- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
857-858

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Natrium, kem., en alkalimetall - Natriumhydrat, natronhydrat, kaustikt natron, kem., metallen natriums hydrat - Natriumhypoklorit, underklorsyrligt natron, kem. - Natriumhyposulfit, kem., undersvafvelsyrligt natron - Natriumkarbonat. Se Soda - Natriumklorid. Se Koksalt - Natriumnitrat. Se Chilesalpeter - Natriumoxid. Se Natron - Natriumsalter, natronsalter, kem. - Natriumsulfat, glaubersalt, svafvelsyradt natron, kem. - Natrolit (af natron och Grek. lithos, sten), äfven kallad bergmannit, mesotyp, natronmesotyp, nålzeolit, brevicit, spreustein, miner. - Natron, natriumoxid, kem. - Natronbikarbonat. Se Soda - Natronlut. Se Natriumhydrat - Natronsalter. Se Natriumsalter - Natronsjöarna (Arab. Wadi natrún) äro belägna ungefärligen under 30° 30' n. br. och 30° 20' ö. l. (från Greenwich)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såom reduktionsmedel för aluminium- och
magnesiumklorid vid beredning af metallerna aluminium
och magnesium. P. T. C.

Natriumhydrat, natronhydrat, kaustikt natron, kem.,
metallen natriums hydrat, NaOH, bildas jämte vätgas
vid inverkan af natrium på vatten samt erhålles, om
man med kalciumhydrat (släckt kalk) kokar en lösning
af soda. Dervid uppstår olösligt kalciuinkarbonat,
under det att natriumhydrat stannar i lösningen och
kan erhållas, om man afdunstar lösningen i kärl af
jern eller silfver. Natriumhydrat är en bladigt
kristallinisk massa med 2,13 egentlig vigt. Det
upptager fukt ur luften och flyter sönder till en
frätande vätska, som dock sedermera blir fast genom
upptagande af kolsyra ur luften. Det är mycket
lättlösligt i vatten, och lösningen, som kallas
natronlut, är starkt frätande. Natriumhydratet är
en mycket stark, enatomig bas, som med syror ger
natriumsalter och förmår lösa äfven flere bashydrat,
t. ex. zinkhydrat, aluminiumhydrat o. s. v. Vid
rödglödgningshetta smälter natriumhydratet och
förflyktigas långsamt. Natriumhydrat har stor teknisk
användning till tvålberedning, bykning af lump, halm,
träspån m. m. för papperstillverkning, vid rening af
lysoljor o. s. v. P. T. C.

Natriumhypoklorit, underklorsyrligt natron,
kem., underklorsyrlighetens natriumsalt, bildas,
om man inleder klorgas i en kall, utspädd lösning
af natriumhydrat eller natriumkarbonat. Det
är bekant blott i lösning och i blandning
med andra salter. Lösningen, som kallas
eau de Labarraque, användes till blekning.
P. T. C.

Natriumhyposulfit, kem., undersvafvelsyrligt natron.

Natriumkarbonat. Se Soda.

Nätriumklorid. Se Koksalt.

Natriumnitrat. Se Chilesalpeter.

Natriumoxid. Se Natron.

Natriumsalter, natronsalter, kem. Natriumhydrat
är en mycket stark bas, som med alla syror ger
salter, hvilka utmärkas deraf att de i regeln äro
färglösa och lösliga i vatten. De kristalliserande
salterna innehålla ofta kristallvatten (vanligen 10
till 12, stundom 5 molekyler), hvilket de förlora
i luften, hvarvid de vittra till hvita pulver.
P. T. C.

Natriumsulfat, glaubersalt, svafvelsyradt natron,
Na2SO4 + 10H2O, kem., förekommer i naturen
löst i flere mineralvatten och erhålles i stort
genom upphettning af koksalt med svafvelsyra. Det
kristalliserar vid vanlig temperatur i mycket
stora, färglösa prismer, som i luften afgifva
kristallvatten och vittra sönder till ett hvitt
pulver. Det smälter redan vid 33° och förlorar
vid 100° allt kristallvattnet. Det löses lätt
i vatten, rikligast vid 34°. Om derför en vid
34° mättad lösning starkare upphettas, utfaller
natriuinsulfat i vattenfritt tillstånd. Glaubersalt
användes företrädesvis till beredning af soda.
P. T. C.

