- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1579-1580

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Milder-Hauptmann, Pauline Anna - Mildrande omständigheter, jur. - Mile, engelsk mil (se Mil) - Milesiska berättelser - Miletos, betydande forntida stad på kusten af Karien - Milford, stad i grefskapet Pembroke, eng. furstendömet Wales - Milha, portugisisk mil (se Mil) - Milhau. Se Millau - Miliana, stad i Algeriet, depart. Alger - Milaria l. febris miliaris. Se Frisel - Miliartuberkel, med., namn på små hirskornstora knölar, som förekomma hos barn - Milicz. Se Militsch - Milieu, Fr., sfer, den omgifning i hvilken ett väsende lefver och verkar - Milis, krigsv., betecknande i äldre tider vanligen såväl hela krigsmakten som alla till densamma hörande personer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Vandringsminnen»: »Den vackraste fruntimmersröst kanske i Europa
.... förträfflig i Glucks operor». A. L.

Mildrande omständigheter, jur., kallas enligt
de strafflagar, som tillämpa latitudsystemet (se
d. o.), sådana omständigheter vid ett brott, hvilka
minska dess straffbarhet (motsats: försvårande
omständigheter
). Enligt regeln komma de mildrande
omständigheterna i betraktande blott vid straffets
bestämmande inom den allmänna latituden. Sådana
omständigheter, hvilka bereda brottet en särskild
latitud, som är mildare, än den allmänna,
kallas åter straffminskningsgrunder (motsats:
straffskärpningsgrunder). Det förekommer emellertid,
att strafflagarna, för den händelse att (icke
närmare specialiserade) mildrande (eller synnerligen
mildrande) omständigheter föreligga, medgifva
straffets nedsättande under den allmänna latitudens
minimum (tillvaron af mildrande omständigheter kan
här sägas bilda en straffminskningsgrund). En
synnerligen vidsträckt användning af denna
metod förekommer i den franska rätten, hvars
straffmätningssystem med anledning deraf blifvit
kalladt »systemet med mildrande omständigheter»
(circonstances atténuantes). Der gäller nämligen
såsom allmän regel att, då juryn (eller, der jury ej
förekommer, domaren) funnit mildrande omständigheter
vara för handen, det i allmänhet bestämda straffet
nedsättes på visst i lagen angifvet sätt. De äldre
på latitudsystemet byggda strafflagarna uppräknade
vanligen en mängd omständigheter, hvilka borde komma
i betraktande vid straffets utmätande. Ur de flesta
af de nutida strafflagarna hafva emellertid dessa
förteckningar uteslutits. I den svenska strafflagen
förekommer ej någon sådan. Deremot angifva de danska
och norska strafflagarna till hvilka omständigheter
man förnämligast skall taga hänsyn vid straffets
bestämmande inom latituden. Ur objektiv synpunkt
framhålles brottets större eller mindre farlighet,
skadans omfång o. s. v., ur subjektiv den brottsliga
viljans större eller mindre styrka och fasthet,
handlingens motiv, den brottsliges uppfostran, ålder,
föregående vandel o. s. v. J. H-r.

Mile [majl], engelsk mil (se Mil).

Miles gloriosus, Lat., »den storskrytande soldaten»,
titel på en af Plautus’ komedier, hvilken är
efterbildad i Holbergs »Jacob von Thyboe».

Milesiska berättelser (Lat. fabulae milesiae), ett
uttryck, under hvilket romarna inbegrepo prosanoveller
i allmänhet och särskildt sådana af lättfärdigt
innehåll, sedan greken Aristeides från Miletos
(2:dra årh. f. Kr.) skrifvit sina kärlekshistorier
»Milesiaka’».

