Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muratori ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syfte såväl inom Storbritannien som i flere andra
land, äfven Skandinavien, företog M. på uppdrag af
ryske kejsaren i början af 1840-talet en geologisk
forskningsresa genom europeiska Ryssland och Ural. Han
nämndes till knight 1846 och baronet 1866 samt blef
1855 generaldirektör för geologiska undersökningen
af de britiska öarna. M. egnade sig äfven åt
geografiens studium och var i många år president
i k. Geografiska sällskapet i London, hvarunder
han med varmt intresse omfattade Livingstones
forskningar. M. dog 1871. Hans testamente anvisade
6,000 p. st. till upprättandet af en lärostol i
geologi vid universitetet i Edinburgh. – M. hade
redan gjort sig känd genom flere vigtiga geologiska
arbeten, då han 1831 började vid Wales’ sydöstra gräns
studera de äldre sedimentära bildningar, som dittills
sammanfattats under benämningen »gråvacke», för att
se, om det ej kunde lyckas att inom dem urskilja
olika underafdelningar på samma sätt, som W. Smith
urskilt dylika inom jura-krit-systemen. Resultatet af
dessa undersökningar framlade han fullständigt, både
paleontologiskt och stratigrafiskt, i det epokgörande
arbetet The silurian system (1839). Den af honom
deri framställda klassifikationen af silur-systemet
blef af stor betydelse, icke minst derigenom att
det tillämpades af Barrande i Böhmen och af Hall i
Nord-Amerika. Samtidigt med M. studerade Sedgwick
de äldsta sedimentära bildningarna i norra Wales,
men offentliggjorde endast deras stratigrafiska
förhållande, utan att de af honom insamlade fossilen
då beskrefvos. Genom M:s försök att tränga Sedgwicks
arbeten i skuggan uppstod dem emellan en strid,
särskildt om nomenklaturen, hvilken strid efter
bägges död fortsatts af deras lärjungar, i synnerhet
Sedgwicks. Om man ock måste medgifva, att Sedgwick
uppvisat betydande misstag i den stratigrafiska delen
af M:s arbete, och om M:s sätt att gå till väga i
striden måste ogillas, kunna dock hans förtjenster
om utredandet af lagerbyggnaden ej förnekas, och
väsentliga delar af hans klassifikation användas
alltjämt. »Silurian system» utgafs sedermera i
förändrad form och delvis efter en mera omfattande
plan under titeln Siluria (5:te och senaste
uppl. 1872). Resultatet af resan i Ryssland föreligger
i det af M. tillsammans med reskamraterna, de Verneuil
och grefve Keyserling, utgifna stora verket Russia
in Europé and the Ural mountains (1846). M. tyckte
sig hafva iakttagit, att i de skotska höglanden
fossilförande siluriska lager stupa in under
derstädes uppträdande gneis, och ansåg derför denna
senare vara metamorfoserade silurbildningar, en
åsigt, som han med stor ihärdighet försvarade, men
hvars ohållbarhet numera är ådagalagd, i det att
de fossilförande silurbildningarna enligt nyare
undersökningar i sjelfva verket ej underlagra,
utan genom förkastningar stöta emot höglandens till
urberget hörande gneis. M., som under sin lifstid
var högt uppburen och öfverhopades med utmärkelser,
har efter sin död varit utsatt för en sträng och
delvis obillig kritik. Hans lefnadsteckning har
utgifvits af hans vän och lärjunge A. Geikie under
titeln »Life of Murchison» (1875). B. L-n.
Murchisonia, paleont., fossilt slägte af gastropoder
(bukfotingar), uppkalladt efter Sir Roderick
Murchison, utmärkes genom utdragen spira och
en inskärning vid mynningen, hvars spår kan på
vindningarna följas i form af ett egendomligt
ornamenteradt band. M. förekommer hufvudsakligen
i de paleozoiska systemen äfvensom i alpin trias.
B. L-n.
Murcia. 1. Provins i sydöstra Spanien, begränsad
af Medelhafvet i s., prov Alicante i ö., Albacete
i n. samt Granada och Almeria i v. Areal 11,537
qvkm. 469,354 innev. (1884). Kusten är v. om Cabo
de Palos brant och klippig; n. om denna udde
till Alicantes gräns innesluter en låg och sandig
landtunga den grunda lagunen Mar Menor. Landet är
bergigt (högsta bergskedjan är Sierra de Espuña,
1,583 m.) och har endast i s. ö., emellan städerna
Murcia och Cartagena, en större slätt, El campo de
Cartagena. Hufvudfloden är Segura. Klimatet är hett
och torrt, och jordbruket är i hög grad beroende af
artificiel bevattning, hvilken, der den kan anbringas,
har varit i bruk alltifrån morernas dagar. Bergen äro
rika på jern-, koppar- och silfverhaltig blymalm samt
innehålla äfven alun, svafvel och salpeter, för hvilka
Cartagena är utskeppningsorten. Äfven mycket silke och
espartogräs utföres. Vigtiga mineralkällor förekomma
vid Mula, Archena och Alhama. – Provinsen M. var
kartagernas första besittning i Spanien. Romarna
räknade den till Hispania Tarraconensis. Den eröfrades
711 af araberna och bildade under namnet Todmir en
provins i kalifatet Cordova, men var efter dettas
upplösning ett sjelfständigt moriskt konungarike
(omfattande de nuv. prov. M. och Albacete) till
1241, då Ferdinand III af Kastilien eröfrade det. –
2. Hufvudstad i nämnda provins, vid Segura och
jernvägen emellan Madrid och Cartagena. 94,327
innev. (1884). Staden är oregelbundet, men väl byggd,
med breda gator och ståtliga hus, oftast med platta
tak. Den är säte för en biskop och har en domkyrka i
sengotisk stil (1388–1467), ett ståtligt biskopspalats
(1748–52), en stor spanmålshall (alhondiga) samt
åtskilliga undervisningsanstalter. Industrien är ej
betydlig. – M. identifieras af några med den romerska
staden Vergilia.
Murdjiter (af Arab. murdjia, uppskjutande,
åsidosättande), muhammedansk sekt, som fick sitt
namn deraf att dess medlemmar, med åsidosättande
af alla goda verk, ansågo tron allena som
tillräcklig för saligheten. Jfr Islam, sp. 831.
H. A.
Murén, Per, affärsman, politiker, föddes d. 12 Maj
1805 i Gnarps socken i Helsingland, der fadern var
bruksinspektör. Han kom vid helt unga år i handel
i Gefle, grundade 1829 egen affär och gjorde sig
snart bekant för ovanlig duglighet. Han var 1863–64
ordförande bland stadsfullmäktige och 1864–69 i
Gefleborgs läns landsting. Redan 1847 erhöll han
plats i borgareståndet och bevistade alla följande
riksdagar under det gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