Natrolit (af natron och Grek. lithos, sten),
äfven kallad bergmannit, mesotyp,
natron mesotyp, nålzeolit, brevicit, spreustein,
2H2O
. Na2O . Al2O3 . 3 SiO2, miner., ett
vattenhaltigt silikat, hörande till zeolitgruppen,
kristalliserar i rombiska systemet och förekommer
stundom i tunna, långsträckta, nålformiga eller
hårfina kristaller, men oftast i knipp- eller
klotformiga aggregat, med kristallernas spetsar
konvergerande mot en punkt. – Hårdheten är
5–5,5. Eg. vigt 2,1–2,2. Natroliten är vanligen
färglös, hvit eller gråhvit, men förekommer
ock med gulhvit till ockragul, sällan röd
färg. Den har glasglans och är genomskinlig
till kantgenomlysande. Vid 300° afger den sin
vattenhalt; upphettad för blåsrör, smälter den till
ett klart glas. Den löses i klorvätesyra under
afskiljande af kiselgelé. Natroliten förekommer
i utlandet i blåsrum af basalt och fonolit, i
Norges zirkonsyenit (brevicit) samt i Sverige vid
Gustafsbergs koppargrufva på Åreskutan, der den
redan 1758 uppmärksammades af mineralogen Cronstedt.
Hj. Sj.

Natron, natriumoxid, Na2O, kem., erhålles
genom glödgning af natrium i luft. Deremot
bildas det icke genom inverkan af natrium på
natriumhydrat. Natron är en rödaktig massa,
som smälter i rödglödgnings-hetta. Det reduceras
delvis vid glödgning i vätgas efter eqvationen
2Na2O + 2H = 2NaOH + 2Na. Med vatten ger
det under häftig värmeutveckling natriumhydrat. –
Om kaustikt natron (natronhydrat) se Natriumhydrat;
om svafvelsyradt natron se Natriumsulfat; om
underklorsyrligt natron se Natriumhypoklorit.
P. T. C.

Natronbikarbonät. Se Soda.

Natronlut. Se Natriumhydrat.

Natronsalter. Se Natriumsalter.

Natronsjöarna (Arab. Wadi natrún) äro belägna
ungefärligen under 30° 30’ n. br. och 30° 20’
ö. l. (från Greenwich), och deras område sträcker sig
öfver en yta af omkr. 33 km. längd och 3–8 km. bredd i
den libyska öcknen. Trakten kallades fordom Nitriotis
(»natronbygden») och var då som nu berömd för sin
rikedom på natron. Om dess öden under faraonernas
dagar veta vi så godt som ingenting. Det är egentligen
kristendomen och dess klosterväsende, som gjort
denna trakt historiskt känd. I 4:de årh. fanns der
ett betydligt antal kloster, och att dessa icke
saknade tjenande bröder framgår bl. a. deraf att den
östromerske kejsaren Valens ensamt från Nitriotis
och det norr derom liggande Mareotis kunde utskrifva
5,000 munkar, hvilka instuckos i hans arméer. I vår
tid har naturligtvis flertalet af de gamla klostren
försvunnit, och nu återstå blott fyra, sorgliga
vittnesbörd om kristendomens förfall i det land,
som i de första århundradena af vår tideräkning var
dess värn och skydd. – Samtliga sjöarna (af hvilka
8 stycken året om innehålla vatten, de öfriga torka
upp om sommaren) innehålla koksalt; blott några äro
sodaförande. I de sjöar, som innehålla både soda
och koksalt, lagra och afsätta sig de båda ämnena
hvartdera för sig, koksaltet öfver och sodan under,
bildande vid tiden för det lägsta vattenståndet
tjocka skorpor, som afsatt sig på de upptorkade
stränderna. Nejden kring sjöarna är en fullständig
ödemark, der blott förkrympta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free