- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
953-954

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Negerspråk kallar man vanligen och tills vidare riktigast blott de inhemska språken inom ett bredt bälte af Central-Afrika - Negligé, Fr., nattdrägt, morgondrägt - Negligera, försumma, vårdslösa, åsidosätta - Negligence, försumlighet, vårdslöshet, likgiltighet - Negligent, försumlig, slarfvig; vårdslös - Neglika. Se Nejlika - Negotiera l. negociera, underhandla, mäkla - Negotiant, köpman, grosshandlare - Negotiation, underhandling, förhandling - Negotiatör, bemedlare; mäklare, underhandlare - Negotin, stad i östra Serbien - Negrer var ursprungligen en allmän benämning på alla svarta folkslag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lingvistiskt som kommersielt hänseende vigtigaste af
alla negerspråk, kanuri (se d. o.) och musgu i
Bornu, bagrima i Baghirmi, mandara (se d. .o.) n. om
sjön Tsad, maba i Wadai och teda (l. tibbu)
i Tibesti. III. Den östra gruppen omfattar Hvita
Nilens vidsträckta vattenområde jämte det ofvannämnda
sydliga utsprånget. I norr går språkgränsen här icke
som vid de öfriga grupperna upp till 15°, utan stannar
i allmänhet vid 10° n. br. Ofvan denna gräns ligga
dock de hithörande, men af Sudan-arabiskan omslutna
språken i Dar-Fur och Kordofan. Till denna grupp
höra nämligen alla de ofvannämnda språken i Müllers
nuba-fulah-grupp (utom fulah) och dessutom mer än 30
andra språk, af hvilka de förnämsta äro de Nilen (från
n. till s.) omgifvande schilluk, nuer, dinka, madi
och lur. – Någon allmän karakteristik af negerspråken
är af ofvan angifna skäl ännu omöjlig. Blott så mycket
kan sägas, att de allra flesta sakna grammatiskt kön
(så hela nuba-fulah-gruppen) och utmärka sig för
stort välljud, så mycket mer kännetecknande, som de
flesta resande pläga bedöma sådana företeelser från
en ensidigt nationel ståndpunkt. Af inhemsk skrift,
literatur och minnesmärken finnes intet spår, men
i de muhammedanska staterna nyttjas arabiskan som
officielt skriftspråk. Hela bibeln är öfversatt på
odsji, akra, joruba och efik, smärre delar deraf
(oftast Matt. evang.) på mer än 20 andra negerspråk. –
Jfr Fr. Müller: »Grundriss der sprachwissenschaft», bd
I (1877), Nachtigal: »Sahara und Sudan» (2 bd, 1881),
Cust: »The modern languages of Africa» (2 bd, 1883).
H. A.

Negligé [-sje], Fr. (egentl. försummad), nattdrägt,
morgondrägt; halft fullbordad klädsel; ett slags
fruntimmersmössa.

Negligera (-sjera; Fr. negliger), försumma, vårdslösa,
åsidosätta; tillbakasätta, förbigå, visa kallsinnighet
mot någon. – Negligence [-sja’ngs], försumlighet,
vårdslöshet, likgiltighet. – Negligent [-sja’ngt],
försumlig, slarfvig; vårdslös.

Neglika. Se Nejlika.

Negotiera l. negociera (Lat. negotiari, af negotium,
göromål, förrättning), underhandla, mäkla, aftala;
försälja, omsätta (vexlar); anskaffa (penningar),
bemedla, få till stånd (ett lån). – Negotiabel,
säljbar, lätt att omsätta (om vexlar, statspapper
o. dyl.). – Negotiant, köpman, grosshandlare.
Negotiation, underhandling, förhandling.
Negotiatör, bemedlare (af en affär); mäklare,
underhandlare (i en statsangelägenhet).

Negotin, stad i östra Serbien, hufvudstad i kretsen
Kraina, 7 km. från Donau, i en mycket sumpig
trakt. Omkr. 5,600 innev. Stapelplats för sydöstra
Serbiens export, i synnerhet af vin.

