- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1541-1542

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Middendorff ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mechilta (»mått», »form») afhandlar 2:dra Moseb.,
Sifra (»boken») 3:dje Moseb. och Sifre (»böckerna»)
4:de och 5:te Moseb. Tanchuma (förf. af R. Tanchum
ben Abba i 9:de årh.; äldsta uppl. 1520–22) omfattar
alla 5 Moseb., Rabboth (den mest kommenterade af
alla; äldsta uppl. 1512–20) såväl de 5 Moseb. som
Salomos predikare, Ruts bok, Esters bok, Jeremias’
klagovisor och Höga visan. Namnet Pessikta
(»afdelning») bäres af två midrasch-samlingar
(utg. 1868–80), hvilka innehålla betraktelser öfver
årets vigtigaste sabbater, och en tredje, äfven
kallad Lekach tob (1546; senaste uppl. 1880), hvilken
sträcker sig öfver samma område som den ofvannämnda
»Rabboth». Omfångsrikast af alla är Jalkut Schimoni
(författad af en predikant Simon från Frankfurt a. M.,
i 13:de l. 14:de årh.; 1521–27, 10:de uppl. 1805), en
utläggning af Gamla test:s samtliga böcker, hvilken
utgör en outtömlig hagadisk uppslagsbok för judiska
predikanter. Midrasch-samlingar äro utgifna af
A. Jellinek (»Bet ha-midrasch», 6 bd, 1853-77) och i
tysk öfvers. af A. Wünsche (»Bibliotheca rabbinica»,
34 h. 1880–85). Jfr L. Zunz’ grundliga arbete »Die
gottesdienstlichen vorträge der juden» (1832).
L. L.

Midshipman [mi’dsjipmän] Eng. (i dagl. tal förk. till
mid l. middy), sjöv., i England och Nord-Amerika
benämning på sjökadett. Namnet kommer deraf
att enligt gammal häfd rangordningen ombord
berättigar endast officerarna att vistas akterut,
hvaremot underofficerares och kadetters plats är
midskepps och gemenskapens för ut: »för om masten»
(stormasten). Midshipmannen motsvarar ungefär äldre
sjökadett vid svenska sjökrigsskolan. L. H.

Midsommardagen, Johannes Döparens dag (D. Sankt
Hansdag,
T. Johannistag, Fr. La Saint-Jean),
d. 24 Juni, firas af den rom.-katolska kyrkan
samt i Sverige och Finland till minne af Johannes
Döparens födelse. Denna kyrkofest anses hafva blifvit
införd omkr. midten af 400-talet, således ungefär ett
århundrade efter det att kyrkan börjat fira Juldagen
såsom Jesu födelsedag. Den förlades till d. 24 Juni,
emedan Johannes Döparen, enl. Lukas, föddes sex
månader före Jesus. Döparens dag kallas i Sverige
vanligen Midsommardagen, derför att den infaller vid
sommarsolståndet; och då i vårt land sommaren just
vid den tiden födes på nytt, har man der till det
egentliga ämnet för dagens firande tillagt ett nytt:
Guds uppenbarelse i naturen. Midsommardagen är i
Sverige ej endast helgdag, den är af forno jämväl en
allmän folkfest, som tager sin början aftonen förut
(midsommaraftonen). Då prydas husen utan och innan
med löf och blommor, då dansas kring »majstången»
(se d. o.), och i Stockholm hålles då t. o. m. en
särskild marknad (»löfmarknaden») för löfruskor
och barnleksaker. Under midsommarnatten tändes förr
och tändas kanske ännu på sina ställen eldar (såsom
bruket fortfarande är mångenstädes i andra land),
hvilka väl äro att anse som qvarlefvor från en längst
förfluten tids solkult (hos oss Balders dyrkan). Den
natten plockar ungmön blommor af nio slag,
bland dem dock alltid en »Johannisblomma» (Hypericum
perforatum
), hvilka hon lägger under hufvudgärden för
att i drömmen få se »sin tillkommande», eller ock
vinner hon denna sin önskan, om hon under tystnad
och i ensamhet genomvakar midsommarnatten i det
fria. – I Sverige egde Johannes Döparens dag under
en kortare tid en alldeles särskild betydelse. Sedan
nämligen det i Stockholm vid midsommartiden 1756
gjorda revolutionsförsöket till konungamaktens
utvidgning misslyckats, förordnades genom k. br. af
d. 26 Juni s. å. (förnyadt d. 5 Juli 1758), att
en tacksägelsegudstjenst allt framgent skulle
firas på Midsommardagen till minne af frihetens
bevarande. Denna förordning upphäfdes genom
k. kung. d. 21 Aug. 1765.

Midtens rike. Se Kina.

Midtmorän, geol. Se Glacier och Morän.

Midtpunkt. Se Centrum och Medelpunkt.

Midtskepp. Se Skepp, byggnadsk.

Midtskog, norsk gård, belägen ej långt från Matrand
(se d. o.). Träffningen vid Matrand kallas stundom
träffningen vid Midtskog.

Midwaters [mi’doåtörs], Eng., sjöv., en farled,
lika långt aflägsen från båda stränderna.
L. H.

Midvintersfest, midvintersblot, den mellersta af de
trenne stora högtider, som årligen firades af våra
hedniska förfäder. Den inföll vid vintersolståndet
(d. 21 Dec.) och var närmast en glädjefest till
firande af ljusets återvändande och naturens
återuppvaknande. Också voro de dervid brukliga
offren helgade åt årsväxtens gud. Såsom en
motsvarighet till den nordiska midvintersfesten
kan man betrakta judarnas »tempelinvigningsfest»,
grekernas »chronia» och romarnas »saturnalia». Efter
kristendomens införande i Norden sammanföll
midvintersfesten med julhögtiden, och många af
de gamla hedniska sedvänjor, som af ålder voro
fästa vid den förra, öfvergingo i mer eller mindre
förändrad form till de kristnes jul (se d. o.),
der de ännu delvis kunna urskiljas. Jfr Jólablót.
R. G.

Midvitne, Nord. mytol., en jätte, som omtalas i
eddasången Grimnesmål.

Mieczislaw [mjä’tsjislav] l. Miesko, polska furstar:
1. M. I, hertig 962–992, antog 965, på grund af gifte
från Böhmen, kristendomen och införde den i Polen. –
2. M. II, son af Boleslaw Chrobry, regerade 1025–34
och antog konungatitel, men förlorade nästan alla
faderns eröfringar och erkände den tyske kejsarens
öfverhöghet. – 3. M. III, son af Boleslaw III,
erhöll 1139, vid den af fadern gjorda riksdelningen,
Stor-Polen på sin lott samt blef, efter många
stridigheter med bröderna, erkänd såsom Polens
öfverherre och innehafvare af Krakov efter sin broder
Boleslaw IV (d. 1173). Hans utpressningar föranledde
likväl snart (1177) hans fördrifvande. Först 1196
återfick han väldet i Krakov. Död 1202.

Miedzyrzecz Podlaski [mjädsy’rsjetj], R. Mejiryechie,
stad i rysk-polska guvern. Siedlce,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free