- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1249-1250

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mehri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hans broder Kristian Henrik Nikolai M., född d. 21
April 1822, mineralog, bergmästare i det
söndenfjeldska distriktet sedan 1865, har lemnat en stor
mängd bidrag till pressen och äfven utgifvit särskilda
arbeten. O. A. Ö.

Meidell (Mejdell), Ditmar, norsk publicist, född
i Bergen d. 24 Jan. 1826, var 1849–54 i Kristiania
redaktör för det humoristiska veckobladet »Krydseren»
och 1855–79 för »Aftenbladet» samt utgifver sedan
1884 tidskriften »Norsk månedsskrift».

Meidingers stapel [ma’j-], en af tyske fysikern
Johann Heinrich Meidinger (f. 1831) modifierad
Volta-stapel. Se Galvanisk stapel.

Meijendorff von Yxkull. Se Meyendorff.

Meijer, Karl Fredrik, fortifikationsofficer, föddes
i Stockholm d. 2 Dec. 1791 och blef 1808 officer vid
Fortifikationen. Han deltog i koalitionskriget mot
Napoleon 1813, hvarunder han bl. a. vid blockaden
af Maastricht slog en båtbrygga öfver Maas, och var
adjutant vid fortifikationsbrigaden på fälttåget
till Norge 1814. Chefskapet öfver fortifikationen
(Ingeniörkåren) erhöll han 1844 på förordnande i
Lefréns ställe och 1847 definitivt, då han äfven blef
generalmajor. 1858 utnämndes M. till generallöjtnant
och tog s. å. afsked från chefsbefattningen. 1862–05
var han tillförordnad president i Krigskollegium
och tog s. å. afsked ur krigstjensten. Död i
Stockholm d. 16 Sept. 1872. – 1828 blef M. ledamot
af Krigsvetenskapsakademien. 1834 var han
ledamot af komitén för tjenstgöringsreglementets
omarbetande och utsågs 1839 till sekreterare i den
då tillsatta defensionskomitén. Under 1848–50 års
krigsfara var han ordförande i det upprättade
generalkrigskommissariatet. På sin ålderdom
sysselsatte M. sig med krigshistoriska studier och
utgaf Kriget emellan Sverige och Danmark 1808–09
(1867; med 6 goda kartor).

Meijerberg, Carl Jonas, skolman, föddes d. 8 Okt. 1816
i Brunflo församling, Jämtland, uppfostrades efter
sin faders tidiga frånfälle hos sin morbroder,
kontraktsprosten Abr. Renström i Nordingrå,
Ångermanland, samt blef 1836 student i Upsala. 1840–42
var han lärare vid en privatskola i Fagerreds
socken, Hallands län, upprättade 1842 jämte tvänne
andra skolmän realgymnasiet i Göteborg samt grundade
1845, likaledes i Göteborg, en egen privat läroanstalt
(Meijerbergska skolan), hvilken i 18 år stod under
hans ledning. Under denna tid ingrep M. verksamt äfven
vid organisationen af Göteborgs folkskoleväsende
och inrättandet af dervarande slöjdförenings
skola. Vid folkskoleinspektörsbefattningarnas
införande (1861) utsågs han att för en tid af 2 år
vara folkskoleinspektör i Bohus län, men kallades
1863, kort före denna tids utgång, till inspektör vid
Stockholms stads folkskolor, hvilket maktpåliggande
uppdrag han ännu (1886) bekläder. – M. var 1867–69
ett af Stockholms stads ombud i riksdagens Andra
kammare och 1876 Sveriges kommissarie vid afdelningen
för undervisningsväsendet å verldsexpositionen i
Filadelfia, fungerade såsom ordförande i komitén för
förberedande af fjerde allmänna nordiska skolmötet (i
Stockholm, 1880), var ledamot af 1875–77 års komité
för utarbetande af betänkande angående minderåriges
antagande och användande i fabrik, handtverk
eller annan handtering, äfvensom af 1882–84 års
läroverkskomité samt är sedan 1863 medlem af styrelsen
för Allmänna institutet för döfstumma. 1861 invaldes
han i K. Vet. o. Vitt. samh. i Göteborg. Bland M:s
från trycket utgifna arbeten märkas Svensk språklära
(1856; 5:te uppl. 1871) samt årsberättelser öfver
Stockholms stads folkskolor.

1. Meijerfelt, Johan August, grefve, krigare, f. i
Livland 1664, gick vid 20 års ålder såsom frivillig
i holländsk tjenst och hade stigit till major,
då han 1698 efter fredsslutet återkom till Sverige.
Såsom öfverstelöjtnant deltog han i öfvergången
af Düna 1701 och utmärkte sig derefter genom en
rad af bedrifter. Den 9 Aug. 1704 besegrade han,
s. å. blifven generalmajor, vid Posen den honom
vida öfverlägsne sachsiske generalen Schulenburg,
och på samma ställe vann han senare på året en
seger öfver polske generalen Radomicki, hvarefter han
tappert försvarade Posen mot sachsare och polacker.
Sårad vid Poltava, råkade M. i rysk
fångenskap, men blef snart utvexlad,
hvarefter han begaf sig tillbaka till Sverige,
der han utvecklade stor verksamhet och 1710 bevistade
slaget vid Helsingborg. S. å. utnämndes han till
generallöjtnant och öfverkommendant i Stettin, begaf
sig derefter till Bender och utförde derifrån 1711
en beskickning till Konstantinopel. Sistnämnda
år blef han vice guvernör i Pommern och general af
infanteriet; 1713 utnämndes han till kungl.
råd och generalguvernör i Pommern. Han
nödgades dock i slutet af 1713 öfverlemna Pommerns
hufvudstad, Stettin, åt de belägrande preussarna
och holsteinarna, men deltog fortfarande och äfven
efter Karl XII:s ankomst till Pommern 1714 i
detta lands försvar. Efter Stralsunds fall (1715)
begaf han sig till Sverige, men återtog efter
freden generalguvernörskapet öfver Pommern,
hvilket han utöfvade till 1748. I politiken slöt M.
sig till det s. k. holsteinska partiet. Död på
Söfdeborg i Skåne d. 9 Nov. 1749. – M. hade 1705
upphöjts i friherrligt och 1714 i grefligt
stånd. 1715 valdes han till kansler för
Greifswalds universitet. C. O. N.

2. Meijerfelt, Johan August, grefve,
krigare, den föregåendes son, född i Stralsund d. 4
Maj 1725, trädde vid 12 års ålder i krigstjenst
och blef vid 19 års ålder kapten. 1745 var M.
först i österrikisk, sedermera i nederländsk tjenst.
1751 blef han major vid Cronhjorts regemente.
Vid sjuåriga krigets utbrott (1756) gick M. åter
i tjenst hos Preussens fiender och var 1757 med i
slaget vid Hastenbeck, men ställde sig, då Sverige
s. å, börjat deltaga i kriget, under dess fanor.
Kriget gaf honom icke tillfällen att utmärka
sig. Under den derefter följande långa freden
befordrades M. till generalmajor (1773) och till
grenerallöjtuant (1778). Vid utbrottet af 1788
års krig mot Ryssland utnämndes han till högste
befälhafvare öfver landttrupperna i Finland och
utöfvade detta befäl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:53:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free