Negrer (Fr. nègre, af Lat. niger, »svart») var
ursprungligen en allmän benämning på alla svarta
folkslag till skilnad från de hvita, gula och röda
raserna, men en på mer tillförlitliga kännetecken än
hudfärgen grundad indelning af menniskoslägtet har nu
från negerrasen frånskilt icke blott dravida-folken
i Dekhan och hela malajiska rasen, utan äfven de
australiska folken och papúa (på Nya Guinea). Med
negrer menas derför riktigast blott de i Afrika
inhemska eller i historisk tid derifrån genom
slafhandel utförda svarta folken. Dock nyttjas ännu
ofta nog uttrycken »papúa-negrer» och »australiska
negrer» i motsats till de egentliga negrerna i
Afrika. Men äfven i denna verldsdel höra icke alla
svarta folk till negrerna. De semitiska och hamitiska
folken i Sahara, Abessinien och egyptiska Sudan liksom
ock hottentotter och buschmän i Kaplandet skiljas på
goda etnologiska grunder från negrerna, ehuru samma,
i alla nyanser mellan brunt och svart vexlande
hudfärg förekommer hos alla dessa folkslag. Alla
öfriga i Syd- och Central-Afrika inhemska folk kallas
vanligen negrer och delas i Bantu-negrer (kongonegrer
m. fl.), s. om 5° n. br., och äkta l. Sudan-negrer,
n. derom. Men äfven de förre anses af nyare etnologer
bilda ett särskildt folkslag, som bör skiljas från de
äkta negrerna i Sudan (jfr art. Kaffrer). På detta
sätt inskränkes numera benämningen negrer till de
i Sudan (egentl. Bilad-es-sudan, »de svartes land»)
mellan Sahara och eqvatorialtrakterna bosatta folk,
hvilkas närmare gruppering och förnämsta stammar
finnas angifna i art. Negerspråk. – De vigtigaste
fysiska kännetecken, genom hvilka dessa äkta negrer
skiljas från öfriga folkslag, äro följande.
1) Kraniets starka prognatism med en breddindex af 70–74
(enl. Broca) och abnorma tjocklek, som låter negern
uthärda slag, hvilka ovilkorligt skulle krossa en
normal europeisk hufvudskål; 2) svarta ögon med svart
iris och gulaktigt hvitöga; 3) utstående kindknotor
och kort, bred, platt näsa med stora näsborrar;
4) tjocka utskjutande läppar, så »vulstiga», att
den inre röda sidan alltid synes; 5) kort, tjock
hals och långa, ned till knäskålen räckande armar;
6) smala ben och breda, platta fötter, med stortån
formad nästan som en »griptå» och den platta hälen
utskjutande bakåt; 7) svart, ulligt hår och sval,
sammetslen, för det mesta hårlös, svartbrun hud; 8)
kroppsbyggnad af medelhöjd och något bakåtlutad till
följd af ryggradens och bäckenets särskilda form. Alla
dessa kännetecken finnas dock mera sällan förenade
hos samma individ och bilda då den äkta negertypen,
från hvilken många stammar mer eller mindre aflägsna
sig, ehuru aldrig så mycket, att de böra skiljas från
den gemensamma negerrasen. När dessa skiljaktigheter
i typen, som väl oftast torde vara fallet, bero på
uppblandning med andra (hamitiska, semitiska eller
bantu) folk, brukar man tala om negroida folk eller,
vid ännu större skiljaktighet, om sub-negroida folk,
utan att några mer noggranna kännetecken kunna
uppställas för dessa »sub-species» af negerrasen. Som
exempel på en sådan negroid grupp kan anföras den
af Fr. Müller antagna s. k. nuba-fulah-gruppen
l. nuba-rasen (se Nuba), medan deremot de hamitiska
galla och somali af några betraktas som sub-negroida
folk. I psykiskt hänseende kan negern sägas i
allmänhet stå på barnets ståndpunkt, med liflig
fantasi, brist på uthållighet och energi och ett
lättrörligt lynne, hvars mest framstående drag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free