Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mejico l. Mexico, hufvudstad i förbundsrepubliken Mejico, säte för förbundsregeringen, kongressen och en ärkebiskop - Mejico l. Mexico, Sp. Estados unidos de M., Aztek. Mexitli, förbundsrepublik i Nord-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mejico l. Mexico [me’sjikå; spanskt uttal: me’chikå],
hufvudstad i förbundsrepubliken Mejico, säte för
förbundsregeringcn. kongressen och en ärkebiskop,
bildar med närmaste omgifning ett direkt under
förbundsregeringen stående förbundsdistrikt, »distrito
federal», som på 1,200 qvkm. år 1882 hade 426,804
innev. Staden anlades i förra hälften af 1300-talet
af aztekerna och kallades Tenochtitlan, men har för
européerna blifvit känd endast under sitt andra namn,
M. (efter den aztekiske krigsguden Mexitl). Den ligger
på 2,276 m. höjd, 4 km. från sydvestra stranden af
Tezcuco-sjön. M. är den största och vackraste staden i
»Spanska Amerika», bildar en fyrkant och har snörräta
gator samt i allmänhet låga hus, enär staden hemsökes
lika ofta af jordskalf som af öfversvämningar. Alla
hufvudgatorna sammanlöpa till det centrala Plaza
de Armas l. Plaza maior, som upptager 8,2 har och är
smakfullt prydt med skuggrika träd, springbrunnar och
blomsteranläggningar. Deromkring ligga ock de flesta
publika byggnaderna, bl. a. domkyrkan (den största
och dyrbaraste i Amerika, byggd 1573–1657 på ruinerna
af det stora aztekiska hufvudtemplet och oerhördt rik
på dyrbarheter af guld och silfver), vicekonungarnas
f. d. residens (nu nationalpalatset, innehållande
presidentens och vicepresidentens bostad, kongressens
sessionsrum samt lokaler för flere ämbetsverk)
och det stora rådhuset (Palacio municipal, med
lokaler för stadens och distriktets myndigheter,
börs, fängelse etc.). Andra märkliga byggnader
äro nationalgalleriet, San Carlos, det förnämsta
i Amerika, i hvilket de florentinska och flamska
skolorna äro väl representerade, nationalbiblioteket
(med öfver 100,000 bd), myntverket, der sedan 1690
präglats mynt, mest af silfver, till ett värde af
omkr. 7,000 mill. kronor, samt Mineria l. bergsskolan,
med rika mineralogiska och geologiska samlingar. Före
1860 bestod halfva staden af kyrkor, kloster och andra
kyrkliga byggnader, af hvilka de flesta sedermera
indragits och ordnats för profana ändamål eller
rifvits. Likväl återstå 14 församlings- och 30 andra
kyrkor, till hvilka sedan kommit 6 protestantiska
kyrkor, tillhörande olika bekännelser. Under den
spanska regeringen var staden medelpunkt för en
betydande handel och en jämförelsevis högt utvecklad
civilisation. Efter oafhängighetsförklaringen har den
till följd af de nästan beständiga inbördes krigen
gått tillbaka. Befolkningen uppgår till omkr. 260,000,
de flesta rena indianer och mestizer. Utländingarna,
hufvudsakligen fransmän, engelsmän, tyskar och
nord-amerikaner, monopolisera nästan all handel och
utöfva såsom kapitalister, bankirer och köpmän ett
inflytande, som ej står i rimligt förhållande till
deras antal. En stor del af infödingarna utgöres
af tiggare och lösdrifvare, och den personliga
säkerheten i staden är ganska ringa. Tvänne stora
vattenledningar förse staden med utmärkt vatten. Två
segelbara, från aztekernas tid härstammande kanaler
förena M. med sjöarna Tezcuco och Chalco. Sistnämnda
sjö är af vigt för staden, emedan den förser honom
med grönsaker, frukter och blommor,
hvilka odlas vid sjön och i synnerhet på
s. k. »chinampas» l. hängande trädgårdar,
d. v. s. simmande konstgjorda öar, som genom pålar
af någon pilart fästas vid sjöns botten.
Mejico l. Mexico [me’sjikå; spanskt uttal: me’chikå],
Sp. Estados unidos de M., Aztek. Mexitli,
förbundsrepublik i Nord-Amerika, mellan 15° och 32°
42’ n, br. samt 87° och 117° v. lgd fr. Greenw.,
begränsas i n. af Förenta staterna (Kalifornien,
Arizona och New Mexico), i ö. af Texas och Mejikanska
viken, i s. af Guatemala och britiska Honduras,
hvarest gränserna ännu äro delvis obestämda, samt i
v. af Stilla hafvet. Arealen uppgifves något olika,
men torde utgöra omkr. 1,950,000 qvkm. Kusten
är föga omvexlande, vare sig genom vikar, uddar,
flodmynningar eller genom större öar. På vestra sidan
ligga Kaliforniska viken, till formen något liknande
Röda hafvet, hvarför den ock af äldre sjöfarande
erhöll det namnet, samt den öppna Tehuantepec-bukten,
jämte de mindre vikarna vid Acapulco och San Blas,
hvilka bilda två de bästa hamnar på jorden och
nästan de enda trygga i M. På östra sidan är kusten
merendels kantad med laguner och sandbankar samt
saknar goda hamnar. Öarna äro få till antalet och
af obetydlig storlek; de förnämsta äro Tiburon och
Angel de la Guarda i Kaliforniska viken, den obebodda
Revillagigeda-gruppen i Stilla oceanen och Cozumel
utanför halfön Yucatan. – Alltsedan Humboldt utgaf
(1811) sitt klassiska arbete om »Nya Spanien», såsom
M. förr kallades, har denna trakt ansetts bilda en
länk i den stora bergskedja, som antogs sträcka sig
långs amerikanska kontinenten från Kap Hoorn till
Berings sund. Men nyare undersökningar och särskildt
de mätningar, som franska generalstaben gjorde
under krigsoperationerna 1861–67, hafva visat,
att denna åsigt måste öfvergifvas. I aflägsna
geologiska perioder tyckes en kanal hafva gått
fram vid nuv. Panamanäset, och M. synes vara ett
särskildt geografiskt område, som jämförelsevis
sent höjt sig ur hafvet. Der finnes ingenstädes en
fortlöpande bergskedja, utan M. bildar ett stort
platåland, smalast och högst i ö., vidgande sig och
lutande mot n. Öfver högslätten, som genomdrages
af ett antal sidodalar emellan korta tväråsar,
uppstiga kedjor ofta till en betydlig höjd. Den mest
sammanhängande af dessa är Sierra Madre utmed
Stilla hafvet, hvilken har en medelhöjd af 3,000
m. från Oajaca till Arizona och från Guadalajara
till norra gränsen ej skäres af någon med vagn
farbar väg. Motsvarande denna gå de mera brutna östra
branterna af centralplatån långs Mejikanska viken med
en medelhöjd af omkr. 1,800 m. Dessa korsas af vägar
emellan Tula och Tampico (högsta passet 1,470 m.),
mellan Saltillo och Monterey (1,000 m.) m. fl. Den
centrala delen af M. kallas af infödingarna Anahuac
och är ett sammanhängande massberg, sammansatt af
en mängd enskilda, genom höjdsträckningar söndrade
högslätter af 1,000–3,000 m. höjd, öfver hvilka
enstaka berg uppstiga till närmare 5,500 m. höjd,
såsom vulkanerna Popocatepetl, Ixtaccihuatl,
Citlaltepetl l. Orizaba m. fl. Dessa vulkaner visa
i allmänhet ringa verksamhet, och landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
