- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
747-748

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maltitz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(grefskapet Hertford), hvilken befattning han sedan
innehade till sin död. Han afled d. 29 Dec. 1834 i
Bath. – Såsom en gensaga mot de starkt optimistiska
åsigter angående möjligheten af en förbättring
i det menskliga samhällets tillstånd, hvilka
uttalats af Godwin, Condorcet m. fl. författare af
den rousseauska riktningen, utgaf M. An essay on
the principle of population
(1798; anonymt). Med
denna skrift åsyftade han att framhålla, att alla
organiska varelser hafva en naturlig benägenhet att
föröka sig i hastigare och rikare grad, än som i
längden motsvaras af en fortgående tillväxt i deras
näringsmedel, samt att på det menskliga området
detta förhållande, till men för mensklighetens
efterlängtade sällhetstillstånd, nödvändiggör
fortvaron af åtskilliga till folkökningens hämmande
verksamma företeelser. Till samlande af ytterligare
historiskt och statistiskt bevisningsmaterial i
befolkningsfrågan besökte M. norra Europas stater
samt, under den genom freden i Amiens (1802)
uppkomna korta europeiska vapenhvilan, Schweiz och
Frankrike, hvarefter han utgaf en mycket tillökad och
väsentligen omarbetad upplaga af sin uppseendeväckande
och från flere håll anfallna bok (2 delar, 1803,
med utsatt författarenamn; 6:te uppl. 1826, 7:de
uppl. 1872). M:s åsigter om folkökningen äro der
utbildade till system. Kardinalpunkten, eller hvad man
vetat kalla Malthus’ lag, innehåller det påståendet,
att folkökningen, om den finge försiggå hinderfritt,
skulle tilltaga i geometrisk progression, d. v. s. så,
att sedan folkmängden vid slutet af en viss period –
M. ansåg sig böra sätta denna till 25 år – blifvit
dubbelt så stor som den var vid periodens början,
den sedermera vid nästa lika långa tidrymds slut
skulle befinnas ytterligare fördubblad o. s. v. i
oändlighet, hvaremot i redan odlade land den
fortgående tillökningen af näringsmedel förr eller
senare måste aftaga och i alla händelser i regeln icke
vore att påräkna annat än i aritmetisk progression,
d. v. s. så, att samma tillskott uppkomme under en
följande period som det, hvilket visat sig under en
föregående lika lång tidrymd. Till följd af denna
grundskilnad emellan folkmängdens och näringsmedlens
tendenser att tillväxa finner M., att absolut
näringsbrist undvikes endast genom fortvaron af
förefintliga hinder för folkökningen, vare sig
positiva sådana, d. v. s. alla de företeelser,
som föröda eller förkorta menskligt lif, eller
preventiva, d. v. s. sådana, som motverka uppkomsten
af menskligt lif, samt att minskning i ett hinders
styrka måste inom kort framkalla en ökad verksamhet
hos något annat hinder. Han hänför vidare alla dessa
hinder till tre klasser: återhållsamhet, last och
nöd. Och som de två senare kategorierna böra så
mycket som möjligt aflägsnas ur verlden, uppmanar
han dess mer till utöfvandet af återhållsamhetens
karaktersbildande dygd och stärkandet af känslan
af föräldraansvar. – Malthusianism är sålunda från
praktisk synpunkt bemödandet att genom försenade
giftermål och återhållsamhet inom sjelfva äktenskapet
inskränka menniskoslägtets förökelse
inom de gränser, som kunna anses önskvärda. (Några
senare malthusianer, såsom Sismondi och och John
Stuart Mill. hafva uppställt den bestämda fordran att
antalet barn inom hvarje familj icke får öfverstiga 2
eller 3.) Men M:s namn har äfven blifvit förbundet med
en yngre, för hans egna uttalanden främmande lära, den
s. k. ny-malthusianismen, hvilken till folkökningens
begränsning påbjuder icke återhållsamhet – ty detta
vore ett brott mot naturen
– utan konstlade medel och försigtighetsmått, egnade
att förekomma qvinnans befruktning.
– M. skref äfven Principles of political economy
(3 bd, 1819–20; 2:dra uppl. 1836), Definitions in
political economy
(1827; ny upplaga 1853) samt en
afhandling om spanmålslagarnas verkningar och en
vigtig sådan om jordräntan. Jfr Befolkningspolitik.

Maltitz, Hermann, von, psevdonym för H. Klencke.

Malton [maltön], stad i engelska grefskapet
York, North Riding, vid Denvent, som der blifver
segelbar. 8,750 innev. (1881).

Maltos, kem., en sockerart, som uppkommer genom
inverkan af vissa icke organiserade ferment
(l. enzym) på stärkelse. Sådana ferment äro diastas i
groende frö, ptyalin i saliv och ett likartadt ferment
i bukspotten. Maltos är i rent tillstånd en hvit,
kristallinisk massa med söt smak. Dess sammansättning
är C12 H22 O11 + H2 O. Den löses lätt i vatten,
mindre lätt i alkohol, och är liksom drufsockret
högervridande, ehuru i högre grad. Maltos kan lätt
försättas i spritjäsning och förvandlas genom inverkan
af utspädda syror till drufsocker. Maltos, som länge
förvexlats med drufsocker, är en från detta väl skild
sockerart.
P. T. C.

Malträtera (Fr. maltraiter), illa behandla (i handling
eller ord).

Maltskatt, i vidsträckt betydelse skatt på
maltdrycker, i inskränkt betydelse en särskild form af
denna skatt (se nedan). Allmänt erkändt är, att denna
skatt bör vara en produktionsskatt, d. v. s. läggas på
tillverkningen af maltdrycker. Man skiljer emellan
redskaps-, råämnes- och fabrikatbeskattning,
alltefter som skatten bestämmes efter de
använda redskapens rymd eller mängden och
beskaffenheten af använda råämnen eller tillverkade
produkter. Redskapsbeskattningen är antingen
mäskkarsskatt (som förekommer i Belgien, Ryssland
och Holland), då skatten bestämmes af mäskkarens rymd,
eller bryggpanneskatt (som användes i Frankrike,
Baden och Elsass-Lothringen), då bryggpannans rymd
lägges till grund för beskattningen. Båda dessa
former äro erkändt olämpliga, emedan de erfordra
en mycket omfattande och besvärlig kontroll. –
Af fabrikatbeskattningen förekomma två former,
nämligen vörtbeskattningen och beskattningen af
den fullfärdiga produkten. Vid vörtbeskattning
bestämmes skattens storlek efter vörtens mängd och
beskaffenhet (sockerhalt). Denna beskattning, som
vunnit tillämpning i Österrike-Ungern, Italien och
England, lider dock af vissa fel, t. ex. svårigheten
att tillräckligt noggrant kunna angifna vörtens sockerhalt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free