953-954
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
PDF (B/W) - On this page / på denna sida - Negerspråk kallar man vanligen och tills vidare riktigast blott de inhemska språken inom ett bredt bälte af Central-Afrika - Negligé, Fr., nattdrägt, morgondrägt - Negligera, försumma, vårdslösa, åsidosätta - Negligence, försumlighet, vårdslöshet, likgiltighet - Negligent, försumlig, slarfvig; vårdslös - Neglika. Se Nejlika - Negotiera l. negociera, underhandla, mäkla - Negotiant, köpman, grosshandlare - Negotiation, underhandling, förhandling - Negotiatör, bemedlare; mäklare, underhandlare - Negotin, stad i östra Serbien - Negrer var ursprungligen en allmän benämning på alla svarta folkslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns den
maskintolkade texten
från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread
at least once.
(diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs
minst en gång.
(skillnad) (historik)
lingvistiskt som kommersielt hänseende vigtigaste af alla negerspråk, kanuri (se d. o.) och musgu i Bornu, bagrima i Baghirmi, mandara (se d. .o.) n. om sjön Tsad, maba i Wadai och teda (l. tibbu) i Tibesti. III. Den östra gruppen omfattar Hvita Nilens vidsträckta vattenområde jämte det ofvannämnda sydliga utsprånget. I norr går språkgränsen här icke som vid de öfriga grupperna upp till 15°, utan stannar i allmänhet vid 10° n. br. Ofvan denna gräns ligga dock de hithörande, men af Sudan-arabiskan omslutna språken i Dar-Fur och Kordofân. Till denna grupp höra nämligen alla de ofvannämnda språken i Müllers nuba-fulah-grupp (utom fulah) och dessutom mer än 30 andra språk, af hvilka de förnämsta äro de Nilen (från n. till s.) omgifvande schilluk, nuer, dinka, madi och lur. -- Någon allmän karakteristik af negerspråken är af ofvan angifna skäl ännu omöjlig. Blott så mycket kan sägas, att de allra flesta sakna grammatiskt kön (så hela nuba-fulah-gruppen) och utmärka sig för stort välljud, så mycket mer kännetecknande, som de flesta resande pläga bedöma sådana företeelser från en ensidigt nationel ståndpunkt. Af inhemsk skrift, literatur och minnesmärken finnes intet spår, men i de muhammedanska staterna nyttjas arabiskan som officielt skriftspråk. Hela bibeln är öfversatt på odsji, akra, joruba och efik, smärre delar deraf (oftast Matt. evang.) på mer än 20 andra negerspråk. -- Jfr Fr. Müller: »Grundriss der sprachwissenschaft», bd I (1877), Nachtigal: »Sahara und Sudan» (2 bd, 1881), Cust: »The modern languages of Africa» (2 bd, 1883). H.A. Negligé [-sje], Fr. (egentl. försummad), nattdrägt, morgondrägt; halft fullbordad klädsel; ett slags fruntimmersmössa. Negligera (-sjera; Fr. negliger), försumma, vårdslösa, åsidosätta; tillbakasätta, förbigå, visa kallsinnighet mot någon. -- Negligence [-sja'ngs], försumlighet, vårdslöshet, likgiltighet. -- Negligent [-sja'ngt], försumlig, slarfvig; vårdslös. Ne'glika. Se Nejlika. Negotiera l. negociera (Lat. negotiari, af negotium, göromål, förrättning), underhandla, mäkla, aftala; försälja, omsätta (vexlar); anskaffa (penningar), bemedla, få till stånd (ett lån). -- Negotiabel, säljbar, lätt att omsätta (om vexlar, statspapper o. dyl.). -- Negotiant, köpman, grosshandlare. -- Negotiation, underhandling, förhandling. -- Negotiatör, bemedlare (af en affär); mäklare, underhandlare (i en statsangelägenhet). Negotin, stad i östra Serbien, hufvudstad i kretsen Kraina, 7 km. från Donau, i en mycket sumpig trakt. Omkr. 5,600 innev. Stapelplats för sydöstra Serbiens