- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
111-112

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mississippi, en af Nord-Amerikas förenta stater, uppkallad efter floden M. - Mississippikompaniet. Se Law - Missiv (af Lat. missum, af mittere, sända bref), egentl. sändebref. 1. Skrifvelse, som åtföljer en handling - Missiv. 2. Ett af kyrkostyrelsen (i Sverige de ecklesiastiska konsistorierna) utfördadt förordnande - Missne. Se Calla palustris - Missolonghi (Nygrek. Mesolongion), fästning och hufvudstad i grekiska nomarkien Akarnanien-Etolien - Missouri, den största bifloden till Mississippi i Nord-Amerika - Missouri, en af de inre staterna i nord-amerikanska unionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt de 12 kretsdomarena utnämnas af guvernören i
samråd med senaten; en attorney general samt 12
distriktsdomare väljas af folket. Staten underhåller
folkskoleväsendet, som har skilda skolor för de
båda folkraserna och 1880 kostade 830,700 doll.,
jämte ett statsuniversitet (i Oxford) och
andra högre läroanstalter för de båda raserna.
Till kongressen sänder staten 2 senatorer och 7
representanter. Statsskulden uppgick d. 1 Jan. 1884
till 2,965 mill. doll. – Staten koloniserades först af
fransmän i likhet med nuv. staten Louisiana och delade
dennes öden till 1763, då Frankrike afträdde den
nuv. staten M:s område till England. 1779 bemäktigade
sig spaniorerna området s. om 31° n. br., hvilket
England 1783 formligen afträdde till dem, samtidigt
med att återstoden, till 32° 25’ n. br., afträddes
till Förenta staterna. 1798 bildades deraf territoriet
M., som 1804 utsträcktes till 35:te breddgraden
och 1812 ökades med den spanska andelen. 1817
afskildes Alabama från territoriet, som då blef
stat. Indianerna, som dittills bildat massan af
befolkningen, flyttades 1830–32 v. om Mississippi. M.,
en af »slafstaterna», var en af de första staterna,
som på grund af slaffrågan utträdde (1861) ur unionen
och anslöt sig till södra konfederationen. Det blef
derför 1862–63 skådeplatsen för många vigtiga fälttåg
under det stora inbördeskriget, efter hvars slut
slafveriet d. 21 Aug. 1865 upphäfdes inom staten.

Mississippikompaniet. Se Law.

Missiv (af Lat. missum, af mittere, sända bref),
egentl. sändebref. 1. Skrifvelse, som åtföljer
en handling och i allmänhet endast anmäler eller
begär, att handlingen skall till vederbörande
myndighet framlemnas. – 2. Ett af kyrkostyrelsen
(i Sverige de ecklesiastika konsistorierna) utfärdadt
förordnande a) för det extra ordinarie presterskapet
att i ämbetet biträda det ordinarie eller att vid
inträffande ledighet uppehålla tjensten (motsvaras
i katolska kyrkan af biskopens missio canonica), b)
för prester, som äro uppförda på förslag till en
presterlig beställning, att aflägga predikoprof,
hvarvid i missivet, hvilket skall uppläsas för
församlingen ifråga, de föreslagnes meriter böra,
till ledning vid valet, upptagas.

Missne. Se Calla palustris.

