. Hon
var mycket musikalisk och komponerade äfven små
nätta nokturner och romanser (delvis utgifna).
A. L.
Malice, maliciös. Se Malis.
Malign (Lat. malignus), elakartad, kallas en tumör,
åkomma eller sjukdom med ogynsamt förlopp och för
helsa eller lif hotande karakter. Motsats: benign
(Lat. benignus), godartad.
Malik, en af »de fyra stora imamerna». Se
Ibn-Hánbal och Imam 3.
Malines [-lin], det franska namnet på Mecheln.
Malingsbo, socken i Kopparbergs län,
Söderbärke tingslag. Areal 13,198 har. 1,136
innev. (1884). M. utgör ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Vesterås stift, Norrbärke kontrakt.
Malins, Joseph, och maliniter. Se Good
Templar-orden.
Malis (Fr. malice, af Lat. malus, ond),
elakhet; »elaka tungor». – Maliciös l. malitiös
(Fr. malicieux), elak, försmädlig.
Malitiosa desertio, jur. Se Egenvilligt öfvergifvande.
Malitiös. Se Malis.
Malkontant (Fr. malcontent, missnöjd), osams,
oense. Jfr Kontant 2.
Mall. 1. Ritmall, en tunn träskifva, hvars
kanter hafva en kroklinig form, och som nyttjas
för uppdragning af kroklinier på en ritning
(liksom linealen användes för uppdragning af räta
linier). Jfr Ri. – 2. Skeppsb. a) Fartygsmall,
namn på de tunna trä- (l. plattjerns-)ribbor,
efter hvilka de fartygsdelar arbetas, som
hafva buktig form (t. ex. stäfvar och spant), b)
Skefmall, ett instrument, som nyttjas för mätning
och öfverflyttning af »skefningar» (vinklar),
J. G. B.
Malleabel (af Lat. malleus, hammare), fys., säges
om ett ämne, som kan utplattas genom hamring eller
valsning, t. ex. guld, silfver, koppar, tenn, bly,
zink, platina och jern. Malleabiliteten tilltager i
allmänhet med temperaturen. Så är t. ex. förhållandet
hos jernet; deremot hamras kopparen lättare, då den
är kall. R. R.
Mallefille [mallfi’j], Jean Pierre Félicien, fransk
författare, f. på Mauritius 1813, fick sin bildning
i Paris och vann tidigt framgång med dramer och
romaner. Bland de förra märkas Glenarvon (1835),
Le paysan des alpes (1837; »Fiat justitia!», 1853)
samt lustspelen Le coeur et la dot (1852; »Kärlek och
pengar», 1853) och Les sceptiques (1867). Af hans
romaner må nämnas Le collier (1845), Les mémoires de
Don Juan (1852) och La confession du Guacho
(1868). L. ledde 1848 försvaret af Versailles’
slott och stad mot ett mordbrännareband, som hade
ödelagt Neuilly. Han var 1848–49 chargé d’affaires
i Lissabon. Död 1868 i Bougival nära Paris.
Mallén, Elias Emanuel, »gångpostens» i Stockholm
uppfinnare, f. 1786, hade haft befattning
som skrifvare vid Svea lifgarde (han titulerades
regementskommissarie), såsom brunnsmästare vid
Ugglevikens helsokälla m. m., hållit lånbibliotek och
uppträdt som novellförfattare, då han 1838 började
att, åtföljd af en dräng, gå omkring i Stockholm för
upphemtande af bref och paket samt deras inlemnande
å postkontoret mot viss ersättning, ett företag, som
på sin tid helsades med mycket bifall. Kryddbodarna
blefvo dock snart svåra konkurrenter till M. När
efter breflådomas införande (1855) gångposten blef
ännu mera öfverflödig och M. derigenom gick miste om
sitt lefvebröd, erhöll han årligen ett litet understöd
af postverket. Han afled i Stockholm 1863. -rn.
Malleolus, Lat., fotknöl. Se Ankel.
Malleposte [mallpåst], Fr., Eng. mail [mal], brefpost.
Mallet [-lä’tt], Fredrik, astronom och matematiker,
född i Stockholm d. 10 Mars 1728, blef student i
Upsala 1745, filos. kand. 1750, filos. magister 1752
och docent i astronomi 1754, företog 1754–1757 en
längre resa till England, Holland och Frankrike
samt utnämndes 1757 till astronomie observator
i Upsala. Han erhöll professors fullmakt 1761,
biträdde 1769 de franske astronomerna vid
observationerna i Lappland af Venuspassagen samt
utnämndes 1773 till professor i matematik, från
hvilken befattning han erhöll afsked 1794. Han
var ledamot af Vetenskapssocieteten i Upsala
och af Vetenskapsakademien (sedan 1759). Död i
Upsala d. 27 Juni 1797. – M. utöfvade en omfattande
författareverksamhet inom samtliga de matematiska
vetenskapsgrenarna. Bland resultaten af hans
undersökningar på den rena matematikens område må
nämnas en metod för lösning af kubiska eqvationer
genom deras reduktion till formen (mx + n)3 =
p3x3. Äfven för lösning af biqvadratiska ekvationer
angaf M. en metod, enligt hvilken den gifna eqvationen
först undergår en lineär transformation, hvarefter
införande af en s. k. reducent gör den omedelbart
lösbar. Detta är, så vidt kändt, det första
exemplet på dylika eqvationers lösning medelst
reducenter. För öfrigt beröra M:s afhandlingar
till största delen integralkalkylen och teorien
för differentialeqvationers integration, der han
angifvit några speciella integrationsmetoder, hvilka
dock ej äro af något hufvudsakligare värde. – M:s
astronomiska skrifter handla till större delen om
observerade solförmörkelser och Venuspassagen samt
speciella problem inom den praktiska astronomien. Han
framställde äfven en metod att medelst två
uppmätta bågar bestämma jordens storlek. – Såsom
fysiker behandlade han företrädesvis optiken och
försvarade emot d’Alembert Klingenstiernas teori för
ljusstrålars spridning, hvilken teori han sökte både
genom experiment och teoretiska betraktelser närmare
stadfästa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