export, i synnerhet af vin. Negrer (Fr. nègre, af Lat. niger, »svart») var ursprungligen en allmän benämning på alla svarta folkslag till skilnad från de hvita, gula och röda raserna, men en på mer tillförlitliga kännetecken än hudfärgen grundad indelning af menniskoslägtet har nu från negerrasen frånskilt icke blott dravida-folken i Dekhan och hela malajiska rasen, utan äfven de australiska folken och papúa (på Nya Guinea). Med negrer menas derför riktigast blott de i Afrika inhemska eller i historisk tid derifrån genom slafhandel utförda svarta folken. Dock nyttjas ännu ofta nog uttrycken »papúa-negrer» och »australiska negrer» i motsats till de egentliga negrerna i Afrika. Men äfven i denna verldsdel höra icke alla svarta folk till negrerna. De semitiska och hamitiska folken i Sahara, Abessinien och egyptiska Sudan liksom ock hottentotter och buschmän i Kaplandet skiljas på goda etnologiska grunder från negrerna, ehuru samma, i alla nyanser mellan brunt och svart vexlande hudfärg förekommer hos alla dessa folkslag. Alla öfriga i Syd- och Central-Afrika inhemska folk kallas vanligen negrer och delas i Bantu-negrer (kongonegrer m. fl.), s. om 5° n. br., och äkta l. Sudan-negrer, n. derom. Men äfven de förre anses af nyare etnologer bilda ett särskildt folkslag, som bör skiljas från de äkta negrerna i Sudan (jfr art. Kaffrer). På detta sätt inskränkes numera benämningen negrer till de i Sudan (egentl. Bilad-es-sudan, »de svartes land») mellan Sahara och eqvatorialtrakterna bosatta folk, hvilkas närmare gruppering och förnämsta stammar finnas angifna i art. Negerspråk. -- De vigtigaste fysiska kännetecken, genom hvilka dessa äkta negrer skiljas från öfriga folkslag, äro följande. 1) Kraniets starka prognatism med en breddindex af 70-74 (enl. Broca) och abnorma tjocklek, som låter negern uthärda slag, hvilka ovilkorligt skulle krossa en normal europeisk hufvudskål; 2) svarta ögon med svart iris och gulaktigt hvitöga; 3) utstående kindknotor och kort, bred, platt näsa med stora näsborrar; 4) tjocka utskjutande läppar, så »vulstiga», att den inre röda sidan alltid synes; 5) kort, tjock hals och långa, ned till knäskålen räckande armar; 6) smala ben och breda, platta fötter, med stortån formad nästan som en »griptå» och den platta hälen utskjutande bakåt; 7) svart, ulligt hår och sval, sammetslen, för det mesta hårlös, svartbrun hud; 8) kroppsbyggnad af medelhöjd och något bakåtlutad till följd af ryggradens och bäckenets särskilda form. Alla dessa kännetecken finnas dock mera sällan förenade hos samma individ och bilda då den äkta negertypen, från hvilken många stammar mer eller mindre aflägsna sig, ehuru aldrig så mycket, att de böra skiljas från den gemensamma negerrasen. När dessa skiljaktigheter i typen, som väl oftast torde vara fallet, bero på uppblandning med andra (hamitiska, semitiska eller bantu) folk, brukar man tala om negroida folk eller, vid ännu större skiljaktighet, om sub-negroida folk, utan att några mer noggranna kännetecken kunna uppställas för dessa »sub-species» af negerrasen. Som exempel på en sådan negroid grupp kan anföras den af Fr. Müller antagna s. k. nuba-fulah-gruppen l. nuba-rasen (se Nuba), medan deremot de hamitiska galla och somali af några betraktas som sub-negroida folk. I psykiskt hänseende kan negern sägas i allmänhet stå på barnets ståndpunkt, med liflig fantasi, brist på uthållighet och energi och ett lättrörligt lynne, hvars mest framstående drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
