Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mesterton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
disputationer samt 1762–66 fyra särskilda små läroböcker: en
logik, en ontologi, en psykologi och en framställning
af den naturliga teologien.
2. Mesterton, Carl Benedikt, läkare, akademisk
lärare, den föregåendes sonsons son, född d. 30
April 1826 i Åbo, kom 1843 till Sverige och vardt
s. å. student i Upsala. 1854 blef han med. licentiat,
1855 med. doktor, sedan han disputerat öfver
afhandlingen Om medfödt hjernbråck, och 1856 kirurgie
magister. Efter att från hösten 1854 hafva tjenstgjort
i Stockholm såsom amanuens och underkirurg vid
Serafimerlasarettet förordnades M. våren 1856 till
docent i kirurgi vid Upsala universitet, upprätthöll
läsåret 1856–57 undervisningen i kirurgi och
obstetrik derstädes samt utnämndes våren 1857, sedan
han utgifvit ännu en akademisk afhandling, Studier
i bråckläran, till innehafvare af professuren i
nämnda ämnen. Vid sidan af sitt lärarekall och sin
dermed förenade befattning såsom öfverkirurg vid
Akademiska sjukhuset och länslasarettet i Upsala,
hvilkas gemensamma, år 1867 fullbordade byggnad
uppfördes under hans särskilda öfvervägande, vann
M. stort anseende såsom enskild praktiserande
läkare samt har såsom läkare och kommunalman
innehaft flere särskilda förtroendeuppdrag. Tvänne
gånger har M. företagit utländska studieresor,
1850–51 till Tyskland, Belgien och Frankrike samt
Dec. 1863–April 1865, såsom letterstedtsk stipendiat,
till Tyskland, Frankrike, Österrike, Italien,
Holland och England. Kirurgiska polikliniken och
barnbördsanstalten i Upsala inrättades 1859 på
hans initiativ. Såsom ledamot af den s. å. tillsatta
komitén för ordnande af den medicinska undervisningen
i Sverige uppträdde M. med styrka mot förslaget om
denna undervisnings centraliserande i Stockholm samt
utgaf 1860 och 1863 tvänne broschyrer i frågan. Upsala
universitets årsskrift för 1870 innehåller af
M. uppsatsen Om Nosocomium academicum och den kliniska
undervisningen i Upsala (rektorsprogram) och årgången
1877 jubelfestskriften Ett kejsarsnitt. Till »Upsala
läkareförenings förhandlingar» har han lemnat flere
uppsatser. M. är ledamot af Vetenskapssocieteten i
Upsala (1860) m. fl. lärda samfund.
Mestis (Sp. mestizo, af Lat. mixtus, blandad),
afkomling af en hvit man och en indianska eller af
en indian och en hvit qvinna (i Syd-Amerika, Mejico
och Vestindien).
Mesto, Ital., musikt., sorgbundet.
Mestorf, Johanna, tysk arkeolog, f. 1829 i Bramstedt
i Holstein, var en längre tid bosatt i Hamburg och
är sedan 1873 kustos vid »Museum vaterländischer
alterthümer» i Kiel. Hon har vistats flere år
i Sverige och verkat för spridande i Tyskland
af kännedomen om den skandinaviska arkeologiska
literaturen genom att till tyska öfversatta
arbeten af H. Hildebrand, Montelius, Nilsson,
Worsaae m. fl. nordiska fornforskare. Sjelf har
hon utgifvit Die vaterländischen alterthümer
Schleswig-Holsteins (1877) och Vorgeschichtliche
alterthümer aus Schleswig-Holstein (1885) m. m.
Mestre, stad uti italienska prov. Venezia, vid en i
Venezias laguner utmynnande kanal och vid jernvägen
emellan Padova och Venezia, hvilken der utsänder
en gren till Udine ock Trieste. Omkr. 10,000 innev.
(jämte hela kommunen).
Mesyr (Fr. mesure, af Lat. mensura, mått), mått och
steg, åtgärd.
Mészáros [me’saråsj], Lazar, ungersk
revolutionsgeneral och krigsminister, f. 1796,
mottog i Mars 1848 krigsportföljen i den ungerska
ministèr, som tillsattes, och förklarade sig vid
den öppna brytningen mellan Ungern och Österrike
för den nationella saken samt organiserade raskt
och skickligt den ungerska armén. Mindre lycklig
blef han deremot som anförare på fältet, och efter
ett nederlag vid Kaschau (d. 4 Jan. 1849) lemnade
han kommandot åt Klapka, under det att han sjelf
följde regeringen till Debreczen. Då Ungern d. 14
April 1849 förklarade sig oafhängigt, afgick han
från krigsministersposten. Efter kapitulationen vid
Világos (d. 13 Aug. s. å.) undkom han med Dembinski
till Turkiet, vistades senare i Frankrike, Amerika
och England samt dog 1858 i sistnämnda land.
Meta, biflod till Orinoco i Syd-Amerika, upprinner
i Columbia på Andernas östra sida, flyter genom
llanos i östlig riktning samt mynnar ut från venster
i Orinoco under 6° 23’ n. br. Längd omkr. 950 km.,
deraf omkr. 150 km, farbara medelst ångbåt.
Meta (plur. metae), Lat., benämning för
hvartdera målet (målpelaren) på den fornromerska
rännarebanan. Se Circus.
Metá, Ital. (af Lat. ackus. medietatem, midten),
handelst., hälft. Se A metà.
Metabasis, Grek., öfvergång (från ett ämne till
ett annat, i retorisk framställning). – Metabasis
in aliud genus, Lat. (öfvergång till en annan sfer)
kallas i logiken det fel i ett bevis, att man
i konklusionen oförmärkt uppfattar ett begrepp
annorlunda än i premisserna.
Metabole (Grek.; af metaballein, omkasta),
omställande, förändring, en retorisk figur, som
består deri att genom olika begrepps upprepande i
omvänd ordning en motsats framhäfves, t. ex. »om
icke berget vill komma till Muhammed, får Muhammed
gå till berget»; omkastning af bokstäfver i ett ord;
vexling af versform.
Metacarpus (latinisering af Grek. meta, emellan,
och karpos, handlofve). Se Mellanhand.
Metacentrum. Se Hydrostatik.
Metafor (Grek. metafora, Lat. translatio,
öfverföring), ursprungligen (hos Isokrates och
Aristoteles), i vidsträckt betydelse, detsamma som
retorisk figur eller trop (se d. o.) och således
omfattande jämväl synekdoke, metonyini o. s. v.;
senare och vanligen, i mera inskränkt betydelse, ett
oegentligt uttryck, till grund för hvilket ligger en i
orden ej utförd jämförelse eller liknelse. Metaforen
förutsätter en analogt hvars homologa termer byta
plats. Emedan aftonen förhåller sig till dagen som
ålderdomen till lifvet, kan man kalla ålderdomen
för »lifvets afton» (Aristoteles’ exempel). Likaså
kan analogien
skepp : seglar = fogel: flyger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
