- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1009-1010

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nestor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lektionen på violoncell (bägge i Louvre),
Lutspelerskan och Köket (bägge i Berlin) samt
Sjuka damen med sin doktor (Dresden). Bland hans
mytologiska arbeten märkes Vertumnus och Pomona
(Berlin), af hans porträtt bilden af En dam i grå
sidenklädning
och Markgrefve Ludvig af Brandenburg
(bägge i Berlin), äfvensom af M:me de Montespan
och Duc de Maine (bägge i Dresden). Tvänne
af hans 9 barn, sönerna Theodor N. (f. 1661,
d. 1732) och Konstantijn N. (f. 1670, d. 1722),
voro äfvenledes målare och sin faders lärjungar.
C. R. N.

Nettelbla, Christian von, friherre, historiker, jurist,
föddes i Stockholm d. 2 Okt. 1696, blef 1714 student
i Upsala och vistades sedermera vid åtskilliga
tyska högskolor till 1720. Han blef s. å. kanslist
vid en beskickning till Braunschweig, for derifrån
till Hamburg och Greifswald, der han utnämndes till
juris professor, oaktadt ej föreslagen. 1724 tog han
juridisk grad i Groningen och tillträdde s. å. sin
professur. 1740 »presenterades» han till assessor
i Rikskammarrätten i Wetzlar, hvilken befattning
han tillträdde 1743. Af kejsaren adlades han 1746
och upphöjdes 1762 till romersk riksfriherre
(han hette förut Nettelbladt). Vid en visitation
1774 blef han afsatt, af okänd anledning. Han
afled i Wetzlar d. 20 Aug. 1775. – N. var en
mycket alsterrik författare och kompilator,
men hans skrifter hafva hemfallit åt glömskan,
om man undantager hans vidlyftiga Schwedische
bibliothek
(5 »stycken», 1728–36), som innehåller
öfversättningar af handlingar rörande svenska
historien. -rn.

Nettelduk. Se Nättelduk.

Nettement [nättöma’ng], Alfred François, fransk
skriftställare, f. 1805, d. 1869, verkade såsom
tidningsman, efter Julirevolutionen 1830 i utprägladt
legitimistisk anda, och inträdde 1849 i den nyvalda
nationalförsamlingen, men aflägsnades genom Louis
Napoléons statskupp (d. 2 Dec. 1851) från vidare
deltagande i det politiska lifvet. Hans förnämsta
arbeten äro Histoire de la littérature française sous
la Restauration et la royauté de Juillet
(4 bd,
1852–54; ny uppl. 1858–74) och Histoire de la Restauration
(8 bd, 1860–72).

Nettesheim [-hajm]. Se Agrippa, H. C.

Netto, Ital. (egentl. »ren», af Lat. nitidus, blank,
putsad), handelst., efter vederbörligt afdrag (på
vigt, af kostnader, umgälder o. s. v.). Motsats:
brutto. – Nettobehållning (nettoproveny), den rena
vinsten på ett företag, t. ex. på försäljningen af
en vara, sedan inköpspriset samt omkostnaderna för
magasinering, förädling, annonsering, försäljning
o. s. v. afdragits. – Nettopris, en varas pris
med afdrag af all rabatt. – Nettotara, emballagets
verkliga (ej blott ungefärliga, i allmänhet antagna)
vigt. – Nettovigt, en varas vigt med frånräknande
af emballagets vigt. Jfr Tara.

Nettraby. Se Nättraby.

Netze (P. Notec), största tillflödet till Oders
biflod Warthe i preussiska provinserna Posen och
Brandenburg, uppstår af två källfloder: N.
och Montwey, hvilka förena sig i den 15 km. långa
Trlong-sjön. Floden flyter derefter i nordvestlig
hufvudriktning till Nakel, der den blifver segelbar
och genom Bromberg-kanalen står i förbindelse med
Weichsel, och derifrån i vestlig riktning genom
det sumpiga, men numera till största delen odlade
Netzebruch samt faller ut från högra sidan i Warthe,
8 km. ofvanför Landsberg. Längd 308 km., flodområde
18,700 qvkm.

1. Netzel, Johan Gustaf, samlare, donator,
föddes 1783, studerade i Upsala samt blef 1811
protokollssekreterare, 1818 expeditionssekreterare och
1830 ledamot af Rikets allmänna ärenders beredning.
Han afled i Stockholm d. 5 Aug. 1867. – Redan tidigt
gjorde N. sig känd som älskare och samlare af den
sköna konstens alster, och det var väl på den grund
han 1812 blef ledamot af Götiska förbundet (hans
brodersnamn var »Thorgöther»), för hvars bekanta
konstutställning 1818 han nitiskt verkade, och om
hvilken han jämte G. G. Spens afgaf en berättelse
(sedan tryckt i »Iduna», h. 11). Hans enskilda
tafvelsamling lär en tid varit ganska betydlig,
men han afhände sig på äldre dagar ej få af dess
bättre alster. Genom testamente erhöllo statens
konstsamlingar 20 oljefärgstaflor efter urval
ur hans efterlemnade samling, bland dem åtskilliga
af stort värde. K. biblioteket fick äfven enligt
hans förordnande ur hans boksamlingvälja 1,000
band, bland hvilka flere dyrbara verk förekommo.
-rn.

2. Netzel, Nils Vilhelm, läkare, den
föregåendes kusins son, född i Stockholm
d. 1 Nov. 1834, student i Upsala
1853, blef med. doktor 1865 samt s. å. adjunkt och
1879 e. o. professor i obstetrik och gynekologi vid
Karolinska institutet i Stockholm. I en mängd
företrädesvis i »Hygiea» och »Nordiskt medicinskt
arkiv» införda afhandlingar har N. meddelat
resultaten af sin omfattande och betydande verksamhet
såsom läkare och operatör. Särskildt är han känd
för sina många och med synnerligen lyckligt resultat
utförda ovariotomier.

Neuber [nö’j-], Friederike Karoline (»Die
Neuberin»), en af de mest framstående personligheterna
i tyska teaterns historia, f. i Sachsen 1697,
var dotter till en domstolsinspektör Weissenborn,
hvilken behandlade henne så barbariskt, att hon 3
gånger rymde från fädernehemmet, senaste gången
1717 i sällskap med en studerande Neuber, som
följ. år blef hennes make, sedan bägge ingått vid
en teatertrupp. 1727 utnämnd till hofskådespelerska
med egen trupp, hvars ekonomi sköttes af hennes man,
arbetade hon i Leipzig i förening med Gottsched för
tyska skådebanans höjande och det regelrätta franska
dramats införande samt verkställde 1737 »Hanswursts»
(se d. o.) högtidliga förvisande från scenen. Efter
denna tid började hon hemsökas af motgångar och
kabaler, som blefvo henne öfvermäktiga, och hon
dog fattig och öfvergifven, 1760. Hon var i sällsynt
grad utrustad med viljekraft, mod ock konstförstånd
samt sjelf en förträfflig skådespelerska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free