- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
525-526

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musikaliska akademien, i Stockholm, stiftades till tonkonstens befordran i vårt land, år 1771 - Musikalisk accent. Se Accent 2 och Exspiratorisk accent - Musikaliska konstföreningen, en i Stockholm 1859 bildad förening i syfte att prisbelöna och utgifva inhemska kompositioner - Musikaliska prydnader. Se Manér - Musikant, handtverksmässig musikidkare utan högre uppfattning - Musiker l. musikus, den som gjort musik till sitt hufvudstudium och lefnadsyrke - Musikdirektör, ledare af en musikkår - Musikfester kallas musikaliska tillställningar, då storartade tonverk uppföras med förstärkta, från flere håll samlade krafter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orgelspelning (sedan 1773 hade det varit akademien ålagdt
att examinera orgelbyggare). Efter förloppet af
dessa 5 år stod akademien åter utan medel, så att
läroverket måste stängas 1821. Då erhöllos äntligen
statsmedel, egentligen till kyrkomusikens befordran,
hvarigenom man å nyo kunde öppna läroverket, som
från denna tid ända till 1848 kan betraktas såsom en
organistskola, vid hvijken endast manliga lärjungar
undervisades. År 1833 beslöts, att pianoklassen
skulle stängas, emedan en högre färdighet på detta
instrument ej ansågs behöflig för orgelspelare. 1841
tillkom en violinklass, såsom behöflig för dem,
hvilka skulle taga direktörs-examen. Undervisningen
fortgick sålunda i 4 klasser till 1849, då Rikets
ständer beviljade akademien förhöjdt anslag,
hvarigenom lärotimmarna i hvarje klass kunde ökas
från 4 till 8 i veckan och en pianoklass bildas. En
sångklass för fruntimmer inrättades 1854, i hvilken
läraren utan ersättning undervisade tvänne år. Nya
stadgar utfärdades 1856, hvilka dock ej blefvo fullt
gällande förr än 1858, då akademien erhöll
förhöjdt anslag. Från detta år kan akademien anses hafva
erhållit fast grund för sin verksamhet och sitt
ekonomiska oberoende. Enligt dessa stadgar indelades
läroverket i en lägre och en högre afdelning, den
lägre för bildande af organister och kantorer,
den högre för musikdirektörer, musiklärare och
konstnärer. Flere nya läroämnen tillkommo, och
lärarnas antal hade under loppet af 10 år ökats från
4 till 11; i förhållande dertill växte antalet af
manliga och qvinliga lärjungar. En elev-orkester
bildades, och till förmån för läroverkets
stipendiikassa gåfvos elevkonserter. Genom
ytterligare statsanslag utvidgades undervisningen
1864, och det blef läraren i musikens historia och
estetik ålagdt att hålla offentliga musikhistoriska
föreläsningar. Akademien erhöll detta år till preses
hertigen af Östergötland, hvilken såsom sådan nitiskt
arbetade för hennes bästa, tills han 1872 såsom Oskar
II uppsteg på tronen. På hans förslag utbildades
läroverket 1866 till ett konservatorium i likhet
med sådana i utlandet. Enligt det s. å. utfärdade
reglementet skulle konservatoriet bestå af två
afdelningar: den första för bildande af tjenstemän
vid skolan, kyrkan och militärkårerna, den andra för
en högre teoretisk och praktisk musikbildning. Första
afdelningen indelades i en organistklass,
med undervisning i harmoni, sång, piano- och
orgelspelning, samt en direktörsklass, med nyssnämnda
läroämnen jämte kontrapunkt, instrumentation, musikens
historia och estetik samt stråk- och blåsinstruments
behandling. Andra afdelningen, utgörande en musikalisk
högskola, indelas i en teoretisk och en praktisk
klass. Läroämnena blefvo i den förra harmonilära,
komposition, instrumentation, partiturläsning,
musik-historia och estetik samt italienska, i den
senare sång, piano- och orgelspel samt behandling
af stråk- och blåsinstrument. För denna afdelning
inrättades derjämte en s. k. förberedande klass med
undervisning i ofvanstående ämnen jämte deklamation
och pianostämning. – Förnyade stadgar för akademien
utfärdades d. 12 Nov. 1880; reglemente för konservatoriet
fastställdes d. 8 Dec. 1881. År 1885 förenades
k. teaterns elevskola med konservatoriet.