Missolonghi (Nygrek. Mesolongion), fästning och
hufvudstad i grekiska nomarkien Akarnanien-Etolien, i
en sumpig trakt vid inloppet till Patras-viken. 6,324
innev. (1879). Ärkebiskopssäte. M. har blifvit
namnkunnigt genom den tapperhet, hvarmed grekerna
försvarade staden mot turkarna under det grekiska
frihetskriget. I slutet af 1822 måste staden under
Maurokordatos och Marko Botzaris uthärda en 2
månaders belägring af den albanesiske generalen Omer
Vrionis. M. befästes derefter starkare jämte de båda
forten Vasilades och Anatolikon och motstod i slutet
af 1823 å nyo en några månaders belägring till lands
och sjös. I slutet af April 1825 lade sig seraskieren
Resjid Pascha med omkr. 20,000 man framför M.,
som försvarades af den gamle Noti Botzaris, Markos
farbroder, med omkr. 4,000 man, och d. 10 Juli vardt
fästningen tillika innesluten af en turkisk flotta
af 10 krigsskepp. Alla angrepp voro dock fruktlösa,
och äfven sedan Ibrahim Pascha d. 7 Jan. 1826 med
en egyptisk här på sultanens begäran slutit sig
till belägringshären, förmådde denna ingenting
uträtta. Endast den yttersta brist på lifs- och
krigsförnödenheter nödgade besättningen att natten
emellan d. 22 och 23 April 1826 göra ett försök
att slå sig igenom belägringshären. Endast en
del lyckades; många af dem, som tillbakaträngdes,
sprängde sig sjelfva i luften jämte de inträngande
egypterna och turkarna. Den 14 Maj 1829 utrymde
turkarna fästningen åt grekerna. Många af Greklands
frihetskämpar ligga begrafna i M., och åt minnet
af Byron, som dog der d. 19 April 1824, restes 1881
en vård.

Missouri, den största bifloden till Mississippi i
Nord-Amerika, uppstår i Montana af de tre källfloderna
Jefferson, Madison och Gallatin, hvilka upprinna i
Rocky mountains och förena sig vid byn Three-Forks,
under 45° 56’ n. br. och J11° 30’ v. lgd, omkr. 1,229
m. öfver hafvet. Derefter bär floden namnet M. Den
behåller sitt nordliga lopp till något ofvanom 48:de
breddgraden, antager der östlig riktning, tills
den kommer in i Dakota, och vänder sig derefter mot
s. ö., hvilken riktning den sedan behåller ända till
sin förening med Mississippi, 25 km. ofvanför S:t
Louis. M:s mynning ligger 4,545 km. från Three-Forks
och omkr. 4,900 km. från Jeffersons källor. M. är
således vida, längre än Mississippi ofvanom föreningen
och bildar tillsammans med nedre Mississippi den
längsta flod på jorden, öfver 6,900 km. Omkr. 65
km. ofvanför Fort Benton finnas stora fall, der
M. på ungefär 24 km. faller 109 m. Dessa fall äro de
enda hinder, som möta flodfarten. De största af dess
på långa sträckor farbara bifloder äro Yellowstone,
Little Missouri, Big Sheyenne, White river, Niobrara,
Nebraska l. Platte, Kansas och Osage från höger samt
Marias l. Bear river, Milk river, Dakota, Big Sioux,
Little Sioux och Grand river från venster. Under
större delen af sitt lopp är M. en snabb ström, med
grumligt vatten samt med hundratals skogbevuxna öar
och sandbankar. De bördiga landsträckorna vid dess
stränder äro tämligen smala, och bakom dem utbreda
sig ändlösa prärier, hvarför M:s flodområde ej är så
inbjudande för kolonisterna som Mississippis öfriga
stora bifloders. Vid högvatten gå flodbåtarna upp till
de stora fallen, eljest till Yellowstones mynning.

Missouri, en af de inre staterna i nord-amerikanska
unionen, ligger emellan 36° 30’ och 40° 30’
n. br. (en liten halfö mellan floderna S:t Francis och
Mississippi går söderut till 36°) samt emellan 89°
2’ och 95° 42’ v. lgd fr. Greenw. samt begränsas i
n. af Iowa, i ö. af Illinois, Kentucky och Tennessee
(floden Mississippi är gräns), i s. af Arkansas och
i v. af Indianterritoriet, Kansas och Nebraska. Areal
179,778 qvkm. Staten delas i en nordlig och en sydlig
del af floden Missouri, som flyter genom staten i
öst-sydöstlig riktning från sin förening med Kansas
till sitt utlopp i Mississippi. Norra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free