Miletos (Lat. Miletus), betydande forntida stad på
kusten af Karien (sydvestra delen af Mindre Asien),
låg vid södra sidan af Latmiska hafsviken midt emot
floden Maiandros’ (Maeanders) mynning. M. omtalas
redan af Homeros såsom en karisk stad, men
befolkades sedan af joniska nybyggare och var länge
den största och folkrikaste staden inom det Joniska
statsförbundet. Ett gynsamt läge med fyra ypperliga
hamnar, skyddade af den utanför liggande ön Lade,
gjorde M. till en af forntidens
mest blomstrande handelsstäder, hvarifrån en mängd
kolonier (deras antal uppgifves till 80) anlades
mestadels på kusterna af Svarta hafvet (Kyzikos,
Sinope, Abydos m. fl.). Bland industrialster
voro i synnerhet den milesiska ullen och deraf
tillverkade tyger berömda för sin finhet. Från
M. härstammade åtskilliga af Greklands lärde och
skriftställare, såsom filosoferna Thales, Anaximenes,
Anaximandros, historieskrifvarna (logograferna)
Kadmos, Hekataios, Dionysios, romanförfattaren
Aristeides, och skalden Fokylides. I likhet med
Joniens öfriga städer stod M. först under lydisk,
sedermera under persisk öfverhöghet. Med anledning
af det joniska upproret, för hvilket M. gick i
spetsen, blef staden år 494 f. Kr. intagen och
fullständigt ödelagd af perserna. Den uppbyggdes
visserligen å nyo, men återvann aldrig sitt forna
välstånd. På dess plats ligger nu en liten by,
som med anledning af de omgifvande ruinerna efter
forntida praktbyggnader kallas Palatia (palatsen). För
öfrigt är sjelfva belägenheten i hög grad förändrad
till följd af kustliniens framryckande och hamnarnas
igenfyllning genom Maiandros’ uppslamningar. M:s
fornlemningar hafva blifvit undersökta och beskrifna
af åtskilliga lärde, senast af Rayet och Thomas,
i arbetet »Milet et le Golf latmique» (1877).
A. M. A.

Milford [-förd], stad i grefskapet Pembroke,
eng. furstendömet Wales, på norra sidan af den djupt
inträngande viken Milford Haven, som bildar en af
Englands bästa hamnar. 3,813 innev. (1881). M. var
kunglig arsenal 1790–1811.

Milha [mi’lja], portugisisk mil (se Mil).

Milhau [mijå]. Se Millau.

Miliana, stad i Algeriet, depart. Alger, vid
jernvägen emellan Alger och Oran, på södra sidan af
den första Atlaskedjan. Omkr. 3,000 innev. Flere
varma källor. Stor malmrikedom, bl. a. bly- och
jernmalmer. Staden hette i forntiden Malliana. En
mängd romerska fornlemningar har anträffats.

Miliaria l. febris miliaris (Lat., af milium,
hirs). Se Frisel.

Miliartuberkel (af Lat. milium, hirs), med., namn
på små hirskornstora knölar (sjukliga nybildningar),
som förekomma hos barn, mest i lymfkörtlar, lungor,
hjernhinnor, mjelte, lefver, tarmslemhinnor, serösa
hinnor och ben samt hos fullvuxna, oftast i lungorna
(se Lungsot), men äfven i ofvannämnda organ samt
i urinvägarna och genitalia, deremot aldrig i
brosk, yttre muskler och i de större kärlen.
F. B.

Milicz. Se Militsch.

Milieu [miliö], Fr. (egentl. midt), sfer, den
omgifning (af natur- eller samhällsförhållanden),
i hvilken ett väsende lefver och verkar; hål vid
midten af en biljards längd vall. Jfr Juste-milieu.

Milis (af Lat. militia, krigsfolk, krigstjenst),
krigsv., betecknade i äldre tider vanligen såväl
hela krigsmakten som alla till densamma hörande
personer, men öfvergick vid de värfvade truppernas
uppträdande till att beteckna endast de uppbåd eller
den borgarebeväpning, som i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:26:00 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free