Emedan akad. från början saknade eget hus, uppläto
ledamöterna sjelfva sina bostäder för sammankomsterna
och äfven för undervisningen. Sedermera begagnade
akademien förhyrda lokaler och inrymdes i riddarhuset
(i 34 år), i hertigliga palatset 1830–57 och sedan i
det s. k. kirsteinska huset (nu ombygdt till Hotel
W6). Efter erhållet byggnadsanslag (1873: 190,000
kr., 1877: 25,000 kr. jämte bidrag af konungen)
fick akademien äntligen sin egen byggnad, som
invigdes 1878. – Akademien åtnjuter f. n. (1887)
i statsanslag 44,000 kr. Hennes öfriga medel,
hufvudsakligen donationer till stipendier m. m.,
uppgå till 194,518 kr., hvarjämte hon eger en dyrbar
samling af instrument, böcker och musikalier, hvilka
till stor del såsom gafvor tillfallit henne. Genom
särskild donation är med akademien förenadt
det s. k. Mazérska qvartettsällskapet (se Mazér
1). Akademien, hvars valspråk är »Anda och konst»,
räknade 1886–88 svenska och norska ledamöter, 44
utländska ledamöter, 31 associerade, en sekreterare,
en kamrerare och en bibliotekarie. Konservatoriet
räknade en direktör, 12 hufvudlärare och 7 biträdande,
oberäknadt teaterelevskolan. Akademien eger att
till lärjungarnas belöning utdela jetoner. Förutom
de konserter hon föranstaltat till ökande af sin
kassa har hon anordnat flere musikfester öfver
aflidna medlemmar och firade år 1871 å riddarhuset
sin 100-åriga tillvaro med en större musikfest. Från
1865 till 1873 utgåfvos akademiens »Handlingar» af
trycket. Elevantalet var 1794 6, 1804 34, 1814 27,
1824 6, 1834 41, 1844 100, 1854 248, 1864 235, 1874
157, 1884 149, 1886 167 (92 manliga, 75 qvinliga;
såsom hufvudämne studerade 41 sång, 30 orgel,
27 stråkinstrument, 26 blåsinstrument, 23 piano,
12 kontrapunkt, 2 instrumentation, 1 komposition).

Musikalisk accent. Se Accent 2 och Exspiratorisk
accent
.

Musikaliska konstföreningen, en i Stockholm 1859
bildad förening i syfte att prisbelöna och utgifva
inhemska kompositioner.

Musikaliska prydnader. Se Manér.

Musikant, handtverksmässig musikidkare utan
högre uppfattning. – Musiker l. musikus
(Lat. musicus), den som gjort musik till sitt
hufvudstudium och lefnadsyrke. – Musikdirektör,
ledare af en musikkår, särskildt vid ett regemente;
den som tagit direktörsexamen vid konservatoriet.

Musikfester kallas musikaliska tillställningar, då
storartade tonverk uppföras med förstärkta, från flere
håll samlade krafter. De äldsta egentliga musikfester
– oberäknadt tillfälliga hyllningsfester o. d. –
äro de engelska: »Sons’ of the clergy festivals»
(sedan 1709), Händelsfesterna i London (årligen
sedan 1749), Birmingham (sedan 1768) och York (sedan
1791). Dernäst komma de tyska: i Wien (sedan 1772),
Frankenhausen (1804), Erfurt (1811) samt de berömda
nederrhenska turvis i Elberfeld, Düsseldorf, Köln
och Aachen (nästan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free